Niklas Lindbäck poserar framför det stora vattnet, där tre olika hinder hoppas. Här på framsidan är den här muren bara 90 centimeter...

...men på andra sidan mot vattnet stupar det 1,90 ner. På baksidan finns en målning av Per Magnusson, som är ''Sport director'' för tävlingarna i Malmö.

En kulissmålare som jobbat med teater han målat flera av hindren.

Vilka är det som blickar ut över vattnet här?

Jo, gårdagens hjälte Frida Andersén samt Tina Lundin - kvinnan bakom ''Rädda Mrs Medicott''-kampanjen.

De här två båtarna hoppas i vattnet. Vattendjupet kommer att pumpas upp något, så att det blir 20-25 centimeter.

Även avståndet inne i vattenhindret måste mätas.

Vissa nöjer sig med att stega, då gäller det att ha vattentäta stövlar.

I bakgrunden reser sig Turning Torso.

En riktigt maffig stock. Men inte nog med det man ser här, på baksidan sluttar marken ner mot vattnet.

Det här hindret tyckte faktiskt Hippsons utsända var läskigast, det är en spets som ligger precis efter backen upp från vattnet.

Det syns kanske inte här på bilden med biträdande banbyggare Lars Christensson, men det finns extremt lite plats att hoppa på.

Flaggorna är i och för sig vikbara, men för att få godkänt på hindret ska båda hästens bogar hålla sig innanför de fasta delarna. Det går alltså inte att hoppa som en slalomåkare, så att flaggorna viker sig mycket, och få godkänt.

Sara Algotsson Ostholt gick stora delar av banan barfota...

... men så småningom kom skorna på igen.

Hinder nummer 7 är enligt Lars Christensson den första riktig svårigheten på banan. Det här maffiga hindret har djup landning - och efter det väntar...

...ett riktigt smalt hinder.

Ett av de vackraste hindren, men Öresundsbron i bakgrunden.

Fyrhinder uppe på en kulle.

Scandic valde att sponsra ett sänghinder.

Björkhinder i slutet av banan.

Mot slutet kommer även en kombination med flera bord. Hindret är inspirerat av Normandie, apropå VM nästa år.

Vackert fyrhinder.

Många hinder har häckar upptill. För hästens del är det bra, den hoppar upp ordentligt men har lite marginal om den skulle ''vara i'' hindret. Allt för att förebygga fall.

Ytterligare ett smalhinder. Hade din häst hållit sig mellan flaggorna?

Vid sista hindret ligger ett kändishus! Här bodde Zlatan tidigare, men jättevillan är nu till salu.

Allra sista hindret är dekorerat med grönsaker. Förra året förekom det skadegörelse på hindren men i år har pumporna, hittills, fått vara i fred.

Pippa Funnell cyklar i hatt och med fracken över armen.

Frida Andersén stöter vi även på ute på parkeringen.

Stallet har bara behöriga tillträde till.

På det här fältet får man beta hästarna.

  
Under torsdagskvällen tog vi oss en titt på EM:s terrängbana, som ryttarna rider på lördag. Den är cirka 6000 meter lång, består av 31 hinder och ska ridas i 570-meterstempo. Tiden man ska försöka hålla sig inom är 10 minuter och 30 sekunder.
  
Här är bilder på några av de "läskiga" hindren - och på ryttare som både traskar barfota och vadar i vatten.
  
Foto: Anki Yngve

Kristian von Krusenstierna gav Biggles en puss efter ritten.
  
Söndag red Kristian von Krusenstierna sin sista start på Biggles 1015 – efter framträdandet i världscupen fick ekipaget stående ovationer av publiken. Vilket rörde hela teamet kring hästen till tårar.

Text: Annelie Lundkvist
Foto: Annelie Lundkvist och Anki Yngve
  
Som den tävlingsmänniska Kristian är blev han besviken över domarsiffrorna, han tyckte att de var värda lite mer. Men samtidigt var detta sekundärt, känslorna till Biggles – att få pussa honom på mulen och krama om hästskötaren Karin och hustrun Linda var det som verkligen betydde något denna dag.
  
Känslosamt direkt efter ritten
När FEI-veterinären hade gjort den obligatoriska bettkontrollen direkt efter start hoppade Kristian av och torkade tårarna. Även hästskötaren Karin blinkade ordentligt i ett försök att hålla gråten inne, men när chefen kom för att ge henne en kram gick det inte längre.
– Det är väldigt skönt att sista starten gick så bra, jag har knappt kunnat prata om att det är hans sista tävling, berättar hon för Hippson när vi promenerar med Biggles.

