Avelsbloggen
APR
25
2014

Idag var Loppan uppe i det blå, både bildligt och bokstavligt talat. Vi skulle rida ut en sväng utan hästigt sällskap men det tyckte inte hon var en jättebra idé. Hon reste sig ett par gånger, inte värre än hon gjort förut, men vid ett tillfälle tappade hon både fokus och balans vilket innebar att hon snubblade och trillade omkull åt sidan i en backe brevid vägen (tur att hon missade diket på andra sidan). Hon reser sig förvisso ganska högt, men hittills har jag inte känt mig så orolig för att hon ska slå över. Jag hade däremot inte kalkylerat med klantig häst som trillar åt sidan?

Ingen skada skedd, hon reste sig upp och sprang iväg några meter för att sedan stanna och invänta att bli fångad igen (dum häst- om hon nu tycker det är så förfärligt att bli riden borde hon väl ta tillfället i akt och sticka till skogs?). Jag gjorde illa ena foten och smalbenet, men inte så farligt att jag inte kunde sitta upp igen. Red en bit till ut i skogen men ville utmana varken Loppan eller ödet när hon var på detta humöret, så avslutningsvis fick hon gå ett pass i tömmen i ridhuset för att kunna komma åt henne ordentligt och göra något hon är bra på - för att stärka självförtroendet och hitta lite glädje med dagens pass.

Hon var superfin på tömmen och verkligen framåt, inte en tendens att tänka bakåt/uppåt eller sura alls. Hon gick i alla gångarter och gjorde fina övergångar, växelvis på rakt och böjt spår. Uppenbart nöjd & avslappnad häst. Hon kanske skulle få bli körhäst istället (inte med mig i vagnen dock....)?




Nä, allvarligt talat hoppas jag att hon snart har passerat genom den här fasen och att vi båda kommer ut helskinnade på "andra sidan". Ska bli riktigt skönt med en månads full fokus på oss och den uppsuttna träningen, men fram tills vi flyttar nästa torsdag får jag helt enkelt fokusera på träning från marken och så blir det några dagars vila när jag drar till skolan.

Det är inget ospännande liv att leva med Loppan i alla fall! Jag klänger mig fast vid det man brukar säga att "de svåraste hästarna är också de som blir de absolut bästa", även om jag tror det mest är något vi hästägare med "speciella" hästar säger för att trösta oss själva och hitta något som försvarar att vi behåller dem trots att de gör livet surt för oss ;)


Läst 10860 ggr Kommentarer Kommentera
APR
24
2014

Hej!

Nu har jag styrt upp alla detaljer och kan avslöja att jag och Loppan ska iväg på boot camp hos min tränare en månad. Jag känner att jag behöver lite mer kontinuerlig hjälp från backen, dels för att komma över tröskeln lite grann "akut" men framför allt för att få verktyg att hantera Loppans humör på lång sikt. Jag är nämligen övertygad om att hon inte kommer att bli en ren solskenshistoria att utbilda resten av vägen heller, hon kommer förmodligen att reagera starkt och argt på många nya saker. Sedan är jag helt övertygad om att det kommer att bli lättare och lättare i och med att hon får bättre självförtroende och framåtbjudning i grunden, men jag vill bli bättre på att både förebygga hennes protestreaktioner och i förekommande fall korrigera dem på ett bra sätt.

Känns jätteskönt att vi ska få lite intensiv hjälp och att även min tränare kan hoppa upp om det skulle behövas, även om (som hon också sa) tanken är att jag själv tillsammans med Loppan ska hitta lite nya vinklar och metoder.


Vi flyttar dit nästa vecka och står där i en månad, sedan ska ju Loppan ut på bete och beroende på hur hon utvecklas under denna månad får vi se hur vi lägger upp det till hösten!


Bästa belöningen efter träning = 1/2 h i beteshagen. Hästen äter och jag solar, helt okej aktivitet!


Idag har jag tränat på att flytta hennes olika kroppsdelar för tryck och förlängd arm (=pisk) från marken, vilket Loppan gjorde strålande. Hon är härlig när hon är på bra humör, så kommunikativ och gillar att använda hjärnan plus få beröm när hon är duktig. Tänk om hon kunde koppla ihop det jämt; Duktig och snäll = beröm och glädje. Jaja, ingen idé att tråna efter en häst med en annan typ av beteende när man har det man har, Loppan är ju den absolut bästa häst jag haft på många sätt även om jag ofta tänker att jag fått henne för mina synder. Är dock helt orubbligt övertygad om att hon kommer att skänka mig många år av glädje när jag får henne över helt på min sida, det är bara en tidsfråga... ;)


Läst 13385 ggr Kommentarer Kommentera
APR
23
2014

Hej!


