Scandinavium

Man blir verkligen imponerad av hoppningens förmåga att producera nya förmågor. Här fick vi se flera nya unga ryttare, som inte bara är lovande utan redan är fantastiskt bra. Tyvärr kan man inte säga samma sak om dressyren.
 
Här är det fortfarande samma ryttare som uppträder. Det var roligt att se Patrik Kittel. Ekipaget har verkligen utvecklats positivt och kan vara med och strida om placeringarna. Även Charlotte Haid gjorde enligt min uppfattning en mycket bra prestation som lovar gott för framtiden. Men sedan är det tunt. Vi måste se till att få en större rekrytering till elitsporten.
 
Det är oerhört glädjande att man engagerat Kyra Kyrklund att arbeta med de svenska ryttarna. Är det någon som kan svänga utvecklingen så tror jag att det är hon. Men hon måste också få material att arbeta med, och där hamnar man åter i diskussionen om hur breddsporten skall organiseras. Dessutom har de utländska ryttarna ett stort försprång när det gäller tävlingsrutin. De har möjlighet att tävla sina hästar i stort sett varje helg året runt.
 
Det syns också i deras attityd när de kommer in på banan. Det är för dem en normal situation och de rider för att vinna. Har man inte den rutinen blir också attityden att man mer skall försöka att klara sig igenom programmet utan misstag. Jag tror att vi måste se till att våra elitryttare kommer ut på flera tävlingar i Europa. Men det skall inte vara mästerskapstävlingar, utan helt vanliga tävlingar.
 
Efter att ha bevistat en av SRF:s presskonferenser måste jag ställa frågan vad gäller dressyren: Vad innefattar dressyrkommitténs ansvarsområde? För här fick man enbart höra vad man avser att göra med ett litet toppskikt på cirka sex ryttare. Ingenting nämndes om att man kanske bör se över den totala organisationen.
 
Om nu breddsporten inte ligger inom DK:s ansvarsområde - var finns den då? Detta aktualiserar frågan om vi inte behöver någon form av "breddkommitté". Det vore av värde för den fortsatta diskussionen att man fick detta klarlagt.