Till alla hästar

Jag och mitt holländska halvblodssto Vassandra.

Jag satt härom kvällen och läste vetenskapliga artiklar till mitt seminariearbete. Hittade ett arbete som en tidigare elev på SLU skrivit och på en sida stod det endast:

Dedication 

To all horses, for everything you give.

De orden berörde mig otroligt mycket och fick mig att börja fundera på vad hästarna egentligen betyder för mig. Vad hade jag varit utan hästarna?

Min skoltid har inte alltid varit den lättaste och då har hästarna och stallet varit min räddning. När jag har varit ledsen, upprörd eller uppgiven har hästarna och stallet varit min tillflyktsplats (även i vuxen ålder). När jag varit stressad på jobbet (även när jag jobbat med hästar) har mina egna hästar varit mina terapeuter.

Hästarna dömer dig inte för hur du ser ut eller vad du har för kläder på dig. För många barn är därför stallet en trygg plats att vara på.

Uteritt en vintermorgon med  min häst  Gideon.

När jag rider är jag där och då, omvärldens problem kopplas bort och stängs ute. Hur skönt är det inte att skritta ut i skogen och rensa hjärnan?

Jag är övertygad om att jag inte är ensam över att känna så här. Hästar ÄR fantastiska djur!

Jag skrev i mitt tidigare inlägg att jag anser att det jag håller på med är en sport, men vi är hela tiden beroende av ett samspel med hästen. Ingen häst - ingen sport.

Jag är så oerhört tacksam för alla, och då menar jag verkligen ALLA, hästar som jag träffat!

Foto: Andreas Olsson. Segerbild med ridskolehästen Arcimboldo div III dressyr.

Tack för allt ni ger!

/Christoffer