Sanningen om draken

Jag har tillbringat den större delen av eftermiddagen tillsammans med Jean-Marc Imbert. En fransman, och mannen bakom "draken" som är ett av huvudnumren i årets upplaga av Stockholm International Horse Show. Jag har varit med hela vägen ifrån det att hästen (ja, det är en häst där under dräkten!) togs ur boxen fram till dess han äntrade arenan, gjorde sin show och återvände till sin box igen.

Hästen därunder drakkostymen heter Paco och är, enligt svensk standard, förmodligen av storleken "maxad D-ponny" (dvs hans mankhöjd understiger 160 cm). Paco är 15 år gammal och typ jordens snällaste häst, vilket nog är en förutsättning för att man skall acceptera att kläs ut i presenningar och få huvudet inkört i en mask från vilken det sprutar eld.

Först gjordes Paco iordning. Jag fick absolut inte komma till stallet förrän han var tvättad och fin.

Här syns (nästan) all utrustning som Paco skall ha på sig. På den övre bilden finns sadel, träns, vingar mm. Dvs det ser ut som i vilken sadelkammare som helst. På den undre bilden syns masken som Paco har på sig. Den är gjord i plast och hästen ser ut genom de genomskinliga ögonen. Hur Paco får luft framgår inte av konstruktionen, men hästar klarar väl minst ett par, tre timmar utan syre?

inuti masken går en slang och lite sladdar som styr elden. Den skapas genom att man sprutar ut en brandfarlig vätska i nosen på masken, som man tänder på med hjälp av ett elektriskt tändsystem. Jean-Pierre berättar att det svåraste är inte att vänja hästarna vid elden, utan det ljud som uppstår när västskan med ett pysande ljud sprutar ut.

Den brandfarliga vätskan fylls på i en mindre behållare och förvaras i en sadelväska. När det var klart så var det dags för test av maskens funktioner utomhus tillsammans med Stockholms brandförsvar. Detta görs inför varje föreställning. Fransmännen muttrade något om krångliga svenska regler.

När väl funktionstesterna var avklarade och brandförsvaret var nöjda så var det dags för framridning (och lite stajlande för kameran). Paco rids av Patrick Faure här i Globen.

Paco är verkligen en snel hest... Efter det så var det hög tid att börja spöka ut det lilla djuret i sin utstyrsel. Först åkte sadeln och själva dräkten på. Den är gjord i något presenningsliknande material. Efter det var det dags för halsen med fjällen och lite annat pyssel.

Paco själv stod mest och småsov och vilade på ett bakben medan 4 flinka fransoser lyfte på honom än det ena än det andra. Eftersom Paco blir aningen bred med vingarna på så var han tvungen att flyttas till det lilla rum bakom scenen från vilket han gör entré i arenan ifrån för att kunna göras helt färdig.

På vägen dit så visade det sig att även en halv drake blir kissenödig lite då och då.

Med vingar och öron på plats så blev det dags för den där masken. Då var det ca 10 minuter kvar till Paco och Patrick skulle in på arenan. Förresten, även vingarna är elektriskt styrda och flaxar lite fram och tillbaka. Paco verkade inte bry sig om sin mask, han är väl van vid den.

Efter det så var allt klart. Det var dags för SHOWTIME...

Det är fascinerande vad man kan träna en häst till. Efter de två minuterna inne på arenan så befriades Paco från sin mask. Paco ruskade lite på huvudet, frustande, men verkade må precis lika bra som förut. Han återvände till sin box för lite vila och mat i väntan på nästa föreställning.