Lina Eklund. Foto: Anneli Edin
Lina Eklund är fil. dr. i naturgeografi och ekosystemvetenskap, och jobbar vid Lunds universitet. I denna gästblogg funderar hon över hur klimatförändringar kommer att påverka våra liv med hästarna.
"Hur kommer livet med häst att påverkas av klimatförändringarna?
Att ha häst innebär att vara beroende av vädret. En solig dag med lagom temperatur är det underbart att ha häst. När det är minusgrader och isbana på stallplanen, eller när det har ösregnat i veckor i sträck och hästen är täckt av lera, ja då är det kanske lite mindre underbart.
Det har varit en kall, lång, vinter här i södra Sverige och för många känns nog sommaren avlägsen. Att prata om klimatförändringar eller global uppvärmning känns kanske lite märkligt när det har varit så kallt, men det är ändå precis vad jag vill göra. För en kall vinter betyder inte att jordens medeltemperatur inte är på väg uppåt.
Globalt talas det om matbrist, översvämningar, folkförflyttningar och konflikter i spåren av klimatförändringarna. Jag jobbar själv som forskare med att förstå hur klimat och konflikt hänger ihop. På det stora hela verkar det som att vi i Sverige kommer lindrigt undan. Men det betyder så klart inte att vi inte kommer att påverkas av ett förändrat klimat.
För ett tag sen började jag fundera på hur livet med häst kommer att se ut i ett ändrat klimat, just med tanke på att vi är så beroende av bra väder. Inte bara för att kunna rida ut i skogen, utan för att våra hästar ska må bra dygnet runt. Som den forskare jag är började jag undersöka vad vi vet om detta genom rapporter och forskning, både i Sverige och utomlands.
Fodertillgång och kvalitet
Foder är en återkommande oro, åtminstone för mig. Kommer vi att få tag på ett torrt hösilage med bra näringshalt eller kommer vi att få dras med blöta och mögliga balar där hälften måste slängas? Det som begränsar tillgången på grovfoder är ju huvudsakligen vädret. Dels hur mycket regn som kommer, dels när det kommer. Så hur kommer vallodlingen påverkas i en värld där vi har ökat medeltemperaturen med två till fyra grader?
Enligt Jordbruksverket förväntas vädret i Sverige bli varmare, och både torrare och blötare. Vi kommer att få varmare somrar med mer avdunstning, vilket i sin tur ökar risken för vattenbrist. Under de kallare årstiderna kommer vi få mer regn och snö än vanligt, men då ofta med hårda skyfall och översvämningar.
Enligt klimatmodellerna kommer vi i Sverige att få en längre vegetationsperiod, vilket vallväxter har lättare att anpassa sig till än andra grödor. En säker tillgång på grovfoder förutsätter dock att regnet kommer vid rätt tillfälle på året, och att bönderna har möjlighet att anpassa skörden till det ändrade klimatet.
Vissa år kommer att vara jättebra och vi kommer ha ett överskott av bete och grovfoder. Andra år kommer det att bli brist på foder. Eftersom grovfoder är dyrt att transportera långa sträckor är vi också beroende av att det finns tillräckligt att tillgå i vårt närområde. Därför kommer vi behöva producera ett överskott av grovfoder för att kunna vara säkra på att fodret kommer räcka nästkommande år.
Ett problem med detta, som kan komma att påverka oss hästägare, ligger i lönsamheten för bönder. Det kan bli så att vi kommer att få betala mer för hö och silage med sämre kvalitet, eller så kommer kanske bönderna välja att odla mer lönsamma grödor.
Kvaliteten på dricksvatten kan även den komma att påverkas i en varmare värld, med torkaperioder, översvämningar och förändringar i lufttemperaturen. Giftiga alger gynnas av ändrat ljusinsläpp och högre vattentemperaturer i vattendrag och vattensamlingar, och hästarna kan bli sjuka om de kommer i kontakt med vattnet. Under år med sämre tillgång till bete kan även djuren börja beta giftiga växter, eller närmare gödselhögar.
Extremväder och utevistelse
En annan utmaning kommer att vara möjligheten att ha hästarna utomhus, något som är viktigt för deras välbefinnande. Ökade stormfrekvenser innebär en ökad risk för hästar som går ute, och troligtvis fler sömnlösa nätter för deras människor. En högre medeltemperatur ökar också risken för värmestress, det vill säga när hästen inte kan avge nog med värme för att hålla en normal kroppstemperatur.
Det kommer därför bli viktigt att hästar har tillgång till skydd från solen under sommaren. Forskning visar att hästar gärna söker skydd från insekter och sol sommartid, men i dagsläget har vi bara djurskyddslagar som säger att vi måste erbjuda vindskydd/ligghall under vintern. Som det ser ut nu finns inga regler för att skydda hästarna mot höga temperaturer under sommaren.
