Visste ni att....?

*Loppan är i perioder expert på att bajsa i krubba, vattenhink & vattenkopp - oavsett var de sitter i boxen och i förhållande till varandra. ”Beteendet” går som sagt i perioder och jag hittar absolut inget mönster!

*Jag är extremt dålig på att vara snygg i stallet. Jag matchar aldrig kläder med hästens utrustning och om jag någon gång har ”klätt upp mig” inför t.ex en träning lyckas jag alltid spilla kaffe i knät eller halka i leran innan jag suttit upp.

*Loppan älskar att dricka vatten direkt från slangen! Det är det enda som är jobbigt med att spola benen på henne, att hon bara vill åt att dricka.

*Saker som ger mig rysningar, på riktigt, är för hårt spända nosgrimmor eller tighta grimmor i hagen. Själv är jag nästan extrem åt andra hållet, vilket kanske inte heller alltid är så bra. Det värsta är när någon har ett superanatomiskt, dyrt träns, drar åt nosgrimman tills det blir veck i huden och tror att hästen har fått bästa förutsättningar att prestera i och med den anatomiska utformningen på tränset. Går nästan inte att stå ut med!

*Loppan äter precis vad som helst. Tuggar först och tänker sen! Bra när man behöver få i henne medicin, dåligt när det ligger plastbrickor eller annan icke-hästföda inom tuggavstånd, man får ha ögon i nacken när hon är i farten.

*Min största svaghet och största utvecklingsområde sitsmässigt i ridningen är att jag gärna blir lite framåtlutad/kutig i ryggen = roterar fram axlarna, släpper bålen och spänner rygg/nacke fel.

*Loppan har kissat på sig en gång av rädsla (i alla fall vill jag tolka det så). När hon var 1 år och just hade flyttat in i lösdriften med fölstona, som var bra men stränga och tydliga ledare över henne. Hon stod i ena öppningen av ligghallen och spejade ut lite nervöst efter stona och uppmärksammade då inte att ett av dem kom in i hallen bakom henne från andra öppningen. Stoet gjorde ingenting, men när Loppan plötsligt upptäckte henne flög hon ut genom ingången, ett par meter upp i luften, pep och kissade samtidigt, mitt i språnget! Såg sjukt kul ut, men jag tyckte lite synd om henne också! (Det blev bra sen, Loppan fick vara med i gänget och var glad).

*Jag pratar otroligt mycket med precis alla hästar jag rider och hanterar. Just nu mycket ”ja, var det lite läskigt där i hörnet?” och ”vad duuuuktig du är, tänk att du kunde vara så himla modig va?”. Har till och med fått kommentarer om det i dressyrprotokoll och får verkligen skärpa till mig på tävlingsbanan.

*Loppan har något jag kallar provokations-tourettes vilket innebär att hon ibland bara inte kan låta bli att försöka göra mig provocerad på alla tänkbara sätt. Naturligtvis tror jag inte på allvar att hästar funkar så, men det är en ganska slående beskrivning av (en del av) hennes personlighet! ;)

*Jag kommer (nog) aldrig att göra mig av med Loppan. Hon är en sån one of a kind-häst med alla sina små egenheter och jag tycker helt enkelt att hon är bäst alla kategorier! Vi passar trots allt sjukt bra ihop (vi är dessvärre ganska lika också, det måste jag ganska motvilligt erkänna….) och jag tror hon kommer att få bli pensionär på min framtida hästgård och lära framtidens ungdjur veta hut. Det är dock långt dit….. :)

Nu blir det lite lugnt på bloggen i några dagar! Jag åker till skolan och Rowan får vila lite. Kanske hinner blogga en sväng ikväll efter att jag varit hos lille prinsen, han ska få en riktig spa-dag med massage, lång skrittpromenad, sista finliret på klippningen och man-trimning! :)