Sluta rädda Willy!

Jag läser ofta runt om på internet i artiklar och bloggar om folk som köper billiga hästar och tror sig göra ett "klipp" eller bara blir så kära att allt med veterinärer etc är oviktiga.

Om ni bara ska läsa en sak i bloggen, då där det nog detta inlägg som jag tycker att ni ska lägga mer lite tid på!

Snälla sluta med "rädda Willy" projekt! Det slutar alltid med att personer står där sura, sårade, fattiga och arga.

Vem är jag att säga så tänker ni kanske nu?

Låt mig berätta om vad som hände mig för 7 år sedan!

Jag satt på hästnet och surfade runt och där stod hon. Ett otroligt gulligt sto, 5 år och såg riktigt snygg ut!

Samtalet ringdes, vi bestämde att jag och min dåvarande kille skulle komma ned på fredagen.

Men det blev snökaos i hela Sverige, så resan ställdes in.

Jag ville ju ha hästen oavsett och hade näst in till redan spånat upp boxen brevid min andra häst ute i stallet.

Hon hade gått igenom veterinärbesiktningen och säljaren stod för transporten, så jag betalade glatt in pengarna på hennes konto. Fick ett samtal om att nu var hon på väg och hade gått på lastbilen snällt.

Sen kom hon, en torsdag klockan 22.30.

Föraren tittade på mig och sa, "Jaha, det är du som ska ha den där?!"

"Den där"? Han kallade min nya fina häst för, den där?

När han tog ned rampen och lastade ut henne så förstod jag vad han menade..

"Den där" var egentligen fux/vit skäck, men det gick inte att se för all smuts. Svansen var så lång att den släpade i marken och manen gick nedanför bogen.

Det högg till i bröstet på mig och jag ville ringa in det tunga artilleriet för att rädda!!

Hovslagaren var på plats klockan 07.00 dagen efter, skodd var hon inte på länge nämligen.

Sally som jag kallade henne fick sig ett varmt bad och blev otroligt vacker, hon såg riktigt nöjd ut i sina nya täcken med mycket hö i hagen.

Jag försökte samtidigt förgäves nå säljaren.

Tror ni att telefonnumret gick att ringa? Tror ni att mina mail kom fram?

Svar: Nej på båda.

Självklart så "glömde" säljaren att skicka med vaccinationsintyget..

Ganska snart insåg vi att Sally var halt och det blev värre för varje vecka.

Veterinär kom ut och gav henne "butta", och självklart så gick det över för stunden.

Nu hade Sally bott hos mig i 4 månader, och jurister var inkopplade och försökte hjälpa mig.

Eftersom det inte gav sig så körde jag in henne till Ultuna hästsjukhus och mötte upp Chris Johnston.

Där tillbringade jag en dag för att hitta en gnutta hopp i detta mörker.

Men efter en heldag så kom domen. Spatt.

Spatt på min otroligt fina 5åring.

Så mycket spatt att hon absolut inte får/kan gå utan smärtstillande.

Där stod jag gråtandes mitt i stallgången, det gjorde ont i hjärtat att hon gått med smärta så länge.

Efter ett samtal till advokaten så visade det sig att kvinnan som sålde Sally egentligen hette något helt annat och har gjort såhär förut. Hennes skulder är enorma, så några pengar skulle jag nog aldrig få.

I samråd med veterinären så insåg jag att Sally inte ens kan vara en sällskapshäst utan att gå på smärtstillande.

Jag tillbringade en lång stund i boxen på Ultuna, tårarna forsade ned för mina kinder och jag sa där mitt sista farväl åt min lilla sparv.

På vägen hem satt jag nästan apatisk och hade ju tänkt mig en annan utväg på dagen, en lös benbit kanske som skulle opereras bort, sen skulle hon följa med hem.

Nu fick hon somna in och bli fri smärtan istället och kvar stod jag, betydligt fattigare och med en känsla av att jag misslyckats. Jag ville ju hjälpa henne, ville ju att hon skulle må bra.

Det händer ganska ofta att jag tänker på Sally, inte på pengarna eller kvinnan som lurade mig, utan på hästen och hur underbar hon var som individ.

Vid ett hästköp så bör följande genomföras:

1. Annons hittad - googla! (kolla säljaren, resultat på ridsport.se, googla namnet på hästen, är den nämnd någonstans?)

2. Provridning (offra en dag att åka genom Sverige för att provrida, annars kan det kosta månader istället)

3. Veterinärbesiktning (lita inte på någon annans veterinär, ta hjälp av den du har på hemmaplan! Då får du alltid en ärlig åsikt. Ta röntgenbilder och blodprov, det kostar lite extra, men är värt det!)

4. Ta aldrig emot en häst utan pass och vaccineringsintyg.

5. Ha inte bråttom! Det finns många hästar där ute, och även om du gillar just den du provridit, så lovar jag att det finns andra hästar som är minst lika trevliga!

Att dra alla hästhandlare över en kant tycker jag är orättvist! Jag känner en kvinna som är otroligt proffsig och har ett fantastiskt rykte, henne kan man lita på.

Det kan vara till en fördel att köpa häst från en bra och ärlig hästhandlare, det blir som en trygghet ifall något händer.

Det jag inte förstår är hur blinda köpare blir. Jag var där själv, blev blind av hur gärna jag ville ha hästen och hur gärna jag såg att det blev en saga med lyckligt slut.

Men låt oss vara realistiska, om det strular från början så kommer det troligtvis inte sluta lyckligt.

Skulle ni köpa en bil, eller ett hus som inte går igenom besiktningen? Det är inte levande material, men ett hus med mögel skulle jag iallafall inte köpa.

Men en häst med en lös benbit känns inte lika läskigt? Eller?

Ta hjälp av något som inte har någon kunskap om hästar. Berätta fakta om hästköpet, då får ni ett perspektiv från någon annan som troligtvis kommer inse saker som ni själva inte ser.

Tror ni verkligen att det är topphästar som kommer från Holland för 70.000?

I mina öron så ringer varningsklockan..

En häst som gått 1.50 klasser och kostar 70.000 från Holland inkl frakt. Röntga hästen och undersök vad den har för röntgenfel.

Min pappa brukar säga att om hästen kostar 70.000 :- i Sverige, vad tror du då hästhandlaren betalade i Holland? Jag skulle gissa på 40-45.000 :-, in till Sverige, sen en snabb affär ut till kund.

Tänk efter, före! Var realistiska och lite snåla!

Är det jag som blivit bränd och "bitter", eller håller ni med om ovanstående?

/annelie