Insekter och sjukdomar
Ett ändrat klimat kommer också med en förändring i utbudet av insekter. Många insekter kommer att gynnas av högre temperaturer då de kommer ha en snabbare utvecklingstid, fler generationer per år, och mindre risk att frysa ihjäl. Detta innebär troligen att vi kommer att ha fler insekter i skogar och hagar som kan störa både oss och hästarna.
Ett problem med varmare temperaturer är också att sjukdomar sprids till nya områden eftersom organismer som bär på sjukdomar får ett större område som är gynnsamt för dem. Både hästar och människor är känsligare för nya sjukdomar som inte tidigare funnits på platsen. Samtidigt kan andra förändringar i miljön, till exempel sämre tillgång på vatten och högre temperaturer, göra hästarna mer mottagliga för sjukdomar.
Ett exempel på detta är bakteriell lunginflammation som framför allt påverkar föl och som gynnas av torra och dammiga jordar. Ökningar vad gäller bakteriell lunginflamation har noterats bland fullblodshästar i Australien, där det orsakat stora ekonomiska bekymmer för galoppindustrin.
Ovisshet
Nu är inte meningen att måla upp ett domedagsscenario för alla hästmänniskor som redan oroar sig för sina hästars välmående. Men det är viktigt att förstå och förbereda sig på vad som kan komma att orsaka problem i framtiden. Det jag har sammanställt ovan är de bitar jag har kunnat hitta, men som ni kan läsa så finns det mycket ovisshet kring klimatförändringarna och hur de kommer att påverka jordbruk och hästhållning. Ovisshet ska dock inte leda till passivitet – snarare tvärtom.
Vad kan vi göra?
Hästnäringens nationella stiftelse har tagit fram material som visar hur vi kan bli mer klimat- och miljösmarta i stallet. Länk här. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns mer och mindre klimateffektiva val som vi som individer kan göra. Att cykla i stället för att åka bil är bra mycket mer effektivt för klimatet än att återvinna eller byta till energilampor. Ett informativt diagram om detta finns här.
Poängen med det här blogginlägget är att visa att vi hästmänniskor borde ha ett stort intresse av att minska våra gemensamma utsläpp av koldioxid till atmosfären och av att politikerna tar sitt ansvar för klimatet. Vi måste också se till att vara beredda på de förändringar som inte går att undvika, för att våra hästar ska ha det så bra som möjligt.
Om vi ska kunna förbereda oss behöver vi fylla de (ganska stora) kunskapsluckor som finns och ha en gemensam strategi för att hantera de olika utmaningar som klimatförändringarna medför. Mer forskning och mer diskussioner om detta behövs.
/Lina Eklund"
Läst 47280 ggr
Fler inlägg

Bilden till vänster är en häst med rotation och sänkning på hovbenet. Till höger ser ni samma hov nio månader senare efter vila och anpassad skoning.
Foto: Brunmåla hästklinik
OM DENNA GÄSTBLOGG
Brunmåla hästklinik finns i Stockholm. I ett inlägg på Instagram tar de upp risken av att hästarna drabbas av fång året om. Det måste inte hänga samman med frodigt sommarbete. Hippson har fått Brunmålas tillåtelse att dela inlägget här i Gästbloggen.
Ofta tänker man att hästar drabbas av fång under sommarmånaderna när gräset är som frodigast. Så kan det absolut vara, men många hästar drabbas också på hösten i samband med att den första frosten kommer, då sockersammansättningen i gräset påverkas. Hästarna kan även drabbas under vår-vintern då deras ämnesomsättning går på "sparlåga" och vi gärna utfodrar dem för fullt.
Typiska symtom vid fång är:
- Puls i kärlen som går över kotan (cirka klockan 4 och 8 om klockan 12 är mitt fram på benet)
- Fångställning med frambenen framför sig och bakbenen inunder sig
- Varma hovar
- Svårighet att vända
- Ovilja att röra sig (därav namnet fång – hästen är fångad)
- Sjukdomsförloppet kan vara snabbt och komma över några timmar, eller vara mer långsamt med försämring över en längre tid.
Bakgrund
Hovkapseln sitter fast i hovbenet med hjälp av så kallade lameller. Vid fång uppstår en inflammation i dessa lameller och svullnaden som inflammationen medför gör att fästet mellan hovkapsel och hovben blir sämre och lossnar, vilket gör att hovbenet kan rotera eller sänkas.
Orsaken till fång är fortfarande inte helt fastställd
Vissa studier har visat att cirka 90 procent av alla fall av fång beror på en endokrin sjukdom – PPID (pituitary pars intermedia dysfunction) eller EMS (equint metabolt syndom).
Om du vill veta mer om PPID och EMS rekommenderar vi att du besöker www.hastsverige.se – där finns det information baserat på forskning.
En häst kan även utveckla fång till följd av hormonell påverkan i samband med dräktighet och vid överbelastning till exempel på det friska benet vid ett benbrott där hästen inte vill belasta båda benen lika. Detta är dock mer ovanligt.
Om du misstänker att din häst drabbats av fång ska du omgående:
- Ställa den på strikt boxvila med en tjock spånbädd
- Kontakta veterinär!
