Ny dag och nya tag

Och så var det onsdag. Fortsätta köra var det, man kan inte bromsa sig uppför en uppförsbacke. Kan mitt i allt konstatera att jag har världens finaste läsare också, tack snälla ni för era kommentarer och mejl!

Föreläsning om smittskydd på förmiddagen, och sedan ut i det finfina höstvädret. Få saker kan göra under för humöret som att trimma framför slottet i strålande solsken, Chimeca får fem av fem morötter för dagens pass! Tack snälla, det var precis vad jag behövde. Avspänd, mjuk och ridbar, kunde korta och länga galoppen och vända utan att han spände till. Dit är det inte så lätt att komma alla dagar.

I morgon är det dags igen, regional hopptävling hemma, 110-120 om allt känns bra. Han har aldrig tävlat på hemmaplan förut så det blir intressant att se hur han reagerar. Han har ju varit stencool när vi varit ute, nästan bättre än hemma, så nu får vi se vad han tycker.

Chimeca i Stäket för 1,5 vecka sedan



Efter didaktik och stalltjänst var det Bettys tur. Idag var det longering på ridbanan som gällde, efter att ha farit runt som ett popcorn i skogen kändes det som att lite ordning och reda var på sin plats. Hon blir lätt lite snabb i sin takt, och kort och hög i formen, och är dessutom ganska känslig i munnen. Med andra ord behöver vi träna på motsatsen - hitta en långsam takt där hon vilar på steget, och jobba mot en lång och låg form där hon vågar söka sig framåt, till bettet.

Efter säkert 50 övergångar mellan skritt och trav slappnade hon av och jag kom precis dit jag ville, avspänd med lugna kliv och lång fin överlinje, nöjd. Takt, lösgjordhet, stöd. Amen. Hon kommer bli en fin häst, alltid så positiv och glad, då får man ta att det bubblar över lite ibland. Det är bara att hålla i sig. Nu ska jag hänga fram kavajen!