Träna för att orka

Puh. Den senaste veckan har jag använt kroppen mer än i vanliga fall, då jag har lyft och burit möbler och flyttlådor in i det oändliga (det har känts oändligt i alla fall - vart kom alla saker ifrån!?). Det är vid såna här tillfällen, när man måste använda kroppen fysiskt för att få gjort något, som man verkligen känner av anledningen till att det är vettigt att hålla den i form däremellan. Alla som har fysiskt krävande arbeten kanske skrattar, men väldigt många har ju stillasittande (eller stillastående) arbeten/studier där man inte behöver använda kroppens fysiska styrka så mycket och då kan det bli en ren chock den dagen man ska lyfta något riktigt tungt, slå i stängselstolpar, mocka ur djupströbädden, springa ikapp bussen eller vad det nu kan vara, om man inte underhåller kroppens styrka på något sätt på fritiden. Eller den dagen men ska rida en tuff dressyrlektion för gästtränaren och har betalat en rejäl slant - då är det inte så kul att bli helt slutkörd innan halva lektionen har gått! Jag skriver inte detta för att säga att jag är redig och minsann är tränad nog för allt det där, tvärtom. Jag skriver det för att det är precis vid såna tillfällen jag kan tänka "Åh, varför började jag inte träna lite mer kondis och styrka för några månader sedan?". 



Nu har jag ändå klarat av den här flytten utan vare sig skador eller träningsvärk så jag är glad att jag åtminstone verkar vara hyfsat i form, men vid flera av lyften har jag önskat att jag vore starkare. Tur för mig att jag har en grymt stark sambo och två hjälpsamma bröder som har fått ta det tyngsta...

Men det är sånt här som gör mig motiverad till att träna, förutom den direkta psykiska må bra-effekten som jag har skrivit om en gång tidigare. Inte selfies från gymmet eller närbilder på magrutor på Instagram med texten "Stong is the new skinny", jättebra att det fungerar som motivation för många men jag blir bara stressad av dem. Däremot blir jag motiverad av att tänka på höstens tävlingar, på att jag faktiskt kan påverka min fysik inför dem (vid sidan av själva ridningen och träningen av hästen förstås). Att tänka på att jag vill klara av att lyfta, bära, slå i, dra, bygga, ja använda kroppen helt enkelt, utan att skada mig och få ont i flera veckor efteråt. Det kan såklart hända ändå, men jag kan förebygga det så gott jag kan.

Efter denna lilla reflektion ska jag nu packa upp några flyttlådor samtidigt som jag ska repetera dressyrprogram i huvudet, jag tyckte väl för en månad sedan att det var en smart idé att anmäla mig till en tävling mitt i flytten med program som jag inte har ridit på över ett år...