Kom till stallet nästan samtidigt
Karin utsågs till Årets hästskötare på Ryttargalan i onsdags och har arbetat hos Kristian i drygt fem år, nästan lika länge som Biggles har varit en del av teamet.
– Han kom till stallet 20 dagar efter att jag hade börjat, för alla dessa år sedan. Biggles är den arbetskamrat jag kommer att sakna mest, säger Karin med tårar i ögonen.
Direkt när Biggles hade fått skritta av var det dags att promenera ner till stallet, där det serverades morötter i stora mängder och där många kramar delades ut.
  

Hingsten visade att han fortfarande kan!

Karin tävlingsfilmar ekipaget för sista gången.
  
Planerna är ännu inte klara
Att publiken gav stående ovationer, och överöste ekipaget med applåder, blev för Kristian en perfekt avslutning på en lång karriär tillsammans. När han fick Biggles till sitt stall visste han att Briar-sonen skulle kunna hjälpa honom med hans egen svaghet.
– Jag var dålig på piaff och passage när jag tog över honom från Jan Brink. Biggles har hjälpt mig väldigt mycket i karriären, säger ryttaren.
Kristian berättar att Biggles kommer att bo kvar i stallet på Ågesta ridskola ett tag till, några beslut om vart han ska ta vägen sedan har ännu inte tagits. Kanske flyttar han hem till sin uppfödare och ägare, familjen Lundberg Persson, för att gå i pension. Men Kristian vet samtidigt att Biggles inte är en häst som kommer att trivas med att bara gå i en hage hela dagarna.
– Det kan bli så att han får flytta till en yngre ryttare som han kan hjälpa i de lättare klasserna.
  
Fortfarande fräsch och motiverad
Beslutet om framtiden kommer inte att stressas fram, men en sak är säker. Kristian ville sluta när Biggles fortfarande var på topp.
– Jag har lyckats hålla honom motiverad för den högsta nivån i fem år, nu vill jag sluta medan han fortfarande tycker att det är roligt och är fräsch i kroppen, avslutar han.
  

Puss och kram direkt efter ritten.

Kristian applåderar sin fina häst...

... och de får stående ovationer av publiken.

Tack för allt, fina Biggles!

Lorenzos hästshow bygger på ett unikt samspel mellan hästar och människa.
I de natursköna omgivningarna i Camargue i södra Frankrike lever och tränar han med sina hästar. Lorenzo lever mitt ibland dem i ett litet hus omgärdat av en rad boxar med konstant öppna dörrar. Hästarna går ut och in som de vill och Lorenzo är alltid närvarande.
Under tävlingarna i Friends Arena har hästartisten gjort ett antal framträdanden. Upplev ett av dem i bildspelet ovan!
  
Läs mer om Lorenzo på SIHS:s sajt
  
Foto: Anki Yngve

  
I söndagens världscup valde Axel Olin att ta in reservhästen Wittstein 2, för att ersätta avlidne Filur. Ett beslut han tog tillsammans med sitt team och med stöd av de andra kuskarna. Vi träffade honom efter tävlingen.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Vid presskonferensen är Axel tystlåten och ser stundtals ut att bli berörd av stunden. I hans tankar finns fortfarande fredagens händelse, där Filur föll ihop efter målgång.
– Jag valde att köra för att hedra "Fille" och för att visa publiken att man måste gå vidare. Hur jobbigt det än är, säger Axel efter att den internationella presskåren har lämnat rummet.
  
Har fått stort stöd i stallet 
När olyckan var framme i helgen fick han genast stöd på plats av veterinärer, funktionärer, de andra kuskarnas hästskötare och förstås av kuskarna själva. Direkt efter olyckan visste Axels motståndare i världscupen att det handlade om en sak, att komma upp i vagnen igen och att inte låta sorgen ta över.
– Samtliga kuskar kom fram och frågade om jag ville låna någon av deras reservhästar till söndagens tävling, berättar Olin.
Han säger att han inte skulle ha varit kvar på tävlingen utan stödet från sitt team. Under fredagen såg han inte publikens hyllning med lamporna, men han fick den återberättad för sig i efterhand. När det var dags för dagens prisutdelning fick Axel dock se hyllningen med egna ögon.
– Jag fick bita mig i tungan när vi skrittade in på banan och såg alla lampor, säger han om publikens tribut.

   

Publikens hyllning under söndagskvällen.