Strömsholmstävlingen 2012 har börjat för min del!

Strömsholmstävlingen är en stor tävling. Den började redan 5 juni och pågår tills på söndag. I år med fälttävlan, dressyr och hoppning som vanligt. SM-finaler i laghoppning för ponny och stor häst. Nytt för i år är voltige och tävling för ryttare med funktionsnedsättning.

Det är speciellt att tävla på slottsbanan. Så roligt. Idag var det dessutom sol hela dagen och riktigt varmt. Underbart, så som Strömsholm ska vara.

Jag hade med CARLINA som hoppade 120 unghästklassen. Bra runda, rytmiskt och bra galopp. Hon hoppade fint. Rev ett hinder inte mycket att säga om. Jag tycker det är kul att tävla CARLINA, hon har så bra inställning på tävling. Helt cool när man broddar, sadlar osv. Glad och positiv, vill alltid göra sitt bästa. När hon kommer in på banan vet hon precis vad hon ska göra. Helt klart ett riktigt bra tävlingshuvud (kan man säga så?!!!)

Efter henne var det några timmar "ledigt" då jag inte hoppade den första 130 klassen. Vi passade på att fika och hittade den lilla röda kaffevagnen på väg ner till framhoppningen genom utställarområdet. Vilket kaffe, så underbart gott!

Red sedan LAGANA och trimmade lite inför kvällens start. Vi rastade även CAHLUA och ACINDO som fick gå långpromenad.

ACINDO var sedan först ut av mina hästar i 130 klassen. Värmde upp och hon kändes fin. Hoppade fram och upptäckte för sent att vi var lite sent ute med att börja hoppa. Det tar en stund att gå upp till banan från framhoppningen. I vanliga fall börjar jag hoppa fram på det lilla hindret när jag har tio kvar. Börjar på räcket när det är nio före start och oxern vid sju nummer. Tar sista språnget på räcket eller någon enstaka gång som jag avslutar med oxern när jag har två-tre kvar. Nu får man lägga till fyra nummer som jag vill ha på mig att skritta upp till banan.

När jag skrittar upp till banan går jag alltid igenom hur jag ska rida runt banan, antal galoppsprång. Får man vänta utanför tittar jag på den som hoppar. När jag väl kommer in på banan så travar jag oftast runt och känner av hur hästen känns när den kommer in på tävlingsbanan. Med unghästarna brukar jag försöka trava runt banan så som man ska rid den sen om tids ges för det.

Nu kom vi iväg från framhoppningen med ACINDO alldeles försent. Jag hann få startsignal innan jag ens kommit in på banan. Efter signalen har man 45 sekunder på sig att starta, det var 12 kvar när jag travade in genom grinden. Inte bra...Hann inte visa henne runt banan alls, hann inte gå igenom den i mitt huvud för att få full koncentration. Det var bara att börja galoppera och styra på ettan. ACINDO hoppade fint, var felfri i grundomgången. Jag däremot kände mig stressad, hade tankarna på det som inte blev rätt för att komma i tid så då kände hästen det och blev också stressad och då hoppar hon lägre och rev tre hinder i omhoppningen. Inte hästens fel, helt mitt eget och att vi (Björn och jag) inte hade planerat bra. Var riktigt besviken och faktiskt ledsen, det ska inte hända. Kasta bort en runda bara sådär när hästen var fin!

Det blev några arga, ledsna minuter vid lastbilen och skärpning, gör om gör bättre, för vi hade CAHLUA kvar till start i klassen. Fixade klart ACINDO och gjorde iordning CAHLUA. Satt upp och red till framridningen. Nu hade vi stenkoll! Då blev allt så mycket bättre. Kom i tid och hann göra det jag ska. Hästen hoppade grymt bra, var felfri och placerad! Så från pannkaka till ja vad ska man säga..champagne?!!! Planering är viktigt helt enkelt och att alla vet vad som ska göras innan start.

LAGANA hoppade 140 klassen och var fin. Laddad, pigg och glad som alltid! Petade sista hindret i grundomgången, jag märkte det inte ens, hann hoppa första i omhoppningen innan jag fick avbryta. Så kan det vara och imorgon hoppar hon 150 klassen. Det ska bli kul!

Gott kaffe!