Påväg hem...

Hallå!

Påväg hem nu efter en lång helg i Stockholm, är inte så glad just nu menmen...

Selano hoppade i torsdags framhoppningsklass i 1.30, hoppade 6 hinder bara för att känna på banan och han kändes super, red i lugnt tempo men hade bra flyt och han hoppade fint! Första kvalet gick på fredagen över 1.35 hinder, blev mycket hinder- & tidsfel! Sälen kändes kanon på framhoppningen och även inne på banan, det "nya" sättet att rida honom funkar super, utnyttjar hans steglängd och försöker göra det mer okomplicerat! Han hoppade som bara den och det gick fort och smidigt, allt stämde liksom. Gick imål på cirka 72 sekunder, 8 sekunder innanför maxtiden och tog  ledningen, det gick hela vägen så vann första kvalet. Kom in i bra flyt där, inte i en bom varken framhoppningen eller på banan.

Sen då, andra kvalet igår. Framhoppningen super, inte i något. Hade en sån bra plan och gick in på banan kom in i bra flyt och han bara flög. Det gick lätt och fort fram till 8an, en linje med 4 språng lite korta. Fick tillbaka honom fint men sen två språng innan bara kastade han sig utåt, bakåt, blev livrädd för något. Men jag vägrade få ett stopp för det där när allt gick så bra, så smackade på honom och hoppade det räcket helt snett typ stilastående- men han klarade det! Däremot blev han helt stressad och spänd och hoppade helt utan rygg på de 5 som var kvar och rev två. Trots att jag försökte hålla planen, kunde inte göra så mycket åt det. Bara 4 klarade tiden, ja & Sälen klarade den med 4 sekunder haha!

Vet nu vad han blev skrämd för, en fotograf som hoppade fram med sin kamera och skulle ta ett foto där emellan. Undrade liksom vad fan som hände, såg själv inte fotografen utan de var flera som kom och sa det till mig efter. Då ramlade poletten ner, han är så människoskygg när han hoppar, kanske dålig historia från Holland där han kom ifrån, något är det för han blir så skrämd. Stannade två ggr hos Pether då de stog för nära hindrerna. Ändå gången något sånt hänt. Sa till fotografen i förklassen och kval 1 att hålla sig ifrån och stå stilla då han är så skygg, men glömde det i kval 2 och såklart hände det då! Jag var så ledsen, grät och var sur & besviken.

Så mycket kan hända, man kan missbedömma ett avstånd, hästen kan ha en dålig dag men (hoppas inte det låter kaxigt och drygt osv..) detta var något jag inte kunde göra något åt, och inte Sälen heller typ. Han är sån och det är inte ofta fotografer kommer fram bakom hinder sådär, de brukar (som typ Roland Thunholm) stå still på något bra ställe!

Och jag vill inte skylla ifrån mig, men detta var bara en sån dum sak, fy!! Fick allså åtta fel och låg på en sjätteplats inför finalen. Kom 6a i kval 2 också.

Idag hoppade jag finalen som gick på gruset, regnade för mycket så gräsbanan blev sjöblöt. Och ja, han var helt fantastisk, inte i något på varken framhoppningen eller på banan och jag hade en bra tid. Allt stämde, det kändes som han lekte över 1.40 banan och ändå ser man att han är flera decimeter över varje hinder. Slutade 5a, absolut inte dåligt men ja, jag är inte nöjd haha..

Jag åkte hem från EM, trimmade honom som bara den, reflekterade över hur jag ska göra för att få till det sista, fokuserade inför SM och åkte hit till stockholm och sa till mig själv: "NU ska jag ta SM GULD"! Har varit så fokuserad och haft en sån klar och bra plan inför varje klass, inte lämnat något åt slumpen, hästen har hoppat 10-poäng, känts fräsch och glad! Så händer en sådan grej, fyfan :'( Nej, detta SM var inte heller "mitt".. Och så vill jag sååå mycket, och det känns som jag kan!

Men vilken häst.. så glad över honom, så possitiv och duktig. Vi litar på varandra och nu känns de som det sista har fallit på plats, jag själv har nog också mognat lite efter EM.

Om två veckor blir det den nya tävlingen i skåne, då ska vi upp ett snäpp. 1.40, 1.45 och 1.50. Nu ska han flyga!

Coco har också varit sååå duktig, dubbelnolla och placerad i 1.20, 4 fel i 1.25 och dubbelnolla och placerad i 1.30. Skriver mer om de sen, nu dör datorn snart. Men jätteglad över det, över hästarna. Bara svårt just nu, att tänka så liksom. Kan nästan inte förstå att det där hände mig i andra kvalet. Annars hade... det slutat på ett helt annat sätt, som jag ville....

Samtidigt ett stort grattis till Jacob, Victoria och Tompa som knep medaljerna i år.

Hörs sen alla! tack för att ni läser min blogg puss