Gårdagen

God morgon!

Det blev en kort uppdatering i går eftersom att jag nästan föll ihop av trötthet, men nu kommer den fullständiga versionen.

Vi hade ett helt team med människor bakom oss, jag och Loppan. Stina följde med redan när jag bytte däck och körde fram transporten, mamma slöt upp och hjälpte till med allt möjligt och min farmor, som var på besök hos mina föräldrar, följde med och matade oss med god äppelkaka för att hålla humöret uppe! Är lyckligt lottad med folk runt omkring mig som alltid är villiga att hjälpa till, behöver sällan be två gånger! Tack alla fina!

Svansskyddet kunde inte Loppan ha brytt sig mindre om, det var en baggis. Skönt det, för dagens åktur utgjorde inget undantag, hon tryckte rumpan mot bommen som vanligt. Helt utan skada dock, eftersom att skyddet satt så bra - nöjd!

Lastningen gick superbra, Loppan gick in och ut ett par gånger innan det var ok att stänga bommen. Hon är rätt känslig för om jag gör något bakom henne när hon precis är inne, då måste hon gå ut igen och kolla läget liksom. Dock har hon blivit duktig på att bli inskickad, mamma mötte henne med godishink i fronten och jag bara visade in henne. Efter fem minuter fick jag stänga bommen och då är det helt odramatiskt, då kan man fixa och stänga och låta hur mycket som helst.

I släpet stod Loppan som en klocka, helt stilla och tyst för det mesta (hörde ett par gnäggningar under resan). Jag åker helst utan hönät om det går, med tanke på både ventilation och skaderisk, men om de är lite kinkiga och matglada som Loppan kan det vara en bra back up-plan, speciellt under de första resorna. I går gick det dock tipptopp utan någon slags muta i transporten, skönt!

Loppan är framme och rätt så redo att gå ut, tror jag!

Väl framme kan jag inte tänka mig att en unghäst skulle kunna bete sig bättre än hon gjorde, hon var ett riktigt A-barn. Hon gick lugnt ut ur transporten, kollade runt på gårdsplanen och de andra hästarna när vi tog ett par varv runt i skritt och ställde sig sen helt snällt och betade när vi inväntade de andra som skulle med till hagen. Motsatsen till hysterisk alltså!

Själva släppet gick jättefint, men som jag skrev i går är Loppan inte helt modig i början. Hon hälsade på den lilla Mustangen (japp, det är en äkta "vildhäst") men inte på någon annan, hon travar helt enkelt i väg om de kommer fram mot henne. Däremot håller hon sig gärna i närheten av de andra och är i samma del av hagen hela tiden, men när de kommer till ena sidan sticker hon till andra. Knashästen, världens sämsta strategi att vara så konflikträdd (eller bästa kanske, minskad skaderisk). Tur att de andra tjejerna verkar vara snälla, förhoppningsvis utnyttjar de inte lilla Loppans rädsla :). Jag tror att Loppan är rätt känslig för oro i flocken och i går höll de på att fundera över vem som skulle ha kommandot osv. När de är färdiga med det och lugnet infinner sig tror jag att Loppan kommer att smyga in i flocken och ta den plats hon blir tilldelad, helt odramatiskt!

Så här står de, gänget i ett hörn och Loppan på behörigt avstånd - med ögonen i nacken om de skulle få för sig att komma fram och hälsa.

Tur att man har EN kompis i alla fall!

Ser ni hur fantastisk hagen är? Den innehåller allt; Kullar, plan mark, skogspartier och ligger superfint mot vattnet! Här kommer vi trivas båda två!

Eftersom att jag har lyxen att kunna jobba varifrån jag vill om jag har en dator och en telefon så stannar jag här på landet ett par dagar och ser hur hon tar det. Supermysigt att kunna cykla till stallet, så vill jag ha det jämt (skulle nog ta bilen ändå eftersom jag är sjukt lat och bekväm, men bara att man KAN cykla om man vill..).

Har förresten fått ännu mer hästar att rida i sommar, hos min andra unghästidol som jag jobbade hos för många år sedan! Kanske slutar med att jag rider fler hästar än någonsin om dagen i sommar, inte mig emot om man säger!

Nu ska jag äta lite frukost, sedan ta en morgonpromenad i beteshagen och pussa på daggstänka gräsmular! Nu är sommaren här!

(PS. Senare under f.m kommer nästa unghästbedömning med Anne-Carin Klinge upp på bloggen, den här gången är det en hopphästs tur att bli bedömd).