På snöäventyr med Loppan

Det är mysigt att rida året runt, men visst är det något visst med att sitta i sadeln en gnistrande solig vinterdag?

Jag och Loppan är nog i alla fall vinterbarn båda två, idag har vi varit ute på en härlig tur med "mycket" (allt är relativt) trav och fart. Loppan var på sitt bästa humör, superpigg och framåt. Hennes enda nackdel utifrån ryttarperspektiv är att hon fortfarande är lite slirig och inte riktigt har koll på var vägen slutar och diken/buskage tar vid, rätt som det är hamnar vi en halvmeter längre ner än vårt ridsällskap. Inget som Loppan blir skärrad över dock, hon tror väl att det hör till!

Satt upp första gången själv idag, tidigare har jag blivit uppkastad. Loppan stod blickstilla! Detta tycker jag är superviktigt att öva in från början; stillaståendet vid upp- och avsittning alltså, stor säkerhetsrisk med steppande hästar och ryttare som sitter fast i ena stigbygeln...(inte bara vid unghästridning).

Loppan spanar in läget som vanligt! Nosgrimman sitter lite snett, det är ett exemplar som tyvärr hade en liten felvinkel på en av öglorna vid leverans och jag skulle helt enkelt se om det bara var ett skönhetsfel så att jag kunde använda det själv, eller om det var ett funktionsfel ! Alla andra träns är naturligtvis helt korrekta :)