Här har det varit tyst i ett par dagar, men det har varit full aktivitet "offline". I förrgår red jag ut på Loppan igen, en lite lagom runda med lite ridning i skog och mark kring träd och upp & ner för små backar. Hon skötte sig jättebra, hon var lite på hugget men bara på ett bra sätt. När vi skulle svänga ner på en väg säger mitt ridsällskap "Ska vi ta en annan väg, det är en gräsklippare här?" och jag svarar "Neeeej då, det är absolut ingen fara, hon bryr sig inte om sånt - rid på bara". Det var bara det att hon sa "grävskopa" och inte gräsklippare, det stod nämligen en stooor maskin mitt i vägen och lassade slamrande grus så att det både dånade, bullrade, blinkade och dammade. Som tur var är Loppan ingen hysterisk typ och tittade bara lite extra med stora ögon och lång hals, men knappt ett taktinslag i skritten. Bra med oplanerad miljöträning, jag hade nog inte valt att klämma oss förbi grävskopan om jag hade vetat om det innan.


En bild från förra sommaren när Loppan och hennes polare står och sover precis i värsta bullriga byggarbetsplatsen. Det finns fördelar med att ha hagar nära vägarna, de blir inte precis nervösa över trafiken..


Igår var hennes enda aktivitet att bli betad, helt okej tyckte Loppan. Idag ska vi träna lite från marken (har inte bestämt exakt hur än) och så ska hon få massage. Har just pratat med min tränare om ett alternativ på upplägg som jag tror skulle kunna vara riktigt bra för både mig och Loppan under maj, men jag ska bara fundera lite på det praktiska och spika det innan jag berättar mer för er :)





Läst 12536 ggr Kommentarer Kommentera
APR
21
2014

Hej!

Igår var jag och Loppan ute på tur igen! Vilken dag det var, som en högsommardag med strålande solsken och helt vindstilla!

Loppan var lite spänd och tittig i början, det var mycket som hände eftersom att det är påskhelg och alla verkade ta tillfället i akt att fixa i sina trädgårdar medan barnen hoppade studsmatta typ. Det var mycket gräsklippare, eld-högar, trimmer-maskiner och lövkrattning. Det roliga med Loppan är att när hon är tittig blir inte hon som en vanlig häst som kanske spänner upp sig, stannar till och ökar på pulsen lite, nej hon tittar verkligen med hela huvudet och halsen vänt åt det håll som det händer något medan hon hela tiden fortsätter att gå framåt med lite taktiga steg. Det har hänt fler än en gång att hon har snubblat eller gått in i något eftersom att hon inte tittar dit hon går. Kan aldrig hålla mig för skratt.


Vid ett tillfälle satte hon in handbromsen helt och stannade och tänkte definitivt bakåt. Det som var skönt var att hon kunde samla ihop sig och ta hjälperna framåt igen utan en tendens till att resa sig eller ens tjura på annat sätt. Känns skönt om just resandet är på väg att försvinna igen, det är ju något "nytt" sätt att protestera som hon bara har sysslat med ett par veckor och det är det absolut värsta sättet att protestera tycker jag, speciellt när de inte har någon motor (som Loppan i ridhuset).

För övrigt tänkte hon bara fram! Hon kändes jättehärlig och jag fick en superkänsla både i traven och galoppen, hon har verkligen otroligt härliga, luftiga och elastiska gångarter. Tänk sen när hon kan visa det mer på dressyrbanan, då kommer jag aldrig vilja sitta av. I början av turen var hon jättestökig i munnen, men det kunde snabbt förklaras med att hela bettskivan hade åkt in och hon tuggade febrilt på den. Jag red utan nosgrimma så den halkade nog in när jag gav henne en godis innan vi red iväg!

Efter ridturen var Loppan ganska svettig och fick bada i spolspiltan, sedan ut och äta gräs med sin kompis i hagen. Ganska nöjd häst :)



Idag ska jag rida ut en sväng igen men sedan blir det ett par dagar avsutten träning!


Läst 14856 ggr Kommentarer Kommentera
APR
18
2014

Ja, så beskriver man nog lättast Loppan den här veckan. Nästan gratis i förrgår och för dyr för de allra flesta att köpa idag. :)


Hon var såååå himla härlig ute på tur! Hon var en blandning av taggad och stressad precis när vi skrittade hemifrån och reste sig då en gång, men jag fick till en bra korrigering och därefter slappnade hon av mer och mer för att bara bli helt fantastisk resten av turen. Vi galopperade massor på gröna öppna fält (Loppan helst i täten) hoppade nedfallna träd och diken och bara hade det så otroligt mysigt. Loppan ville helst galoppera hela tiden, den motorn som saknas i ridhuset finns i utökad version på uteritt, men bara på ett härligt sätt med öronen framåt och glada miner. Detta behövde vi båda tror jag!



På söndag ska vi ut igen! Love it!


GLAD PÅSK!


Läst 20044 ggr Kommentarer Kommentera
APR
18
2014

Hej!

Tack för all support & fina mail efter inlägget igår. Det är så himla mycket prestige i den här sporten och även om jag alltid själv försöker vara ödmjuk och prestigelös gentemot andra så är jag min egen största kritiker, garanterat. Jag har extremt hög press på mig själv att prestera och det är så lätt att känna sig dålig och knäckt när det inte riktigt går enligt planen...Jag är 100% säker att jag inte är ensam om den känslan. Samtidigt är jag för tillfället väldigt besviken på Loppan och hennes reaktioner, vilket i sin tur ger mig jättedåligt samvete och ännu sämre känsla eftersom att jag vet att det är totalt orättvist att lägga skulden på henne då det bottnar i något annat än att hon "ska jävlas".


Jag har tagit en paus-dag för att fundera och snacka strategi med några inspirerande nära och kära hästmänniskor och känner mig faktiskt helt tillbaks på banan igen. Ibland behöver man helt enkelt bena ut exakt vad som är problemet, vilka hinder som finns men framför allt vilka möjliga lösningar man står inför. Sånt som jag jobbar med i mitt yrke som projektledare, men tydligen inte riktigt har kunnat överföra till mitt hästliv ;) Känner mig fylld med ny energi och riktigt taggad på att knäcka Loppan-nöten!

Idag ska vi ut och galoppera på ängarna! Hon ska också äntligen få byta tillbaks till sin lite större vinterhage, de har gått i en mindre några veckor medan deras har torkat upp lite - säkert också en del i att hon inte varit sig själv på sistonde. Man märker tydligt att hon är lite orolig i kroppen och har överskottsenergi (som hon tyvärr inte fixar att kanalisera ut i power när man rider, men det ska det bli ändring på :) )

Bryta ihop och komma igen, ett välpassande uttryck som går igen ofta i ridsporten tycker jag. Passar ypperligt nu!


Nu kör vi Loppan!


Läst 17414 ggr Kommentarer Kommentera
APR
17
2014

Hej!


Gårdagens hoppträning blev väl ingen hit direkt! Loppan skötte sig helt okej i början och kändes ganska bra i skritt- och travarbetet, men när det kom till galopp ville hon absolut inte fatta. Det bara låste sig i huvudet på henne och det gick helt enkelt inte.

Sedan red vi över bommar och hon var jätteduktig, även när några av dem las upp till hinder. Hon har ju hoppat uppsuttet ca. fyra gånger innan och aldrig mer än absolut max två hinder i följd, men nu hoppade hon fyra stycken på rad. Sedan blev det lite för svårt för henne, hon tappade självförtroendet och ville inte vara med längre. Jag avbröt då träningen och hade lite dåligt samvete för att jag utsatt henne för en prövning som hon inte riktigt var redo för än tydligen...Egentligen ska hon ju fixa det med tanke på kondition, styrka och egentlig utbildningsstatus men just nu är hon inne i en period då hon enbart behöver ha roligt och inte utmanas på det sättet. Hon må vara ett riktigt surkart men jag vet att det innerst inne beror på att hon är osäker och har dåligt självförtroende, så det är extremt viktigt att bygga det från grunden istället för att bryta ner det...

Det var nog inte hela världen, men nu fokuserar jag på att rida ut och träna dressyr istället. Hinder kan vi hoppa då och då för att det roligt och enkelt, men inte göra det svårt och jobbigt för henne. Man får hitta en strategi som funkar och hålla sig till den helt enkelt....

Hade en extremt dålig känsla efter passet igår och var otroligt besviken på mig själv, men efter lite eftertanke tror jag inte att det var så farligt som det kändes utan bara ett träningsupplägg som inte passar oss just nu. Loppan blev sur först när hon tappade självförtoendet och hade dålig framåtbjudning, de två saker som vi alltid har dealat med och som är hela hennes problematik. Det är bara att bryta ihop och komma igen!

Min fina, obstinata och osäkra lilla tonårstjej. Längtar tills det bara blir roligt att rida igen!


Läst 17308 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!

Idag skulle ju min dressyrtränare ha kommit ut, men hon var tyvärr tvungen att flytta fram träningen några dagar lite hastigt och lustigt. Istället fick vi träna på egen hand, men oddsen för ett lyckat pass var inte så höga.

Jag var nämligen på extremt dåligt humör! Ni vet när man har en sån dag som verkligen ALLT går fel, från att man vaknar! Verkligen ingenting hade funkat eller gått enligt planerna på hela dagen, så när jag kom fram till stallet kände jag att det räckte med en enda sak för att bägaren skulle rinna över. Absolut noll % tålamod kvar, vilket inte är helt optimalt när man ska rida en unghäst och speciellt inte en rödhåring som Loppan. Tålamod och lugn är de två grundpelarna i allt som har med henne att göra.

Plötsligt kom jag ihåg vad en tränare sa till mig en gång när jag var typ 14 år och tyckte att varannan dag var en sån "Allting-går-fel-dag":

"Det är helt okej att ha EN sådan dag om året, när allt känns skit och man ber någon annan ta hand om hästen så att man istället kan bädda ner sig i soffan och bara självömka! Men alla andra dagar får du lämna "skitet" när du kliver in i stallet och, med respekt för hästen, fokusera på den uppgift du har framför dig tillsammans med den"


Kanske lite väl hårt, men det hjälpte att tänka så idag faktiskt. Varför ska jag gå omkring och älta att min dator strulade eller att den jag behövde få tag i aldrig svarade i telefon - Stallet och ridningen är ju mitt stora intresse och en chans att koppla bort dagens störningsmoment. Sagt och gjort, Loppan blev sadlad och var på strålande humör! Vi red ett, förvisso inte så långt men otroligt bra, pass i ridhuset med fokus på övergångar och accepterande av stopp/start.

Hon var jätteduktig och inte en tendens till att sura, ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för mig och Loppan!


Otroligt nöjd med henne och glad över att hon var glad och lycklig istället för arg och sur!




För att inte frångå dagens tema med "allting går fel" så avslutade jag med att binda upp henne i staketet utanför stallet eftersom att alla uppställningsplatser inne var upptagna. Skulle bara kratsa hovarna lite snabbt....Loppan drar, efter andra hoven, lugnt och målinriktat upp huvudet och med det även den stora, tunga trästolpen. Tur att hon inte är den hysteriska sorten, hon skakade bara lite tills grimskaftet och stolpen lossnade så att hon kunde vända sig om och äta gräs. Nu har jag ett staket att laga och ett grimskaft mindre. Hästen är hel i alla fall, det är väl huvudsaken :)

Imorgon ska vi hoppträna för Hans Westergren! Ska bli sjukt roligt, vi får se om vi övar på att hoppa tillsammans eller om Loppan låter mig prova på egen hand...Funderar på att ta inträde till läktaren och sälja popcorn, kan bli veckans höjdpunkt i underhållningsväg!


Läst 14749 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!


Löshoppningen igår blev framflyttad till idag, jag och en stallkompis byggde upp banan enligt ASVH's "nya" system och hoppade våra tonåringar. Vi skojjade om att vi har en varsin stereotyp, hennes är den typiska morgontrötta tonårspojken - långbent, gänglig, långsam, i sin egen värld och lite klumpig medan Loppan är den tuggummituggande kaxiga tonårsbruden (som är osäker innerst inne) som ifrågasätter allt, gör tvärtom och har humörsvängningar varannan minut.

Idag var hon dock på bra humör och jätteglad över att få hoppa. Hon busade en del innan och lät oss få värma upp ordentligt, en liten räv bakom örat har hon allt även när hon är glad. Hon såg verkligen fin ut och galopperade med en bärighet och balans jag inte sett henne ha på länge! Hon kanske börjar växa i sin kropp lite nu.

Hon hoppade som en barnlek med otroligt bra bjudning och tryck, enligt min stallkompis som är superduktig på just hoppning har Loppan riktigt, riktigt bra teknik. Kul att höra, man blir ju lite mallig, men samtidigt lite rädd att Loppan ska vara bäst på och tycka det är roligast med hoppning - jag är inte jättesugen på att byta gren ;) Just nu känns det dock ganska oviktigt vad hon gör, bara hon är glad och sköter sig så är jag nöjd med henne.




Imorgon får hon vila från ryttare men vi kanske gör något från marken, på tisdag kommer min dressyrtränare och på onsdag ska jag nog vara med och hoppträna med henne! Spännande och jag hoppas att mina planer med lite nya grepp på henne kommer att få henne över den här enorma tröskeln och bli trevlig att rida jämt.

Som jag sa idag till någon; Det skulle säkert gå att bara "piska på" och få henne att acceptera att hon måste lyda order, men någonstans vill jag ju faktiskt att hon ska tycka att det vi gör är roligt för annars kan det faktiskt kvitta. Däremot måste man ju såklart hela tiden sätta gränser och inte tillåta att hon beter sig illa, men samtidigt är det så himla viktigt att inte bara "symptombehandla" utan hitta orsaken. Orsaken är jag ganska säker på är en kombination av att hon inte förstår och inte tycker det är roligt, sedan är hennes reaktioner på detta extremt oproportionerliga och orättvist starka men det är hennes personlighet och något man måste deala med jämt.

Det är i alla fall dagar som denna, när Loppan är på gott humör, mysig och gosig, full av självförtroende över de uppgifter hon får och klarar av som gör att jag orkar fortsätta när hon är dryg och jobbig. Jag är helt säker på att hon kommer bli så sjukt j-la bra när hon är klar med sina olika processer och då ska jag banne mig skörda frukter för alla fläskläppar, blåmärken och deppiga hemresor från stallet när man funderat på om frimärkssamling skulle kunna vara något att börja med istället?


Läst 18549 ggr Kommentarer Kommentera
APR
12
2014

Ja, hon är sannerligen lite speciell, min fuxa. Både på gott och ont! På flera sätt är hon den häftigaste häst jag mött men just nu är hon ganska billig....Hon är bara så himla obstinat och tråkig just nu! Jag har ridit så himla mycket unghästar, både snälla, knasiga och skarpa/bråkiga, men aldrig någon som Loppan. Hon är liksom lite bipolär, det är såna ytterligheter i hennes beteende.

Igår började hon jättefint, jag upprepade övningarna från dagen innan med övergångar. Hon svarade superfint och kändes jättefräsch med bra framåtbjudning. Vi red över lite cavaletti och hon gjorde det bra, tyckte det var roligt. Sedan snubblar hon till lite och blir JÄTTEARG på det, reser sig och tjurar ihop. Sedan var hon på dåligt humör ett tag, reste sig några gånger till och lyckades få in en fullträff i mitt ansikte så att jag spottade blod resten av dagen (inga lösa tänder, bara en rejäl fläskläpp).

Sedan gick hon fint igen, blev lite skraj för något bakom sargen och gjorde ett capriol-hopp, men annars fin och ganska glad. Otroligt frustrerande beteende! Det finns vissa hästar som får en att känna sig som världsmästare när man sitter på dem, Loppan är ungefär tvärtom. Inte så hemskt rolig att rida just nu alltså... (Fast när hon är snäll och fin mellan sur-attackerna så är hon superhärlig såklart! Riktig wow-känsla i traven!)

Idag ska vi löshoppa och nästa vecka kommer min gamla tränare som är toppen med unghästar och toppen med mig! Tror att både jag och Loppan behöver lite stötting och guidning i det här faktiskt, haha... Jag ser ju någonstans ljuset i tunneln och tror fortfarande att Loppan kommer att bli den bästa häst jag någonsin haft, men ibland är det lite svårare att hålla sig motiverad. Speciellt eftersom att Loppan blir så SUR och ARG! Det känns ju inte alls kul, man vill ju att även hästen ska tycka att det är lite roligt det man gör på banan. Igår var jag ganska less på henne och tänkte på massor av olika alternativ (är det verkligen värt att ha en enda häst som hobby och just den hästen gör livet surt för en) men jag kom någonstans ändå fram till att det är värt det, konstigt nog. Eller jag är inte riktigt beredd att ge upp än på ett tag i alla fall.


Jaja - Ny dag, nya tag. Håll tummarna för att hon tycker det är roligt att löshoppa i alla fall :)


Läst 19915 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 nästa » sista » 

Vi har tidigare bekantat oss med Li Åsebring och Loppan via Unghästbloggen. Nu är de tillbaka i Avelsbloggen, där vi får följa med på resan det innebär att ta föl på sitt sto.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Hippson AB Vallgatan 16, 302 42 Halmstad

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.