27 maj 2015, 16:16

Vi måste reda ut fästingsjukdomarna

Nu är fästingsässongen här och jag känner att det finns en del saker som behöver redas ut.

Det finns en hel delmissuppfattningar hos hästägare vad gäller fästingsjukdomar på häst och även något slags rykte om att veterinärer inte tror på det. JODÅ, hästar kan absolut drabbas av fästingsjukdomar och jag ska nedan försöka reda ut var förvirringen ligger.

Anaplasma eller granulocytär anaplasmos är det som man förr kallade för "ehrlichia". Anaplasma (A.) phagocytophilum är en bakterie som överförs från fästingar till hästar. De flesta hästar som drabbas utvecklar INGA symptom, utan det enda som händer är att hästens immunförsvar reagerar och bildar antikroppar mot bakterien. Anledningen till att man vet detta är att man provtagit friska hästar och de visade sig då att många av dem bär på antikroppar, dvs, de har stött på bakterien men inte varit sjuka eller mått dåligt. Man uppskattar att ca 17% av svenska hästar har stött på bakterien, men långt ifrån alla dessa har varit sjuka.


Om hästen blir sjuk uppvisar den oftast symptom såsom hög feber (ofta 39-40 grader), svullna ben, flåsighet, gula slemhinnor, stelhet och trötthet. Man kan för att ställa diagnos ta ett blodprov och påvisa bakterien i hästens blod (man vet då att den har en AKTIVT pågående infektion). Det är alltså INTE samma sak som att se att hästen har antikroppar. Har hästen antikroppar har den någon gång under sitt liv stött på bakterien, men det säger inget om hästens problem för tillfället. Men hittar man bakterien i hästen blod har den en pågående infektion NU.


Idag finns det dessutom en mycket säker och snabb metod vid namn PCR där man letar efter bakteriens DNA i hästens blod. Man kan även titta på blodkroppar i mikroskop och leta efter en specifik cellbild som ses vid akut sjukdom. Jag har själv sett ett antal sådana hästar under sommarsässongen där vi hittat bakterien i blodet. Då kan man vara säker på sin diagnos. Om hästen mår dåligt krävs behandling med en speciell typ av antibiotika. Denna ska dock inte användas om det inte behövs, dvs om inte hästen är mycket dålig. Antibiotikan är stark och har en hel del biverkningsrisker för hästen samtidigt som den tillhör vad vi kallar bredspektra. Den dödar många bakterier, även många bakterier som är "goda" och ska leva i hästens kropp. Den bidrar på så vis till resistensutveckling och utgör en potentiell risk för hästen. Men, om hästen är dålig har man självklart inget val. Man brukar behandla hästen i ca 5 dagar och oftast går tempen ner redan några timmar efter första injektionen. 


Förstår ni nu varför veterinärer vill provta för denna sjukdom? Det är inte så glasklart o enkelt som att titta på hästen och ge en medicin, och även om hästen någon gång stött på bakterien så vill man ju absolut INTE sätta in en sådan stark medicin med risker för både häst och omgivning om det absolut inte är nödvändigt och hästen inte är akut sjuk. Jag skulle aldrig behandla min egen häst med denna medicin om jag inte hade mycket starka misstankar om att hästen var infekterad. Och att enbart veta att hästen "någon gång" träffat på bakterien i samband med vaga symptom såsom trötthet och lite flåsighet vid ansträngning räcker inte. Då måste man ju först utesluta andra saker som kan ge trötthet och flåsighet (finns ju en hel drös av saker).


Borrelia

Nu kommer vi till den svåra. Borrelia burgdorferi Borrelios uppmärksammades som sjukdom hos människa i mitten av 1970-talet då ett flertal barn runt staden Lyme i Connecticut i USA drabbades av ledinflammation. Dessa ledinflammationer befanns vara orsakade av Borrelia burgdorferibakterier. Sedan dess har borreliabakterier och sjukdomen borrelios (också kallad ”Lyme disease”) rönt stort intresse världen över. Många gånger likställer man som människa humana sjukdomar med hästsjukdomar, men där måste man vara mycket försiktig eftersom det vid många infektioner inte alls fungerar på samma sätt. Dessutom finns det många olika typer av Borreliabakterier som vi inte ens har i Sverige.


Läs om det på följande länk där ni även kan se studien med över 2000 medverkande svenska hästar där man undersökt förekomsten av anaplasma och Borrelia på häst i Sverige:


http://hastforskning.se/files/2013/02/ATG_borrelios.pdf


Många hästägare kopplar ledinflammationer och andra diffusa symptom på häst till Borrelia och tror att det kan vara en anledning. Man vet enligt studien ovan att många svenska hästar någon gång har stött på borreliabakterien, men man har inte lyckats koppla samman infektion med de sjukdomssymptom som finns beskrivna på människa. I studier har man dessutom försöksinfekterat hästar med borreliabakterien - men det enda som hänt är att hästarna bildar antikroppar som man kan mäta, men hästarna har inte blivit sjuka.


