Tandcheck!

Nu är jag verkligen inne på upploppet inför skolstarten, på lördag går flyttlasset och på måndag börjar terminen! Som alltid är det ungefär 100 000 saker att fixa innan, men det brukar ju ordna sig.

Idag var jag med Nora till Täby-kliniken för att kolla tänderna. Ni som har följt mig ett tag minns kanske att jag skrev om tandvård för hästar förra våren;

"...det viktigaste budskapet var rätt tydligt - släpp inte in vem som helst i munnen på din häst. Kunskaper om hästens tänder är bristande, även bland veterinärer eftersom det för fram till ca 10-15 år sedan inte togs upp särskilt mycket i utbildningen. Numera är detta ändrat, och det finns även vidareutbildningar, men ett stort ansvar ligger på hästägaren att se till att rätt kompetens finns hos den som ska behandla hästens tänder. 

Så här summerades god tandvård:

- Kunskap hos utföraren
- Sederad häst, och munstege
- God belysning
- Bra instrument
- Genomgång av betsling
- Uppföljning"

Happy day, idag var det dags att tillämpa! Anna Tell undersökte Noras mun, och hästen hade inte bara fina instrument och munstege i munnen utan även en mobiltelefon - allt för att ni ska få se hur det ska gå till, såklart :)

Helt enligt skolboken - hon fick lugnande, en vadderad liten mössa som hörselskydd, och en munstege som håller upp munnen.

Sedan kan man börja undersöka munnen, och då tittar på tänderna efter sprickor, skador, hakar, bettyp, men tittar också på slemhinnor (sår i kinderna, tandkött, tunga, mungipor, ja helheten helt enkelt.

Dokumentering för framtiden, proffsigt!

Jag fick också dokumentera :) För att citera pappret jag fick med mig hem - hästen har i stort neutral bettyp, men i underkäken ses en sk trångställning på båda sidor. Tandraden svänger helt enkelt lite innåt på mitten, normen är att den ska vara i princip rak. Tryck på bilden så ser ni bättre men det är en tunga i vägen, tyvärr.

När tänderna sitter så, så bildas det små fickor där foderrester packas in. Nora hade lindrig foderinpackning, mest på den ena sidan, som gjort att tandköttet blivit lite irriterat. Det rensades bort, luktade inte hallontårta om det gamla gräset vill jag lova, och så slipade hon de tänder som drabbas av trångställningen.

Jag frågade om kraftfoder lättare packades in, och visst är det så. Gräs är det allra bästa för tänderna, och det är ju inte så konstigt med tanke på att det är det de är utformade för.

Här har vi något annat - I tredje tanden i underkäken på höger sida hade hon en sprickbildning i tuggytan, det är det lilla "strecket" som man ser på tanden i spegeln.

En rest av en rot från en vargtand, som avlägsnades för flera år sedan, togs bort. Se där. Vargtänder har jag också skrivit lite om tidigare, Anna liknade dem vid en sten i skon när hon förklarade för min inte så hästkunniga medhjälpare/co-driver. Och lite så är det ju.

 Det blödde lite där den satt, men det lilla ingreppet gick fint.

Ett sår på tungan syntes också. Det har troligtvis inte kommit på grund av bettet, men det behöver läka ifred så nu väntar hackamore i två veckor. På grund av trångställningen och foderinpackningen så blir det återbesök om 3-4 månader för att följa upp, men eftersom Nora ska flytta hem till Skåne igen så fick jag tips om en veterinär där nere som är duktig på tänder. Fick också med ett papper där precis allt stod nedskrivet, alla fynd, vad som gjorts, och vad som ska följas upp. Bra både för en själv, och för nästa som ska titta på henne i munnen.

Hur som helst, betslingen är det inga problem med, nosgrimmorna funkar fint, inga sår i kinderna och kanterna är så vassa som dom ska vara.

På SLU:s hemsida finns det uppgifter om vilka veterinärer som har utbildning inom området, HÄR. Sedan vet man ju inte vilka som utövar det, men det kan man ju höra sig för. Jag fick också tipset om att kolla tänderna så fort man fått en ny häst, för att veta hur det ser ut och vad man har att jobba med. Bra att tänka på, för där finns ju uppenbarligen mycket som man inte har en aning om!

Så när jag kom hem och berättade för barnen i stallgången att Nora hade vart hos "tandläkaren", fick jag den glada kommentaren "jaaa då har man en sån där stor fil som man har i träslöjden!" så var det bara att förklara att man måste vara precis lika försiktig med hästarnas tänder som tändläkarna är med våra. Rutinmässig raspning tillhör det förgågna...

Supernöjd med besöket, hit kommer jag gärna tillbaka.