Lisen om OS-platsen: "Man blir faktiskt inte glad"

Det är kluvna känslor som gäller för Lisen Bratt Fredricson. Hon är jätteledsen över att hennes vän och lagkamrat Malin Baryard Johnsson missar OS, då Tornesch har blivit skadad. Samtidigt innebär det att hon själv blir ordinarie ryttare i London.
- Min första reaktion var att det är väldigt tråkigt för det svenska laget, f-n! Sedan blev jag faktiskt inte glad över att få rida utan bara fokuserad. Man går in som i en tunnel, säger hon. 
Sylve Söderstrand menar att det betyder jättemycket att alla i laget känner varandra så väl, inte minst när det händer något tråkigt. 
- Ryttarna lyfter och stöttar varandra.
  
Om Sverige får ta ut en ny reserv till London är fortfarande oklart. Därför är det extra viktigt att ingen mer häst eller ryttare skadar sig, laget blir ju väldigt sårbart utan reserv.
- Så jag har sagt till dem att nu är det slut med fallskärmshoppning och liknande. Nä, skämt å sido, det kanske inte är så smart att rida de allra vildaste unghästarna veckorna innan OS, säger Sylve.
I veckan ska Lisen och Peder Fredricson ha fest för att de har bott tio år på Grevlundagården.
- Jag kommer dit bara för att kontrollera att Lisen inte går omkring i några skyhöga klackar, ler Sylve.
  
När paret Fredricson är i London får deras båda söner stanna hemma och se mamma rida på tv, tillsammans med far- och morföräldrar.
- Det går tyvärr inte att ha med dem, de får inte bo i OS-byn och säkerheten är väldigt stor i London, säger Sylve.
Lisen får inte ens ha maken Peder boende hos sig i OS-byn, trots att han är på plats som tränare. Han får i stället härbärgera i det boende som Svenska Ridsportförbundet tillhandahåller.
 
Text & foto: Anki Yngve