SLOW IS FAST – tankar om ponnystil

  
Här kommer lite tankar från mig angående stildebatten. Ja, det kanske börjar bli lite tjatigt, men kanske behövs verkligen debatten? Vad vill vi?
  
Jag ser gärna saker ur en positiv synvinkel och tror att det är bra, jag är öppen för förändringar och gillar utveckling och framgång i samband med det. Jag tror på det.
Ridsport är en fantastisk idrott som man kan hålla på med väldigt länge, man kan lära sig hela tiden och ju tidigare du kan komma in på ”rätt bana” och lära dig grunderna och att göra rätt, desto längre kommer du i den fantastiska ridkonsten.
  
Varför vänta?
Jag VET att för att lyckas gäller det att få kunskap från dem som KAN. Av de tränare och ryttare som bevisligen lyckats i det de tagit sig för. Detta är så viktigt!
För att nå framgång måste du välja att lyssna på dem som kan. De som har gjort det. Det är väl ganska logiskt? Det innebär inte att din tränare måste ha ridit OS, men kanske måste han eller hon hålla sig uppdaterad, följa utvecklingen och så vidare.
  
Vi är ett litet land som har lyckats rätt bra med de landslag vi haft och har. Vi har ryttare som år efter år vet vad som krävs och kan utbilda sina hästar till mästerskapsnivå, ibland dyker det upp någon ny ryttare som man ser har ambitionen och känslan.
På någon landslagsträff för en tid sedan fick vi fundera över våra styrkor och vi kom fram till att vi bland annat har ett bra horsemanship, vi kan ofta ta hästar ”ett snäpp till”, då vi svenskar ganska ofta anpassar oss efter hästen och inte tvärtom.
  
Tyskland är kanske den starkaste ridsportnationen och de har under många, många år haft en tradition att utbilda unga ryttare rätt från början. England var under många årtionden också ledande, men för ett tiotal år sedan märkte man att man inte längre hängde med. De yngre ryttarna saknade kunskap, därför införde man nya utbildningssystem för de yngre - med bland andra Henk Nooren som nu har lett landet till en stark position igen.
I USA har man hunterklasser där de flesta lär sig att rida och tävla. Det är stil rakt igenom. De amerikanska ryttarna har en bra position i sadeln och rider välbalanserat och jättefort ;-).
  
Det är viktigt att vara lyhörd när man lyssna på dem som kan. De som har lyckats själva. De som vet hur man tar sig till mästerskap. De som vet hur man utbildar en lovande unghäst. De som vet. De som kan. Kunskapen är värdefull och den tar dig till målet.
  
Följsamt - inte stelt
De flesta i debatten som pågår verkar vara i samförstånd och positiva till att man måste se över och utveckla på vilket sätt de unga ryttarna tar sig igenom banan på sina ponnyer. På ett säkert, utbildande och för ponnyn trevligt sätt. Inte att de "dressyrrider" sina ponnyer runt banan, lite stelt som många verkar tro. Inte alls så. Ni vet vad jag menar. Mer i balans, mer följsamt, mer med känsla för hästen. På alla nivåer!
Jag hoppas ändå att denna debatt fått fler tränare och engagerade föräldrar att fundera lite. Jag tror att de gör det. Det är bra.
  
Jag är övertygad om att vi kan hitta en helt suverän väg för alla som vill lära sig mer och bli ännu lite bättre på alla nivåer. Jag vill gärna tro att ur den här debatten kommer något bra!
Kanske ska vi utveckla systemet ännu mer, att man till exempel måste ha uppnått en viss poäng av stildomare på kvaltävling för att få rida Svenskt Mästerskap på ponny? Väl på mästerskapet är alla redan inkvalade. Man har uppnått sina poäng för att delta, till exempel. Bara en idé. Det ger våra ponnyryttare en kul och motiverande morot till att träna och utveckla sig.
  
Man kanske också ska se över propositioner för tävlingarna och inte ha för många tidshoppningar? Använd er av till exempel gamla bedömningen A1:d = grundomgång och sedan 30 sekunder till ny start för en omhoppning? Ha alltid 60 sekunder till start, så barnen i lugn och ro får beträda banan? Och så vidare…
Vad kan göras mer? Hur gör din klubb under sina tävlingar? Kan DU tillföra något? Jag tror på utveckling och på en positiv inställning, den tar en rätt långt.
  
Lycka till alla duktiga ponnyryttare!
Ni har framtiden framför er och det finns SÅ mycket kul att lära i det här – hela tiden! Ta hand om era ponnyer och hästar. OCH, ska ni rida fort, kolla på Peder. Han är rätt bra på det. ;-)
  
/Lisen