Vilken häst säger Jens till Henk Nooren.

Och när ni ser denna bild som jag tog några minuter tidigare, innan de gick in till omgång två, så förstår ni hur bra han hoppar på framhoppningen (och även banan)!

Henrik von Eckermann väljer när tid finns att hoppa av Gotha och springa upp till arenan för att se några ryttare rida, istället för att titta på tv-apparaten som många andra.

Jens intervjuas efter ritten av tv.

Vad säger ni om Gotha, vilken häst va! Såå tråkigt att sista bommen föll!

Glatt gäng!

Rolf-Göran gör sig redo med ett sista hinder innan det är dags.

Henrik har precis kommit tillbaka från arenan och är supernöjd.

RGB på banan (titta på Malin som hjälper till över varje hinder genom att luta sig bakåt!).

Fina Gotha skrittar av tillsammans med sin skötare Nanna.

Nu börjar det dra ihop sig, fler och fler ryttare samlas vid tv-apparaten.

En nöjd Rolf-Göran kommer ner från banan!

Malin springer snabbt fram för att ge Quintero många klappar!

Glada svenskar tittar på de sista ryttarna.

Alla utom Steve vågar titta på Beezie Madden, han håller sig på avstånd och lyssnar istället.

Omhoppning! Hur går banan?

Nu vet Henrik att han slutar på 8:e plats och telefonen börjar ringa!

Åååå typiskt att en bom föll!

Steve tar ett sista hinder innan omhoppningen.

Även Beezie tog ett sista skutt - och sen vet ni hur det gick!

  
Efter första finalomgången valde Jens Fredricson att stryka Lunatic ur del två av Rolex FEI World Cup, något som han meddelade My.

Hon gjorde då som alla hästskötare - gjorde i ordning hästen för hemgång. Men hon kom inte längre än att ta av all utrustning, ta ur knopparna och leda Lunatic till duschen när Jens ringde och sa att de skulle starta!

Då blev det bråttom, Lunatic startade som nummer två i klassens andra omgång.

Nere på framridningen blev Jens nämligen övertalad av brorsan Peder som tyckte att det var klart att han skulle rida, detta är något för ålderdomshemmet sedan! När Jens fortfarande tvekade så vände sig Peder till en av funktionärerna och frågade "Vad tycker du?".

Och vilken tur att han red! Efter ritten utbrast Jens att det var det bästa han hoppat under hela helgen - med ett stort leende på läpparna!

I den här andra omgången red verkligen alla ryttarna med varandra nere på framhoppningen. De som redan ridit klart samlades antingen på ryttarläktaren eller nere vid tv-apparaterna och hejade högljutt, samtidigt som de lyfte på benen i hopp om att hästarna inne på arenan skulle hoppa bättre då.

Det kunde nästan inte bli bättre. Fram till sista ryttaren var det trippel svenskt i topp, men med nästan en sekunds marginal puttade schweiziska Janika Sprunger på Bonne Chance CW ner Henrik von Eckermann till andra plats.
– Det var inte min första Grand Prix-seger men min bästa, sa Janika efteråt.
  
– Jag visste att min häst har kapacitet att vinna, även om hon är ung. Och när jag såg att Dermot Lennon var två sekunder snabbare än Henrik visste jag att jag kunde göra det, fortsätter hon.
Tvåan Henrik von Eckermann, som återigen får till ett fantastiskt resultat med Cantinero, var inte förvånad.
– Jag visste att sista ryttaren skulle gå om mig, så jag är väldigt glad över min andraplats.
  
Vilket genombrott för Mordasini
Hon har ridit någon nationshoppning för Sverige i år, men för de flesta svenskar är hon en doldis – dagens trea Charlotte Mordasini som har svensk mamma och en pappa med rötter i såväl Frankrike som Schweiz.
– Det här är fantastiskt och nästan overkligt. Jag har tävlat femstjärnigt förut men aldrig femstjärnig Grand Prix, säger hon efteråt.
  
Hemlighetsfull förbundskapten
För förbundskapten Sylve Söderstrand återstår nu angenäma problem inför EM, som bara är en milstolpe mot nästa års OS.
– Vi hade tolv ryttare som kvalat till Grand Prix, det har aldrig hänt förut.
Något EM-lag vill han inte plocka ut än.
– Det är bara en ryttare som är klar och det är Helena Persson, de andra är inte klara än så ni får vänta.
Trots sitt genombrott är inte Mordasini aktuell för EM.
– Hon var mycket bättre än jag trodde. Hon är professionell i allt hon gör, säger han om henne.
Om Malin Baryard Johnsson och Tornesch, som gjorde en mycket bra insats och kom fyra, säger han så här:
– Hon har varit med i bakhuvudet inför EM. Tornesch har hoppat strålande och den rutin som de har är enormt värdefull.
Med sådana svenska framgångar i Grand Prix som här i Falsterbo känns det som om EM kan bli hur kul som helst.  

Text och foto: Annika Grundberg

Resultat

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist