Vi reser oss och släpper inte tyglarna!

Hej!

Under måndagen kom det otroliga mängder snö över oss. Vindarna var inte att leka med så hästarna fick hållas inne. När vi plogade för tredje gången fnissade jag lite. I många av mina hemgångsråd som hästarna kommer hit med står det alltid "ut i sjukruta ( 5 x 5 meter) om torrt."

Haha, jo tjena! Det är supertorrt ;-)

Hästarna var nöjda inne i värmen medan vi jobbade på i mörkret. 


Mycket snö blev det!

Under tisdagen så fick komma ut och röra på sig, både i hagarna eller promenader. Jag fick ploga en vända till så de har bra underlag att gå på.

I söndags njöd vi av solen och den tillfälliga känslan om att våren närmade sig. 

Men... Det jag hade tänkt skriva om är "mamma-häst"! Hon som för 10 dagar sedan förlorade sitt föl. Dagen efter fick hon på sig framskor så att vi kunde gå ut och promenera massor. Mjölken sinade jättefint och antibiotika hjälpte henne att förhindra komplikationer.


Finaste <3

Jag har varit väldigt ledsen men det är här jag även skrattar åt mig själv. Skrattar åt oss "hästfolk". Vilka pannben vi har alltså. Knappt 24 timmar efter att jag förlorade fölet kände jag att tusan, jag vill ju ha ett föl! Vi har lånat stoet och ägaren har både tröstat och peppat mig i detta. Så till Per la jag fram önskan. "Jag vill göra ET på henne också".

Jo då, sagt och gjort. Han sa ja, ägaren sa ja och jag har anmält henne till att göra Embryotransfer, precis som vi ska göra på vårt egna bästa sto. 

När jag stannar upp lite så funderar jag några sekunder "jag kanske bara ska sluta med avel". Men sen så kommer den lilla jäkeln i mig. Den som funderar och känner att någon gång måste det släppa. Min otur måste ge med sig. Två somrar utan egna föl kan ju inte bli tre. 2023 blir mitt år!

Är det inte konstigt att man inte ger upp?

Men vi är drillade att resa oss upp, inte släppa tyglarna utan att fortsätta framåt. Det är något vi hört ständigt i manegen. Alla hinder vi ska över är det "titta upp, titta bortom hindret".

Inte konstigt att man blivit som man blivit :-) 

Innan jag avrundar så tänkte jag skriva lite snabbt vad jag jobbar med i stallet just nu. 
Det är ju ändå ett konvalescensstall jag driver, inte ett stuteri. 

Jag har några semesterhästar där ägare är utspridda i Åre, Spanien och Italien. Sen har vi två senskador som läker fint, men om vi vet så tar senor tid, väldigt lång tid. 
Det står två unghästar som busat lite för häftigt ute på lösdrifter och bland annat en opererad has och en opererad hals. Hästen med hjärtmuskelinflammation, som jag nämnt tidigare, börjar må riktigt bra! I kväll ska jag ta ytterligare ett urinprov som ska in på analys och se hur hans njurar mår.

Det finns lite hästar att jobba med och jag är så himla glad att nya stallet varit fullt sedan den dagen vi fick godkänt av länsstyrelsen efter bygget. 


"Tjena, är du ny här?"


Jag får lite jul-känsla när jag byter detta bandage :-) 


Kan någon köpa en långkalsong till damen? Rakat ben för att lättare se med ultraljud.


En opererad hals som är ihopsatt med staples - lätt och smidigt istället för en massa stygn.

Nu ska jag ner och släppa ut hästarna och börja mockningen. Ha en fin dag allihop!

Mvh Annelie @stallsteningeby