Gästbloggen - Gästblogg: ”Älskar du inte din häst – sälj den till någon som gör det”
FEB
11

Gästblogg: ”Älskar du inte din häst – sälj den till någon som gör det”

Foto: Adobe Stock och Privat (porträtt på Jenny till höger)

OM DENNA GÄSTBLOGG
Jenny Karlsson är ridskolechef på Anebyortens ridskola och driver företaget JK's häst. Hon utbildar hästar, gärna så kallade "problemhästar", och håller träningar i både hoppning och dressyr. För Jenny är det viktigt att tonvikten vid träningarna ligger på långsiktigt lärande, samarbete med hästen och utveckling i positiv anda. Jenny har startat Facebook-gruppen Ryttarpeppen för att främja ett inspirerande, tryggt och motiverande klimat på sociala medier. Inlägget nedan publicerades först på Facebook.

Visst har vi sett dem, delat stall med dem, varit i samma träningsgrupp som dem, varit dem själva...

Inte helt sällan ser jag ekipage där jag undrar om ryttaren verkligen gillar sin häst. Ryttarna är arga och frustrerade. Ibland är de inåtvända och visar inte några känslor alls, ibland är de utåtagerande med arga ord, ben och händer. Och det är ett tydligt mönster. Det är inte en dålig dag eller någon tillfällighet, de här två individerna har helt enkelt ingen god kemi sinsemellan.

Att ha en häst är som att ha ett förhållande. I alla förhållanden kommer det förr eller senare tuffa perioder. Då finns det ett par olika vägar att välja:

– Du kan lunka på, på precis samma sätt. Låta de dåliga sakerna bli till gruskorn i maskineriet som skaver, river sönder och skapar mer ilska, obehag och negativa känslor. På sikt brukar det skapa så mycket negativt att det innebär att relationen är otroligt svår eller till och med helt omöjlig att reparera. 

– Du kan aktivt försöka finna lösningar, strategier och samtidigt behandla din partner med kärlek, respekt och en förlåtande attityd trots att det är lite besvärligt mellan er just nu. Det kräver arbete, engagemang och en stor vilja för att lyckas (och den viljan bygger ofta på äkta kärlek). Det är ingen spikrak väg men målet, vad arbetet ska leda till, är tydligt; en starkare, mer tight relation.

– Du kan själv känna att "visst, det här var en trevlig tid, men nu känner jag att mina känslor inte är tillräckligt starka för att jag ska kavla upp ärmarna och göra det verkliga jobbet. Så därför väljer jag att avsluta relationen".

Just det där sista är ofta hästmänniskor lite rädda för, upplever jag. Visst, jag skriver under alla dagar i veckan på att man inte ska ge upp vid minsta lilla motgång, för livet med hästar består av många sådana... Även av större art! Men kärleken, den äkta kärleken till just den här individen, måste finnas där tycker jag. Vilken häst ska behöva leva sitt liv utan att få känna äkta kärlek? Ha inte kvar en häst som du inte tycker om på riktigt bara för att den har kapacitet, är vacker, för att din tränare tycker att du borde ha den och så vidare.

Det är ditt ansvar att jobba för att din häst ska vara glad och trivas med sitt liv. Hästen är en levande individ som inte har någon som helst plikt att uppfylla dina drömmar, den har ju inte valt sitt liv och ditt mål. Men samtidigt är hästar fantastiska på så sätt, de presterar ofta på toppen av och inte helt sällan lite över sin förmåga om de har en riktigt bra, kärleksfull relation till sin ryttare.

För mig är inte kärlek godis och exklusiva inköp till hästen. Det är respekt, det är en extra klapp, en eftergift, en förlåtande attityd, att jag med mitt röstläge låter den få trygghet och beröm, att jag arbetar med den systematiskt och lyhört, att jag är konsekvent och att jag utstrålar kärlek.

När man träffar ett ekipage (eller ett mänskligt par för den delen) där det finns äkta kärlek så ser man det nästan omgående. Det liksom bara ligger i luften. Allt går inte perfekt, men det som går snett förlåts och görs om tills det sitter, utan ilska och hårda ord. Tydlighet, visst, men med respekt och omedelbart beröm när minsta lilla bit faller på plats.

