Verkligheten börjar NU

Hej!

Veckan har minst sagt varit tuff. Vi har haft obligatoriskt hela dagarna och tenta i klinisk kemi (alla prover och blodprover). Nu sitter jag och njuter av min "sista" lugna helg för terminen eftersom vi börjar på klinikerna på måndag och nu ska få prova på hur det är att vara veterinärer på riktigt.

Hela klassen är indelad i grupper på 6-7 personer och utplacerade på olika ställen. Man cirkulerar sedan runt i ett år så att man hinner prova på allt. Man är bland annat på:

-Smådjurskliniken

-Hästkliniken

-Idisslarmedecin

-Ambulatoriska kliniken

-Bilddiagnostik

-Reproduktion

-Slakteri

På ett universitetsdjursjukhus som vi har i Uppsala så fungerar det så att vi elever är med och auskulterar och sköter många av fallen som kommer in, självklart under övervakning av erfarna veterinärer.

Som student blir man tilldelad flera olika fall när man är på klinikerna, och som man ska försöka utreda. Som exempel så kan vi säga att hästen Brunte kommer in till kliniken för att han är trött och dåsig. Om jag har det fallet så går jag ut och hämtar ägaren i väntrummet och ber han/henne att hämta Brunte. Sen får ägaren berätta om problemen medan jag memorerar och kanske antecknar. Sedan utför jag min undersökning och får förhoppningsvis misstankar om vad problemet skulle kunna vara. Efter att jag undersökt Brunte så går jag till veterinären och berättar om mina eventuella fynd och hur jag vill gå vidare med fallet.

Jag i skolan i våras när vi tränade på klinisk undersökning:

Efter det går veterinären och undersöker Brunte och gör en egen undersökning för att försäkra sig om att jag inte missat något. På så vis får jag feedback på min undersökning samtidigt som jag får vägledning i hur jag ska gå vidare om jag är osäker, eller så får jag en konfirmering på att jag tänkt rätt. Detta system använder man både på smådjurskliniken och på hästkliniken.

På måndag börjar jag på idisslarmedecin och ska alltså börja med kor. Där fungerar det lite annorlunda eftersom vi tränar på skolans egna djur och man har inte en bonde att prata med. Det känns bra och ska bli roligt även om jag såklart ser mest fram emot hästkliniken! En kompis till mig börjar på smådjur på måndag och när jag pratade med henne idag så hade hon redan fått sitt första riktiga fall att läsa på under helgen! För oss studenter känns det lite som att vi "ÄNTLIGEN" får komma ut i verkligheten. Detta är vad vi kämpat för i 3,5 år hitills i skolbänken och det känns riktigt häftigt, spännande och nervöst, men framförallt kul!

Eftersom det finns en tidbok att kolla i där men ser vilka patienter som kommer in så kan man förbereda sig för fallet innan. Om man t.ex. ser i tidboken att det kommer in en häst  eller hund med svårigheter att kissa så kan man läsa på och slå i sina böcker och vara förberedd när patienten kommer så att man har ett antal olika anledningar till problemen i huvudet. Denna inläsning gör man på kvällarna vilket betyder att det kommer bli ett tufft år. Man är på klinikerna 7.30-16.30 och sen är det inläsning utöver skolan. Orkar man inte plugga kan man inte göra fallen lika bra och man lär sig inte lika mycket, så det är mycket upp till oss studenter själva var vår kunskapsnivå hamnar i slutändan.

Inför detta roliga år vi har framför oss så hade vi idag föreläsningar om patientkontakt och etik och moral. En läsare frågade mig i kommentarerna för ett tag sedan om vi hade utbildning i hur man bemöter djurägare. Det har satsats mycket på detta på senare år och idag fick vi en sammanfattning av det vi lärt oss. Vi fick bland annat se en film som två lärare spelat in där den enda läraren spelade student och den andra djurägare. Studenten hämtade in ägaren och patienten i undersökningsrummet, intervjuvade ägaren och gjorde en undersökning av djuret. Så fort det hände något som vi i klassen tyckte var "fel" eller kunde gjorts annorlunda så fick vi skika "STOP" och det diskuterades det i klassen. Det gäller att vara trevlig, visa djur och ägare stor respekt och vara öppen och lyssna.

Vi hade även en sammanfattning av ämnet "etik och moral" inom produktionsdjuren. Jag tycker det är bra att SLU har satsat på undervisning i detta ämne. Som veterinär står man många gånger mittemellan djuren, bönderna och ekonomin och ska försöka göra alla glada. Kossan på mjölkpaketet eller den i bregottreklamen är inte alltid den man möter ute på gårdarna och då är det bra att ha funderat över vad som är okej och inte. Bara för att en kossa har lite bajs på bakbenen måste den inte alls må dåligt men vi har som veterinärer ett ansvar att veta var gränsen går. I Sverige har vi generellt en mycket bra djurhållning men det finns alltid undantag och då ska veterinären agera. Det är inte en helt lätt uppgift som fodrar mycket etiskt och moraliskt resonemang.

"Ämnet ger en slags verktygslåda med redskap att reda ut vad som är viktigt och varför"

Om ni vill ha ett exempel så blev det 1988 förbjudet att ha grisar uppbundna men inte kor. Det är dock tillåtet att kastrera grisar utan bedövning men inte avhorna kor utan bedövning. När man diskuterar frågor som dessa så finns det alltid risk för att folk blir upprörda och därför tycker jag det är bra att vi nu har en lärare som jobbar med etik och moralfrågor på heltid och som vi studenter får vända oss till.

"Att resonera etiskt innebär att man överger moralens magkänsla och enda grund för beslut och istället tar den som ett möjligt förslag att föra en saklig argumentation".

Avslutar men två bilder på min familjs underbara djur. Vovva lånade min Mp3 i stallet häromdagen & lyssnade på SwedishHouseMafia:P

Göte var lite trött en dag när jag var hemma i julas, men trots det skulle han inte släppa sin älskade boll.

Sov Gott/Izabella