Tur i oturen

Hej! Stackars Ratzia har tyvärr skadat sig :,( Jag hoppade henne och Marco i manegen i söndags, och på ett hinder precis i avsprånget är det som att hon missar få med sig ena frambenet eller liknande, så hon får i alla fall med sig den bommen mellan frambenen på något vänster. Gick inte omkull eller ner på knä i landningen, men brakade ju till ordentligt och direkt när jag bröt av i landningen kände jag att hon haltade. Hoppades att hon bara hade fått en rejäl smäll, som en enkelstöt. Satte på henne kylskydden direkt (har alltid med dem då Marco har på sig dessa efter hoppning) och hoppades att det skulle se bättre ut på måndagen.

På måndagen var hon supertjock i frambenet och ömmade när man klämde på benet, så jag var helt övertygad om att hon hade fått en senskada. Ringde veterinären och fick en tid på fredagen. Så länge kylde vi henne flera gånger om dagen och lindade på natten. På tisdagen hade svullnaden gått ner en hel del och bästa veterinär Christine hörde av sig och sa att hon kunde komma redan på onsdag morgon med portabelt ultraljud hem till oss. Hur snällt?

På onsdagen hade svullnaden gått ner ytterligare och veterinärbesöket gick verkligen över förväntan. Jag var helt inställd på allvarlig senskada och gick i tankarna på att be Ratzias ägare om att få betäcka henne. Istället så travade hon upp både på rakt och böjt spår utan anmärkning och stod sedan snällt i stallet och blev undersökt. På ultraljudet såg både djupa och ytliga böjsenan fina ut, däremot hade förstärkningsbandet fått en liten skada, men detta var tydligen tur i oturen och prognosen verkar god!! :)

Christine och Florian konfererade och hörde av sig på eftermiddagen med positiva besked. Vi reser bort om tre veckor, så fram till dess ska hon få laser en gång i veckan, sedan ska hon när vi är bortresta vara hos Vivi på Svensk Hästrehab och gå på vattenbandet. Läker detta enligt plan så trodde de att hon är tillbaka på tävlingsbanan redan i sommar. Så nu hoppas vi på det!! <3 Fina Ratzia!



Ratzia i somras inne på Åby. Där trivs hon bra :)
Foto: Falkenbergs Foto

Denna veckan har vi bara ridit ut, antingen i Bunketorp eller på spåret vid Kungsbacka Ridklubb, förutom i torsdags. Då var det hoppträning för Bill och Marco på Spelmansgården. Bill var ett A-barn. Brydde sig inte om att lämna Marco som stod kvar i transporten och även om han fortfarande tycker att läktaren är farlig så är det inte lika farlig som första gången. Nu går han förbi utan konstigheter, även om han är lite spänd i början. Hoppade bra gjorde han också och visade inga cirkuskonster. Då blir man glad! :)

Marco var lite vildare och drog några bocksprång. Var ett tag sedan han var med på hoppträning, så han var extra laddad. Är svårt att hålla rytmen på honom när han är så taggad. Tar jag lite i honom så kortar han ihop sig direkt, släpper jag lite så exploderar han iväg. Klurigt det där! Lennart sa att jag får försöka hålla ett stadigt grepp. Som tur är så brukar det oftast vara lättare på tävling tycker jag. På träning däremot är det bra mycket lättare att hålla rytmen på Bill, som istället kan bli mer orytmisk på tävling för att han ska leka pajas. Spännande!



Marco i skogen en morgon. Så skönt att det äntligen börjar bli ljusare så jag hinner rida ut innan jobbet :)