Gästbloggen - Gästblogg: Så kommer livet med häst att påverkas av klimatförändringarna
APR
09

Gästblogg: Så kommer livet med häst att påverkas av klimatförändringarna

Lina Eklund. Foto: Anneli Edin

OM DENNA GÄSTBLOGG
Lina Eklund är fil. dr. i naturgeografi och ekosystemvetenskap, och jobbar vid Lunds universitet. I denna gästblogg funderar hon över hur klimatförändringar kommer att påverka våra liv med hästarna.

"Hur kommer livet med häst att påverkas av klimatförändringarna?
 
Att ha häst innebär att vara beroende av vädret. En solig dag med lagom temperatur är det underbart att ha häst. När det är minusgrader och isbana på stallplanen, eller när det har ösregnat i veckor i sträck och hästen är täckt av lera, ja då är det kanske lite mindre underbart.
  
Det har varit en kall, lång, vinter här i södra Sverige och för många känns nog sommaren avlägsen. Att prata om klimatförändringar eller global uppvärmning känns kanske lite märkligt när det har varit så kallt, men det är ändå precis vad jag vill göra. För en kall vinter betyder inte att jordens medeltemperatur inte är på väg uppåt.
 
Globalt talas det om matbrist, översvämningar, folkförflyttningar och konflikter i spåren av klimatförändringarna. Jag jobbar själv som forskare med att förstå hur klimat och konflikt hänger ihop. På det stora hela verkar det som att vi i Sverige kommer lindrigt undan. Men det betyder så klart inte att vi inte kommer att påverkas av ett förändrat klimat.
 
För ett tag sen började jag fundera på hur livet med häst kommer att se ut i ett ändrat klimat, just med tanke på att vi är så beroende av bra väder. Inte bara för att kunna rida ut i skogen, utan för att våra hästar ska må bra dygnet runt. Som den forskare jag är började jag undersöka vad vi vet om detta genom rapporter och forskning, både i Sverige och utomlands.
  
Fodertillgång och kvalitet
Foder är en återkommande oro, åtminstone för mig. Kommer vi att få tag på ett torrt hösilage med bra näringshalt eller kommer vi att få dras med blöta och mögliga balar där hälften måste slängas? Det som begränsar tillgången på grovfoder är ju huvudsakligen vädret. Dels hur mycket regn som kommer, dels när det kommer. Så hur kommer vallodlingen påverkas i en värld där vi har ökat medeltemperaturen med två till fyra grader?
  
Enligt Jordbruksverket förväntas vädret i Sverige bli varmare, och både torrare och blötare. Vi kommer att få varmare somrar med mer avdunstning, vilket i sin tur ökar risken för vattenbrist. Under de kallare årstiderna kommer vi få mer regn och snö än vanligt, men då ofta med hårda skyfall och översvämningar.
  
Enligt klimatmodellerna kommer vi i Sverige att få en längre vegetationsperiod, vilket vallväxter har lättare att anpassa sig till än andra grödor. En säker tillgång på grovfoder förutsätter dock att regnet kommer vid rätt tillfälle på året, och att bönderna har möjlighet att anpassa skörden till det ändrade klimatet.
Vissa år kommer att vara jättebra och vi kommer ha ett överskott av bete och grovfoder. Andra år kommer det att bli brist på foder. Eftersom grovfoder är dyrt att transportera långa sträckor är vi också beroende av att det finns tillräckligt att tillgå i vårt närområde. Därför kommer vi behöva producera ett överskott av grovfoder för att kunna vara säkra på att fodret kommer räcka nästkommande år.
Ett problem med detta, som kan komma att påverka oss hästägare, ligger i lönsamheten för bönder. Det kan bli så att vi kommer att få betala mer för hö och silage med sämre kvalitet, eller så kommer kanske bönderna välja att odla mer lönsamma grödor.
  
Kvaliteten på dricksvatten kan även den komma att påverkas i en varmare värld, med torkaperioder, översvämningar och förändringar i lufttemperaturen. Giftiga alger gynnas av ändrat ljusinsläpp och högre vattentemperaturer i vattendrag och vattensamlingar, och hästarna kan bli sjuka om de kommer i kontakt med vattnet. Under år med sämre tillgång till bete kan även djuren börja beta giftiga växter, eller närmare gödselhögar.
  
Extremväder och utevistelse
En annan utmaning kommer att vara möjligheten att ha hästarna utomhus, något som är viktigt för deras välbefinnande. Ökade stormfrekvenser innebär en ökad risk för hästar som går ute, och troligtvis fler sömnlösa nätter för deras människor. En högre medeltemperatur ökar också risken för värmestress, det vill säga när hästen inte kan avge nog med värme för att hålla en normal kroppstemperatur.
  
Det kommer därför bli viktigt att hästar har tillgång till skydd från solen under sommaren. Forskning visar att hästar gärna söker skydd från insekter och sol sommartid, men i dagsläget har vi bara djurskyddslagar som säger att vi måste erbjuda vindskydd/ligghall under vintern. Som det ser ut nu finns inga regler för att skydda hästarna mot höga temperaturer under sommaren.
  
Insekter och sjukdomar
Ett ändrat klimat kommer också med en förändring i utbudet av insekter. Många insekter kommer att gynnas av högre temperaturer då de kommer ha en snabbare utvecklingstid, fler generationer per år, och mindre risk att frysa ihjäl. Detta innebär troligen att vi kommer att ha fler insekter i skogar och hagar som kan störa både oss och hästarna.
  
