Annelie Eriksson känner sig lite sliten efter en vecka med mycket på agendan, men är glad ändå. Med hjälp av familj och vänner får hon det att gå ihop.

Annelie Eriksson känner sig lite sliten efter en vecka med mycket på agendan, men är glad ändå. Med hjälp av familj och vänner får hon det att gå ihop.

Hästliv

19 augusti 2021, 05:42

Tung vecka som inte är över

Hej i regnrusk och känsla av höst!

Denna vecka sliter verkligen på mamman i familjen. Att barnen betyder allt råder det ingen tvekan om, men när de "bara" är lite snoriga får de följa med ut i gårdsarbetet. Så i söndags när de båda nös insåg jag att nu blir det ju ingen förskola. I dag är det torsdag, och de skulle egentligen kunna gå till förskolan, men då känns det "onödigt" när det bara är två dagar kvar på veckan. Så jag tar det säkra före det osäkra och har dem hemma veckan ut.

Våra barn får verkligen inte en uppväxt som alla andra. Jag älskar att de får frisk luft, närhet till djur och friheten att springa runt på gården och leka. De får dock en liten "skev" bild på hästägande då vi bara har trasiga hästar på gården. Men ponnyn Persilja hjälper till att visa hur det "ska" vara, skoj att rida etc :-) 

Vi inledde måndagen med att gå upp 06.00, var på kliniken för att lämna häst 07.20. Därefter hem, lasta nästa häst och åka till tandläkaren. Väl hemma var det mockning på schemat innan vi fick en lunch och åkte för att hämta två hästar på kliniken.


Mamman lite sliten, barnen fortsatt glada!


2 åringen Rose Bay blev av med av med två små små vargtänder.

Tisdagen blev betydligt lugnare och vi var bara hemma på gården. "Bara" är iofs inte så bara, allt ska ju skötas med hästarna och vi tog emot en ny häst som kom från kliniken. 


Varför händer alltid detta? Jo, för jag inte tömmer den! haha

Onsdag var vi åter i vårt snabba tempo när hästmassör kom till gården och vi direkt efter lastade två hästar för att åka till hovslagaren. Telefonen gick varm, tror dagens rekord var 6 mottagna samtal på 5 minuter. 


Towe hjälper till att mocka och sopa ur lastbilen.


Elwira fyller hinkar med mamma.


Det finns även lite tid för bus, här fick de rocka loss i vattenpölen.

I dag torsdag ska vi en vänta till kliniken på återbesök, följt av fredagsbesök med en annan häst på kliniken. 

Jag vet ju helt att vad som räddar min vardag är 1, mina OTROLIGT snälla barn! 2, alla människor som möter oss i hästsammanhang och hjälper mig. Vem som helst kan nog inte gå in på en klinik med häst och två barn utan problem. Jag har genast kompisar som kommer fram och ger barnen klistermärken och hjälper mig med passning medan jag visar upp häst. 


Gladast den här veckan är Cajza, som åter fått gå ut i hagen <3

lördag ska jag visa upp Warona för exteriörbedömning, sen nog springa med 4 - 6 föl på fölvisningen. Lite flytande just nu hur många jag ska visa, haha. 
Då är dock Per hemma och tar barnen. Denna vecka för honom är minst lika intensiv, fast med jobb utan barn.

Söndag kommer få avrunda veckan med två hästar som flyttar hem, en hästägare som kommer på besök och en förhoppning om att vi ska kunna borra ner stolp till nya hagarna. Drömmen vore att hinna måla lite inne i stallet också. 

Ps. Jag har även slutat dricka Nocco. Något jag denna vecka vecka saknar, men hållit mig från att köpa! Heja mig!

Mvh Annelie @stallsteningeby på instagram

ANNONS: