Spiken i asken för Asker

Det var inte så speciellt längesen som jag skrev om hoppningens nya förbundskapten, Gösta Asker. Jag undrade varför man valde ett så gammalt och oprövat kort. Ni blev såklart förbannade och tyckte att jag hade fel. Igår kom beskedet att Gösta Asker slutar redan nu i augusti. Förbundet har valt att inte förlänga avtalet med honom.

Anledningarna SvRF anger som skäl till petningen är samarbetsproblem och att han (tydligen) har planerat säsongen på ett dåligt sätt. Exakt vad det innebär har jag inte en aning om, men man kan konstatera, utan att överdriva, att förbundet inte verkar ha varit så speciellt nöjda med sin rekrytering.

Någon ny förbundskapten efter Gösta kommer man inte heller att tillsätta, utan hans arbetsuppgifter kommer att delas mellan chefstränaren (Hans Horn), den nya sportchefen (Wiveka Lundh) samt annan personal på kansliet.

Jag kan ärligt talat förstå det. Det var en i det närmaste förnedrande process för förbundet i våras när man skulle hitta en efterträdare till Maria Gretzer, och man fann ingen lämplig kandidat. Tillslut tvingades man annonsera efter en förbundskapten. När hände det senast i idrottssverige egentligen? Att utsätta sig för samma sak en gång till hade varit direkt korkat av förbundet. Hade man ingen given kandidat för ett halvår sedan, så har man ingen nu heller.

I praktiken så kommer det väl att bli så att Hans Horn kommer att fungera som någon slags "aktiv förbundskapten" så tillvida att det förmodligen blir han som tar ut laget och som coachar ryttarna. De större besluten kommer att hamna i knät på Wiveka Lundh och några rent administrativa uppgifter som Gösta har haft kommer att hanteras av anställda på kansliet.

I det stora hela så vet jag inte om det spelar någon större roll. Av det jag har förstått mellan raderna så har Hans Horn haft väldigt mycket att säga till om vad det gäller laguttagningar och coachning redan under det här året, och det är väl det som märks mest utåt i hästvärlden, och är även det som påverkar ryttarna allra mest.

Efter alla petningar och avhopp under det senaste året så är det väl dags att skapa någon slags krisgrupp där alla "rejekter" kan träffas och prata ut, kanske stödja varandra lite?

Jag har inget emot att man rör runt i grytan lite bland folk i ledande positioner i hästvärlden, tvärtom! Att det behövs föryngring och folk som vågar tänka utanför den snäva box som är norm i hästvärlden har jag hävdat länge, men även jag börjar tycka att det börjar bli väl många petningar och avhopp på en väldigt kort tid nu. Det man vinner i nytänkande förlorar man i kontinuitet. Man behöver faktiskt båda för att skapa framgång.