Positiv vs. Negativ förstärkning

Jag läste en forskningsrapport på Horseconnexion som fick mig att fundera lite på det här med positiv respektive negativ förstärkning vid träning av den unga hästen (eller hästar i alla åldrar för den delen).

Sammanfattningen av studien lyder:

"Resultatet av denna studie visar att vissa hästar lär sig bättre när de belönas efter en korrekt respons medan andra hästar verkar lära sig lättare genom att undvika en negativ situation. En viktig slutsats är att försöka skapa individuella träningsprogram för varje häst och att använda olika metoder. En bedömning av hästens individuella inlärningsförmåga kan även vara ett verktyg som kan användas när man värderar hästars olika personlighet."

(Saxat från ovan länkade sida)

Jag använder mig nästan uteslutande av positiv förstärkning när jag tränar mina hästar, även om jag så klart ibland måste morra till i vissa situationer. Så långt det går försöker jag att ignorera oönskat beteende och förstärka med beröm och ibland godis när det oönskade beteendet upphör eller i alla situationer när hästen beter sig på önskvärt vis. Både när det handlar om negativ och positiv förstärkning tycker jag att det är superviktigt med exakt rätt timing, annars är det lika bra att inte göra något alls och vänta på ett nytt tillfälle i stället.

För att konkretisera kan jag ta som exempel när Loppan hade mugg i karlederna på bakbenen i höstas och jag behövde spola med slangen, tvätta med Hibiscrub och smörja in Salicylsyrevaselin med jämna mellanrum; Alltså en massa kladdande och fixande som inte var helt poppis. I början viftade Loppan en del med bakbenen så fort hon hörde att slangen sattes på eller när jag gnuggade med svamp i karlederna. Så länge hon bara viftade, trampade om och "småkickade" rakt bakåt låtsades jag som att det regnade för att i stället överösa henne med beröm och morötter när hon suckade, gav upp och stod med båda bakbenen på jorden.

Om hon däremot svängde rumpan mot mig, liksom siktade och trängde sig in i mitt "space" kunde jag morra och med mitt kroppsspråk be/"tvinga" (låter så hårt) henne att flytta på sig. Så fort hon gjort det jag bett om började jag om som om ingenting hänt - jag tycker det är så viktigt att komma ihåg att aldrig vara långsint när det gäller hästhantering, de funkar liksom inte som vi på det sättet.

I dag ska jag ju lastträna henne och då har jag så klart samma tänk, det ska vara roligt att gå in i transporten, men inte för att det är sjukt obehagligt eller jobbigt att var utanför den utan för att hon själv hellre vill vara där inne - för att det är roligt, spännande och lönar sig att göra rätt och som matte säger. Eftersom hon är en matglad häst funkar det utmärkt med godismutor hela vägen in och nåt extra smaskigt i krubban när hon kommit så långt.

Hur jobbar ni med era hästar? Det finns ju inga rätt eller fel, alla gör olika och jag vill verkligen inte predika om att mitt sätt är det enda eller bästa, det är bara vad som funkar för mig och mina hästar! Tycker det är intressant att höra om olika metoder och vad det har gett för utdelning.