Slutet på hästletarresan?

Man skall aldrig ropa hej förrän det rinner vatten på andra sidan bäcken och man har en sten i handen, eller hur det nu är... men det verkar som om den långa hästletarresan faktiskt har ett slut. Vi, Anna? Vi tillsammans faktiskt tror jag! har fastnat för en liten liten pålle som vi hittade tack vare bloggarkollega Jeanna (TACK!!!).

Han är yngre än vad vi hade tänkt oss. han har en färg som vi inte hade tänkt oss, och han har en härstamning som vi inte heller riktigt hade tänkt oss. Så är det i livet ibland. Ändå är vi båda två ganska säkra på att det är just den här pållen som vi verkligen vill ha.

Imorgon skall vi åka på ett (snabbt inplanerat) återbesök till Kristianstad och därefter väntar en besiktning av ett styck pålle på tisdag. OM dessa två nålsögon kan passeras med godkänt resultat så har Cirkus Mentzer fått en ny familjemedlem på tisdag kväll. Jag säger om, för det är ju aldrig klart förrän hästen står med alla fyra hovarna i stallet.

Det har varit många och långa diskussioner fram och tillbaka nere på Kreta. Det har gjorts plus- och minuslistor. Det har funderats och Anna har varit säker och osäker minst 75 gånger. I torsdags bestämde vi oss tillslut och ringde från Kreta. Så nu är det bara två OM kvar på hästletarresan... eller så är det tillbaka till ruta ett igen. Jag hoppas vi passerar dessa två små "om" för jag tror verkligen att det här är rätt häst för Cirkus Mentzer.

Jag vill nog inte säga så mycket om själva pållen idag, det får vänta till efter morgondagen och efter besiktningen på tisdag. Jag kan berätta att han är tre år, är fux och han är en tysk pålle, Der Pålle aus Westfahlern ja! Han har dessutom en halvbror här i Sverige som är mycket lovande. That´s it for today! Jag berättar mer sen.