- Ta bort allt kraftfoder
Läst 8472 ggr | Kommentarer | Kommentera |

Foto: Privat och Adobe Stock
OM DENNA GÄSTBLOGG
Emil Johansson, södra Skåne, arbetar som klinikhovslagare på en av Sveriges största hästkliniker, Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg. Han driver också det egna företaget Emils Hovslageri sedan över tjugo år tillbaka. Med det stora intresset för hovens anatomi, fysiologi och balans har det fallit sig naturligt att arbeta framförallt med sporthästar och flera av Emils kunder tävlar på internationell nivå. Hippson har fått hans tillstånd att dela inlägget om strålröta i Gästbloggen.
Läst 42855 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Johanna Habbe bor i Åseda och arbetar som veterinär. Hon bor på en gård med sin familj och deras djur. Johanna driver Facebook-sidan Veterinär Johanna Habbe för att ge människor tips och information om stort och smått som rör djur.
Fång. De torra nedbetade hagar vi har nu verkar INTE vara ett skydd mot fång. Det har varit en hel del fall de senaste veckorna. Det är inte längre bara små feta ponnyer som kommer ut på bete som får det. Det drabbar så många olika slags hästar. Gemensamt för MÅNGA av dem är att de går på beten där det "inte finns något att äta" men hästarna är ändå tämligen runda eller till och med feta. (Precis, då FINNS det rätt mycket att äta ändå).
Om det finns nästan ingen mat på en STOOR yta kan man genom att titta på hur hästarna ser ut avgöra om de får i sig "ingen" mat (hästarna magrar av), "kanske ändå rätt lagom" med mat (håller hullet) eller "hoppsan, kanske rätt mycket" mat (lägger på hullet). Pyttelite mat på många kvadratmeter/hektar blir rätt mycket mat för en liten (eller stor) häst. Tänk på att de betar upp till 18 timmar om dygnet.
Huruvida gräset är stressat och nu bildar extra mycket socker eller om det beror på något annat är svårt att säga för mig. MEN det som jag KAN säga är att en häst som lägger på sig på betet behöver få en betydligt mindre hage ELLER betydligt färre timmar i hagen. Ordentlig motion gör också nytta, men helst i kombination med mindre hage/färre timmar i hagen. Resten av tiden bör hästen stå inne, gå i en gruspaddock eller något annat som förhindrar matintaget.
Önskar er en fin sommar utan fång, men ibland gör man faktiskt allt rätt och drabbas ändå av denna skitsjukdom. Då ska vi göra allt för att få hästen att må så bra som möjligt igen.
/Johanna Habbe
Läst 90987 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Till startsidan för Gästbloggen »
Här hittar du alla våra husbloggare
Inbjudens senaste
- Hästar kan drabbas av fång året om
- Hovslagarens tips mot strålröta
- Veterinären: Torra hagar verkar inte vara ett skydd mot fång
- My blev hjärntrött efter krasch på tävling
- Gästblogg: "På grund av våra mammor som vi kan göra det vi älskar"
- "Ögonen tåras, lite av farten men mest av ren och skär lycka"
- Gästblogg: "Så vinner du kriget mot leran"
- Gästblogg: Om skammen om smitta
- Gästblogg: Vikten av att lyssna på sin häst!
- Att börja i fel ände …
- Helena Mansén: "Mycket mer än ”bara” två awards"
- Gästblogg: Ha koll och undvik sandkolik
- Svullna hästben – vanligt förekommande på sommaren
- Gästbloggen: Hovslagarens uppmaning i torkan
- En sannsaga med ponnyerna Frippe och Svante
- Gästblogg: Smarta boende-lösningen i samband med meeting
- Gästbloggen: Vad händer med din häst när du dör?
- Hästen Golden om att tävla: "Då skulle domaren varit med"
- När det som inte får hända händer
- Dags för pälsfällning – tänk på det här
Arkiv
- September 2023
- Augusti 2023
- Juni 2023
- Maj 2023
- April 2023
- Mars 2023
- Februari 2023
- December 2022
- Augusti 2022
- Juli 2022
- Juni 2022
- Maj 2022
- April 2022
- Mars 2022
- Februari 2022
- December 2021
- November 2021
- Augusti 2021
- Juni 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Januari 2021
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- Juni 2020
- Maj 2020
- April 2020
- Mars 2020
- Februari 2020
- Januari 2020
- December 2019
- November 2019
- Oktober 2019
- September 2019
- Augusti 2019
- Juni 2019
- Maj 2019
- April 2019
- Mars 2019
- Februari 2019
- Januari 2019
- December 2018
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juli 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Mars 2018
- Februari 2018
- Januari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juli 2017
- Juni 2017
- Maj 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Februari 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- Augusti 2016
- Juli 2016
- Juni 2016
- Maj 2016
- April 2016
- Mars 2016
- Februari 2016
- Januari 2016
- December 2015
- November 2015
- Oktober 2015
- September 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Mars 2015
- Februari 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014