Jag upplever att frågan om just Borrelia framförallt uppkommer då hästägare har svårt att acceptera att deras häst är halt eller har drabbats av ledinflammation. Jag upplever också att fler hobbyryttare (som kanske bara har en häst) kommer med Borreliaförslaget än professionella ryttare, antagligen för att man som hobbyryttare kanske inte sett lika många hästar genom åren som blivit halta och har svårare att förstå att hästar kan bli halta trots att man gör allting rätt. Det är så att vissa hästar håller, andra inte, trots att man kankse rider två hästar exakt likadant och de har en snarlik vardag. Men den reflektionen är bara min EGEN och som jag upplevt det under min tid hittills som hästveterinär.


Om man som veterinär inte kan ge en hundraprocentig förklaring till exakt varför hältan kommit så vill ibland hästägaren att jag som veterinär ska säga att det nog kan vara Borrelia - men det kan jag inte. Om vi tar ett blodprov så kommer vi sannolikt inte hitta bakterien som aktiv infektion i blodet, utan vi kan på vår höjd få veta om hästen någon gång stött på bakterien. MEN, det har många andra hästar i Sverige också gjort (vilket ni ser i studien ovan) utan att vara sjuka.


Sen ska jag nämna något annat. Man hör då och då om veterinärer som behandlat hästar mot Borrelia eller kronisk anaplasma för att hästen varit stel eller trött. En sådan behandling är i dag inte modern av de anledningar som nämns ävan, dessutom är det återigen en risk att medicinera hästen med starka mediciner och dessutom antibiotika som den inte behöver. Men hur kommer det sig att vissa hästägare påstår att hästen blev bättre av medicin?

1. Placebo

2. Vi behandlade egentligen en annan infektion som hästen var sjuk av men som vi inte visste om

3. Medicinen (om man använt den starka antibiotikan) har även en del andra bieffekter (t.ex. används den till att få senvävnad att töjas och slappa av på föl med senkontrakturer. Här skulle en stel häst potentiellt kunna bli mer avslappnad och kännas bättre, men OBSERVERA att detta endast är spekulationer som veterinärer diskuterar kring.


Så sammanfattningsvis försöker inte veterinärer vara tråkiga när vi säger att Borrelia inte orsakar sjukdom på häst, vi säger det för att vetenskapen tyder på det. Om du någon gång hört om en häst som behandlats mot Borrelia och blivit frisk har den sannolikt egentligen varit sjuk av något annat, eller så är det en ren tillfällighet att den blivit bättre samtidigt. Däremot kan en häst bli akut sjuk av anaplasma. Det är något man som veterinär stöter på rätt ofta under sommarsäsongen. Dessa sjukdomar är INTE samma sak.


Det är ju inte så att man som veterinär skulle avskriva något "bara för att" utan det är för att vetenskapen och det man lärt sig om sjukdomen världen över tyder på detta. Om halta hästar egentligen hade Borrelia och det dessutom fanns ett bra botemedel så kan ja lova att vi inte hade varit sena med att vilja använda det. Ett annat problem i detta är att hästägare helst av allt vill ha något att "ta på" eller "se", t.ex en pålagring på en röntgenbild för att kunna acceptera att hästen har en ledinflammation. Hästar kan dock ha ledinflammation utan att något syns på en röntgenbild (om det syns på röntgen har det oftast gått längre i sjukdomsprocessen). Sen ska man också komma ihåg att brosk och mjukdelar inte syns på en röngenbild utan det krävs andra tekniker för att kunna se det.


Så, bara för att en häst drabbats av ledinflammation och kanske inte håller för ridning, eller inte blir frisk så ska man passa sig för att hamna i antaganden om Borrelia eller kronisk Anaplasma - även om man gärna vill ha en förklaring. Många hästägare säger ofta att man "griper efter halmstrån" o frågar kompisar och rådfrågar på forum på internet där man nätt o jämnt får dessa förslag från personer utan djupare medicinska kunskaper eller utbildning. En häst med kronisk hälta utan förklaring behöver snarare en djupare hältdiagnostik med ibland mer avancerade diagnostiska metoder utöver röntgen. 


Hoppas ni får en fin helg och kom ihåg att plocka bort fästingar på era hästar så fort ni hittar dem för att minska risken för AKUT ANAPLASMA som hästar KAN drabbas av och bli mycket sjuka av.


/Izabella

ANNONS: