Upp som en sol...

Det är en bergodalbana, det här livet. Idag var jag inte alls Marcus Ehning, mer Lisa 7 år på ridlekis. Huvudvärken vill inte ge med sig och kroppen känns jätteseg, det kan bero på mycket att göra, lite sömn, och en del stress över seminarieuppsatsen som vägrar skriva sig själv, vem vet. Nåja, man kan inte uträtta underverk varje dag...

Flip Flop skötte sig fint på morgens pass, travade över bommar. Hoppningen med Quest gick inte strålande direkt, lektionen ägnades helt och fullt åt ämnet framhoppning och jag fick egentligen aldrig tag på honom riktigt. Eftersom jag hoppade i måndags får vi skippa morgondagens hopplektion, tänkte rida ordentligt lösgörande istället som förberedelse inför träningstävlingen på torsdag.

Mataking får utan tvekan en fin guldstjärna efter dagens dressyrpass för Eva-Karin, nu börjar bitarna falla på plats!

Han vill inte fastna på bild, dressyrhästen, men i helgen kommer mina föräldrar och hälsar på (och såga upp mitt transport-lås som jag inte får upp, hemskt lyckat!). Så då ska jag muta min duktiga pappa att fota honom är min plan :)

Nu väntar tårta, för idag fyller världens bästa Sofhie år! Hurra, hurra!!