Uppsittning

Hej!

I helgen har jag ju alltså suttit på min finfina häst för första gången, en oslagbar känsla!

Jag började med att longera henne med stiglädrena nere, då superkorta för att inte riskera att de slår mot armbågarna på henne. Därefter hängde jag ett par gånger med lite tyngd i stigbyglarna och svängde lite med ena benet över korset precis som när man sitter upp. Precis som jag brukar förespråka tycker jag det är superviktigt med kommunikationen i de här momenten, hästen ska vara fokuserad på vad du pysslar med där uppe, så att de inte står och tänker på något annat tills de plötsligt kommer på att det är någon där uppe och härjar. Jag brukar ha lite godis i fickan som de får vid stigbygeln, det funkar utmärkt som fokusfångare på matglada hästar som Loppan.

Eftersom att Loppan var så himla cool med "hänget" satt jag helt enkelt helt odramatiskt upp. Loppan vände på huvudet, sa hej och kollade in mina skänklar på båda sidorna. Igår skrittade jag ett varv och sedan satt jag av igen. Idag repeterade vi precis samma grej men skrittade ett par varv åt båda hållen och provade stopp och start på mitt kommando. Inga problem sa Loppan, stanna på kommando är hennes paradnummer och start var inte heller några problem.

Jag bjuder på mig själv och lägger upp ett par vansinnigt osmickrande bilder; Min vinter-skogsmulle-outfit och glada "första-uppsittningen-tryne":

Loppan spanar in mig åt höger....

...Och åt vänster.

Till synes har jag actionkameran på skallen, ska försöka hinna med att titta och klippa till något från den filmen så snart som möjligt!

Träns har Loppan också fått börja med, även det var helt odramatiskt. Som jag har skrivit förut gillar hon att ha grimskaft och annat i munnen, så det var egentligen inte så stor skillnad.

Nu till dåliga nyheter. Jag hade planerat in en löshoppning för KG Svensson på tisdag, men jag måste ställa in. Loppan har fått lite mugg och är tjock i benen, det är verkligen inte mycket men det lilla som är sitter så illa att Loppan inte direkt vill röra sig annat än i skritt. Istället får hon kanske följa med till det närliggande ridhuset tillsammans med Rowan och "miljöträna" lite nästa vecka. Trist, men jag hoppas att muggen inte blommar ut mer än såhär så att vi ändå hinner hoppa några gånger i höst eftersom att hon verkligen behöver få lite rutin på det.

Treårige Rowan fick gå ett pass på ridbanan idag. Flera poletter har trillat ner och han är väldigt stadig och fin i formen, all ridning ute har dessutom gjort gott för framåtbjudningen. Höstens mål är mer polerade galoppfattningar (han gör dem fint ute på tur, lite färre stilpoäng på ridbanan) samt att hoppa några gånger till. Planen är ju att han ska säljas, trist för mig men väldigt kul för den blivande ägaren - han är verkligen en framtidshäst med ett hjärta av renaste guld.