8 januari 2015, 06:14

På banan igen

Igår avnjöts min första dressyrträning för heltysk tränare på utebanan, med fågelkvitter som soundtrack. Inte illa för januari. Det var heller inte illa av mig att lyckas ta till mig åtminstone 80% av instruktionerna, men å andra sidan man behöver inte vara något språkgeni för att förstå vad übergang, foreward, MEHR BEIN och SITZEN betyder. Det är samma tränare som Malin rider för och hon kommer underhålla mig och 6-åriga Chico regelbundet i vår. Alltid bra med ett extra par ögon som kliver in och rör om lite i mellanåt, tyckte det var enkelt och bra, tydlig ridning framåt som gav bra resultat.



Hur som, när solen väl är framme är vi så lyckligt lottade att vattnet rinner rakt igenom sandmarken och vi utan problem kan rida på terrängbanan. När man gömt sig i ridhuset stora delar av den regniga vintern så är hästarna förstås lite exhalterade över att äntligen ha gräs under hovarna, så man får räkna med att det tar några pass innan det är ordning och reda igen...


De skolas på de små stockarna, lika noggrannt som man skolar en hopphäst på banhoppningshinder. Först ska förstås markarbetet fungera, därefter ett hinder i taget, ett par i följd, och så vidare.

Jämn rytm, i balans, väl framme för skänkeln men väntandes, på linjen, i önskat tempo, och helst då utan att hitta på egna konster däremellan förstås. När det fungerar tillfredsställande så kan man avancera vidare. Tålamod är förstås superviktigt, och känns hästen spänd eller ofokuserad så får man rida tillbaka dagen efter och fortsätta.


En av de som varit ute och hoppat var lilla fullblodet No Deal, filmen nedan är från 21 december...! Igår var han ute igen i solskenet och tog sig igenom en hel bana med endast ett bocksprång. Nu stundar sådär en veckas oväder så risken är väl stor att vi får börja om på ny kula nästa gång solen tittar fram, men att ens fyrbenta kollegor tycker jobbet är FÖR kul känns ändå som ett ganska trevligt utgångsläge.





ANNONS: