Tömkörningsdebut

Här går det undan! Idag bestämde jag mig för att det var dags för Florentina att få prova på att bli tömkörd "på riktigt", alltså med tömmarna på.

Steg ett var att få bekanta sig med tömmarna i stallgången, jag slängde med dem lite över hennes rygg och rumpa för att hon skulle känna lite på det i lugn och ro. Jag har haft lina bakom som stöd när jag har lastat henne så det var ju inget som var helt nytt. När det var avklarat gick vi ut och kopplade på tömmarna i kapsonen, jag ledde henne med grimskaft som stöd i fronten och min mamma skötte tömmarna bakom.

"Är alla med?"

I första hand handlade det bara om att knalla på som vanligt, men efter en stund provade mamma att ge röstkommando på start och stopp från sin tömposition. Loppan lyssnade som om hon aldrig gjort annat, helt enkelt superduktig. Dock hade hon fullt sjå med att hålla koll på både mig där framme och mamma där bakom, så hon stannade ibland för att vända sig om och kontrollera att allt var som det skulle. När hon checkat så kunde hon andas ut och fortsätta promenera.

Vi gick en mysig liten runda med både upp- och nedförsbackar plus en del skogspartier, avslutningsvis sneddade vi över terrängbanan och gick tillbaks till stallet. Mot slutet märktes det att Loppan var rätt trött av alla nya intryck, hon såg helt slut ut! En snabb avputsning och lite gotta i stallgången, sen fick hon komma ut i lösdriften och vila. Nu får hon en kortare viloperiod som innebär total vila från allt; Även borstning i gången. Hon får helt enkelt hänga runt i lösdriften och endast bli utsatt för den dagliga visitationen och så några hagbesök med godisregn från mig.