Solhälsningen

Har börjat få svårt att somna och sova på nätterna igen. Nu är det ingen stress som är boven i dramat, utan snarare ren oro i magen. Det har varit en jobbig vecka och onsdagen var bara kaos.

Hade en dålig förmiddag och sedan när jag skulle åka till stallet hann inte ens ut från parkeringsgaraget innan en bil hade backat rakt in i mig och lilla bmw'n. Tack och lov blev inte skadorna så stora. Men ja, det kunde inte kommit mer olägligt. Styrde bilen vidare mot stallet och då började det åska och spöregna. Det regnade så mycket att jag inte ens såg vägen framför mig. Försöker undvika ordet "hatar" då det är ett sådant starkt ord, men jag hatar verkligen att köra i regn och åska har jag aldrig tyckt om.

Det hela slutade med att jag fick köra in på en parkeringsplats bredvid en kyrka och ringa min syster som fick lugna ner mig. Då kände jag mig inte stor, verkligen inte. Hade lust att bara ge upp allting. Men nej, jag styrde ut på vägen igen, körde i den hastighet jag kunde efter vägförhållandena och svor åt lastbilarna som la sig i bagaget på mig. Det är dagar som den det är lagom surt att ha tre mil enkel väg till stallet...

Åter till sömnen. Har börjat somna vid halv tre-tre igen och mår därefter på dagarna. Har, som jag har skrivit innan, alltid haft problem att somna. Redan när jag var 3-4 år blev det så och vad mina föräldrar än gjorde fick de mig inte att sova. De två senaste månaderna har sömnen fungerat ovanligt bra men nu är det tillbaka i sina gamla rutiner.

Antagligen är det så att jag oroar mig, spänner omedvetet kroppen och det är spänningarna och tankarna som gör det svårt att varva ner. Därför bestämde jag mig igårkväll, vid 12-tiden på natten att införa en gammal rutin. Nämligen Solhälsningen. Drog fram yogamattan under sängen, körde några set och en halvtimma senare sov jag -score!

Med andra ord. Tummen upp för solhälsningen. Bra uppvärmning om inget annat och mycket bra att göra direkt vid uppstigning på morgonen. Här kan ni läsa hur man gör den.

- Bildkälla