Ny dag, nya tag

Hej!

Tack för all support & fina mail efter inlägget igår. Det är så himla mycket prestige i den här sporten och även om jag alltid själv försöker vara ödmjuk och prestigelös gentemot andra så är jag min egen största kritiker, garanterat. Jag har extremt hög press på mig själv att prestera och det är så lätt att känna sig dålig och knäckt när det inte riktigt går enligt planen...Jag är 100% säker att jag inte är ensam om den känslan. Samtidigt är jag för tillfället väldigt besviken på Loppan och hennes reaktioner, vilket i sin tur ger mig jättedåligt samvete och ännu sämre känsla eftersom att jag vet att det är totalt orättvist att lägga skulden på henne då det bottnar i något annat än att hon "ska jävlas".


Jag har tagit en paus-dag för att fundera och snacka strategi med några inspirerande nära och kära hästmänniskor och känner mig faktiskt helt tillbaks på banan igen. Ibland behöver man helt enkelt bena ut exakt vad som är problemet, vilka hinder som finns men framför allt vilka möjliga lösningar man står inför. Sånt som jag jobbar med i mitt yrke som projektledare, men tydligen inte riktigt har kunnat överföra till mitt hästliv ;) Känner mig fylld med ny energi och riktigt taggad på att knäcka Loppan-nöten!

Idag ska vi ut och galoppera på ängarna! Hon ska också äntligen få byta tillbaks till sin lite större vinterhage, de har gått i en mindre några veckor medan deras har torkat upp lite - säkert också en del i att hon inte varit sig själv på sistonde. Man märker tydligt att hon är lite orolig i kroppen och har överskottsenergi (som hon tyvärr inte fixar att kanalisera ut i power när man rider, men det ska det bli ändring på :) )

Bryta ihop och komma igen, ett välpassande uttryck som går igen ofta i ridsporten tycker jag. Passar ypperligt nu!


Nu kör vi Loppan!