Jag har själv fått in hästar i träning som jag känt att om jag skulle ha den här hästen år efter år så hade jag inte älska den på riktigt. Det betyder inte att det är en dålig häst, det är bara inte min hästpartner över lång tid. Men eftersom mina uppdrag oftast är tidsbegränsade så är det inget problem, vi hinner sällan längre än till förälskelsefasen.

Så min uppmaning till dig är: Älskar du inte din häst – sälj den till någon som gör det! Både ditt och hästens liv är för kort för kärlekslösa relationer.

/Jenny Karlsson


Läst 72677 ggr





Fler inlägg

DEC
03

Gästbloggen: "Vänta inte ut hovbölden"

OM DENNA GÄSTBLOGG
På Vaggeryds hästklinik har man sett många hovbölder den senaste månaden. I ett inlägg på Facebook vill kliniken därför informera hästägare om hovbölder och vad de kan innebära. Hippson har fått tillåtelse att dela deras inlägg i Gästbloggen. 

Foto: Adobe Stock och Vaggeryds hästklinik
  
Ena dagen kan
hästen plötsligt vara blockhalt. Hältan kan också komma smygande eller komma och gå. 
En hovböld är en infektion i hovens läderhud. Bakterier kan ha tagits dit via exempelvis trampskador, spiktramp, sömstick, sprickor, röta eller hålväggar.
Hästen kan få ökad puls till hoven och bli varm och svullen. Svullnaden kan gå upp över kotan. Hästen kan även bli hängig.
  
Oftast sitter bölden i väggläderhuden och det gäller att säkerställa diagnosen och hitta var bölden sitter. Det kan även vara andra orsaker till att hästen är kraftigt halt.
Hovslagaren eller veterinären känner noga igenom hoven med en visitertång. Ibland är det svårt att hitta bölden, ofta läggs ett våtvarmt omslag över natten.
  
När bölden lokaliserats gäller det att tömma den nedåt. Detta görs av veterinär eller hovslagare. När bölden väl tömts och spolats ur räcker det oftast med bandagering och vila en kortare tid. Ibland behöver hästen skos med en sula efteråt.
Vid svårare infektioner krävs antibiotika. Stelkrampsskydd kontrolleras.
  
Vänta inte ut hovbölder. Det kan handla om infektioner som kräver antibiotika eller stelkrampsskydd. Bölden kan också sprida sig och bli mycket stor om den inte dräneras i tid.
Framför allt så har hästen mycket ont, när bölden tömts brukar smärtan släppa snabbt.
  
/Vaggeryds hästklinik


Hippsons julkalender

Fram till den 24/12 publicerar vi ett erbjudande per dag. Observera att det kan finnas erbjudanden som enbart gäller "sin" dag.

Läst 13585 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
23

Gästblogg: Interaktiv övning till uteritten

Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Kerstin Olsson med sin 13-åriga SWB-valack Archi (e. Camaro M – Icro Marco) rider varierat och ofta ute i naturen. Vid uteritt ville valacken tidigare bara gå först i ledet, men som en lösning på problemet kom Kerstin på en bra övning. Här i Gästbloggen delar hon med sig av övningen – som passar alla som rider i grupp och som vill öka samspelet under uteritten.

Jag kom på denna övning för en tid sedan när min häst – som jag ofta rider ut med själv – tydligt visade att han inte accepterade att gå efter en annan häst när vi ibland hade sällskap på uteritterna. Övningen rids med fördel på grusvägar eller bredare skogsstigar.

Ni behöver vara minst två ekipage och övningen rids enligt följande:

1. Börja med att skritta, på tygeln, i ett led efter varandra.

2. Den som är sist gör en övergång till trav och travar förbi den eller de som är framför. När ekipaget är främst i ledet görs en övergång till skritt. Under tiden ska alltså den eller de hästar som blir omridna fortsätta att skritta på samma sätt som tidigare.

