Tömkört Loppan + lösdriftsdebatt?

Loppan är så bra! Igår tömkörde jag henne och hon var superduktig. Började med att ta en promenad ut på grusvägarna och där övade vi start, stopp, fram i trav och tillbaks till skritt. Alltså saker som hon lärde sig i våras, all kunskap satt kvar i ryggmärgen! Förutom att hon var otroligt duktig tyckte hon även att det var väldigt kul, så jag vände innan det slutade vara det - en kort promenad på max 7 (fantastiska) minuter. När vi kom till gårdsplanen provade jag att vända runt henne på en stor volt innan vi gick in, det gick ganska bra och med mycket fantasi och kärlek kan man kalla det hon gjorde en volt :) Inställningen var rätt i alla fall!

Tömmarna som hon tyckte var jobbiga sist brydde hon sig inte om alls idag, hon var tillbaks på samma nivå som där vi avslutade i våras.

Jag har fått tag i en action-kamera, så hädan efter kommer ni att kunna följa Loppans utbildning precis ur mitt perspektiv i varje steg! Det kan bli spännande.... Jag lovar att publicera både lyckade träningspass och fail-pass under utbildningens gång, för det lär vara lite av båda.

Nu till någonting annat:

Alla vet ju vem Wega är, den fantastiska hästen som tillsammans med Sara Algotsson Ostholt tog silvermedalj i OS för några veckor sedan! Wega är som bekant familjens egen uppfödning i tredje (?) generation. Jag snubblade över en artikel där Margareta Algotsson intervjuas om hur Wega var som unghäst och hur hon växt upp. Jag fastnade i det här citatet:

"- Mina hästar har alltid fått gå ute i hagarna med kompisar många timmar om dygnet men lösdrift tycker jag inte om. Jag tycker de flesta svenska lösdrifter är för dåliga och ofta bara en ursäkt för att ägaren ska slippa mocka. Vill man slippa mocka ska man inte ha några hästar.

Det är främst underlaget, leriga och blöta hagar, som Margareta är emot. Men hon tycker inte heller att man i en lösdrift har tillräckligt bra koll på hästarna.

- Det blir lätt så att den största får mat. Jag vill veta om de har ätit, vad de har ätit och om de har druckit, det kan man aldrig exakt veta i en lösdrift. Ska hästen bli en stjärna ska den inte behandlas på det viset och blir det ingen stjärna så ska den inte behandlas så ändå."

Hela artikeln: http://www.agria.se/hast/artikel/en-falttavlansstjarnas-uppvaxt

Jag vill börja med att säga att det kan ju hända att Margareta blivit felciterad och att hon inte sa ordagrant just så, men jag tycker faktiskt att det är ganska arrogant att säga att "de flesta" lösdrifter är dåliga när många (majoriteten av?) svenska, etablerade, uppfödare faktiskt håller många av sina unghästar på lösdrift.

För övrigt tycker jag att det är en knasig generallisering. Jag skulle aldrig i hela mitt liv ställa en häst i en sådan lösdrift som Margareta beskriver, men å andra sidan skulle jag heller aldrig någonsin välja ett uppstallningsalternativ där hagarna var leriga upp till knäna och fulla med träck därför att de inte mockades. Det finns för mig ingen logik i att det automatiskt blir så bara för att hästarna går ute. Sedan finns det enligt mig ingen glasklar mall, vissa hästar går bra att ha ute (i en välordnad lösdrift) och andra mår bättre inne därför att man kan hålla milimeter-koll på vad de äter etc. I min värld blir de dock inte lämnade vind för våg ute på en lösdrift utan man håller koll på att alla får komma fram till maten (man kanske har två eller fler utfodringsplatser) och omplacerar hackkycklingar eller andra som inte funkar i flocken.

Vad tycker ni? Lösdrift bu eller bä? Uppstallade unghästar bra eller dåligt? Skiljer det på hur du håller en unghäst som du tror kommer bli en stjärna jämfört med en medelmåttig?

Obs! Menar inte på något sätt med detta inlägg att kritisera Margareta Algotssons uppfödarfilosofi, jag tycker definitivt att det finns flera sanningar och i t.ex Wegas fall har de ju verkligen lyckats!