3. Den som nu är sist gör en övergång till trav, travar förbi övriga ekipage och gör en övergång till skritt när ekipaget är främst i ledet.

Det blir alltså en evighetsövning och när grunden fungerar bra kan svårighetsgraden ökas. Bara fantasin sätter gränser för hur övningen kan varieras, men här är några exempel:

– Arbeta i galopp i stället för trav under "omkörningen".

– Flytta hästen sidvärts undan höger skänkel innan "omkörningen", samt undan vänster skänkel när ekipaget är främst i ledet – för att komma i linje med övriga igen.

– Rida öppna och sluta under delar av övningen.

För mig räckte det med ett par "omkörningar" för att min häst skulle acceptera att vänta och fortsätta att skritta fint tills det blev hans tur att "köra om" igen. Samtidigt kan övningen vara bra för att träna övergångar och sidvärtsrörelser på ett annat sätt än på ridbanan, samt när andra hästar finns i den omedelbara närheten. Det vill säga att hästen tränas till att inte bryr sig om vad de andra gör, utan fortsätter att fokusera på ryttaren.

Med vänliga hälsningar
Kerstin Olsson, hobbyryttare


Läst 38237 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
21

Gästblogg: "Ett dåligt kapitel betyder inte bokens slut"

Foto: Tobias Hansson

OM DENNA GÄSTBLOGG
Ryttaren, föreläsaren och inspiratören Johanna Lassnack, som driver Ryttarinspiration, har publicerat ett tänkvärt inlägg på sitt Instagram-konto. En svacka behöver inte betyda något negativt, utan kan i stället vändas till något positivt. Hippson har fått tillåtelse att dela inlägget här i Gästbloggen.

Kan ni också känna ibland hur enkelt det är att tvivla på sig själv? Att man inte är "bra nog". Man har en dålig dag, man gör ett misstag och så är man i gång med att börja kritisera sig själv. Man tänker att man borde ha kommit längre, borde ha gjort mer. Ibland kommer en känsla av hopplöshet av att inte ha "rätt" jobb, "rätt" häst, relationer, livsstil.

Något som har hjälpt mig i dessa tankar är att inse att där jag är just nu är ett nödvändigt steg. Det kanske suger just nu, jag kanske inte ser resultat, jag kanske verkar stå still, men sanningen är att där jag är just nu är precis där jag behöver vara för att förbereda mig på dit jag är på väg. Och något jag i dag vet av erfarenhet är att resultatet kommer att komma, verkligen! Kanske inte omedelbart, men så småningom. Jag brukar påminna mig om att när tiderna är tuffa så är de det av en anledning – för att lära mig något. Smärta är en del av att växa.

Sedan har jag också insett att jag inte kan styra allt som händer mig, jag kan bara kontrollera hur jag svarar på vad som händer, och i mitt svar ligger min makt. Och när jag känner att det står still så påminner jag mig om att det alltid finns något litet jag kan göra. Det räcker inte att stirra på trappan, jag måste kliva upp för trapporna. Och det intressanta är att det ibland har slutat med att det minsta steget jag tog i rätt riktning visade sig vara det största steget i mitt liv.

När jag får bakslag använder jag varje besvikelse som bränsle för att driva på framåt med större beslutsamhet än någonsin tidigare. För jag har insett (och det tog lite tid) att när något dåligt händer kan jag antingen låta det förstöra mig eller låta det stärka mig. Och valet är mitt.

Och med detta sagt vill jag inspirera dig som kanske är i en dipp just nu och påminna dig om att du är starkare än du tror att du är. Du kanske inte är där du vill vara ännu men du är på väg, så ingen ånger, bara lektioner. Inga bekymmer, bara acceptans. Inga förväntningar, bara tacksamhet.

Berättelsen om ditt liv har många kapitel. Och ett dåligt kapitel betyder inte bokens slut. Det är du som skriver och det är du som bestämmer innehållet, så även hur slutet ska bli.

/Johanna Lassnack


Läst 47978 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Gästbloggen »



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Inbjudens senaste




Arkiv