Ett problem med varmare temperaturer är också att sjukdomar sprids till nya områden eftersom organismer som bär på sjukdomar får ett större område som är gynnsamt för dem. Både hästar och människor är känsligare för nya sjukdomar som inte tidigare funnits på platsen. Samtidigt kan andra förändringar i miljön, till exempel sämre tillgång på vatten och högre temperaturer, göra hästarna mer mottagliga för sjukdomar.
Ett exempel på detta är bakteriell lunginflammation som framför allt påverkar föl och som gynnas av torra och dammiga jordar. Ökningar vad gäller bakteriell lunginflamation har noterats bland fullblodshästar i Australien, där det orsakat stora ekonomiska bekymmer för galoppindustrin.
  
Ovisshet
Nu är inte meningen att måla upp ett domedagsscenario för alla hästmänniskor som redan oroar sig för sina hästars välmående. Men det är viktigt att förstå och förbereda sig på vad som kan komma att orsaka problem i framtiden. Det jag har sammanställt ovan är de bitar jag har kunnat hitta, men som ni kan läsa så finns det mycket ovisshet kring klimatförändringarna och hur de kommer att påverka jordbruk och hästhållning. Ovisshet ska dock inte leda till passivitet – snarare tvärtom.
  
Vad kan vi göra?
Hästnäringens nationella stiftelse har tagit fram material som visar hur vi kan bli mer klimat- och miljösmarta i stallet. Länk här. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns mer och mindre klimateffektiva val som vi som individer kan göra. Att cykla i stället för att åka bil är bra mycket mer effektivt för klimatet än att återvinna eller byta till energilampor. Ett informativt diagram om detta finns här.
 
Poängen med det här blogginlägget är att visa att vi hästmänniskor borde ha ett stort intresse av att minska våra gemensamma utsläpp av koldioxid till atmosfären och av att politikerna tar sitt ansvar för klimatet. Vi måste också se till att vara beredda på de förändringar som inte går att undvika, för att våra hästar ska ha det så bra som möjligt.
  
Om vi ska kunna förbereda
oss behöver vi fylla de (ganska stora) kunskapsluckor som finns och ha en gemensam strategi för att hantera de olika utmaningar som klimatförändringarna medför. Mer forskning och mer diskussioner om detta behövs.
  
/Lina Eklund"


Läst 41898 ggr





Fler inlägg

OKT
11

Gästblogg: Ridläraren Carolinas långa väg tillbaka

Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG:
Carolina Lundin arbetade tidigare som ridlärare på Gömmagårdens ridskola under många år. Men förra året försvann hon. Hennes häst gick omkull när de tränade på ridbanan och Carolina fick den över sig. Hon skadades allvarligt och låg i koma i tio dagar. Det var tveksamt om hon skulle överleva. I ett gemensamt inlägg på ridklubbens hemsida berättar Carolina om olyckan – och ridskolan tänker till kring säkerhet.

Visst har man läst och hört om allvarliga ridolyckor, men det är svårt att tro att det ska hända på Gömmargården. I januari 2018 var ändå olyckan framme, en av våra instruktörer skadade sig mycket allvarligt och allt stannade upp. Som instruktör och duktig dressyrryttare hade Carolina alltid säkerheten i fokus, men ibland hjälper inte det. Nu berättar hon själv om olyckan och om sin väg tillbaka. Och om kärleken till hästarna.

"Hej! Jag heter Carolina Lundin och har jobbat som ridinstruktör på söndagar, på Gömmargårdens ridskola i många år. Några av er ridelever träffade kanske mig då? Jag har inte arbetat den senaste tiden, för 2018 slutade jag ofrivilligt. Jag vill gärna berätta varför jag slutat och vad som hände mig.
  
Den 4 januari 2018 var jag med om en allvarlig ridolycka när jag tränade dressyr med min häst på utebanan. Hästen snubblade och gick omkull på mig. I fallet slog jag huvudet väldigt hårt i marken och fick 500 kilo häst över mig. Min armbåge och käke gick ur led, och mitt knä fick en rejäl skada. När ambulansen kom andades jag inte och jag blev intuberad. Jag hamnade i koma, för att min kropp var så skadad, och jag förblev i koma i tio dagar. Det var väldigt osäkert om jag skulle överleva.

Många frågar om jag hade hjälm och om jag red vilt. Ja, jag hade hjälm. Nej, jag red inte vilt. Det var helt under kontroll, men olyckan var framme. Jag har ridit sedan jag var sex år gammal, har blivit kursetta på ridledarkursen på Strömsholms ridskola 2012 och har tävlat framgångsrikt med min häst. Jag var en duktig ryttare.
 
Min rehabiliteringsprocess är en lång historia. Jag vistades på Danderyds sjukhus större delen av 2018, för jag blev halvsidesförlamad och såg väldigt dåligt efter olyckan. Tack och lov har jag återfått all rörlighet och synen är återställd. Balansen är fortfarande nedsatt och min röst är lite svag. Hur som helst är jag tacksam för att nästan allt har återgått till det vanliga.

Trots det som hänt mig är hästar fortfarande det bästa jag vet! Och för några månader sedan fick min häst ett litet föl! Ta hand om er, njut av hästarnas sällskap. Det är helande. Vi ses kanske i stallet!
  
/Carolina Lundin

När Carolinas olycka inträffade blev vi på Gömmargården påtagligt medvetna om hur snabbt livet kan ändras, när oturen är där och olyckan är ett faktum. Det är stora djur vi har att göra med och det går aldrig att skydda sig helt. Som tur var hade Carolina sett till att hon inte var ensam när hon red. Det fanns personer i närheten som snabbt kunde ingripa när hon och hennes häst gick omkull, och ambulans var snabbt på plats.

I Sverige kommer nästan en miljon människor i kontakt med hästar, 500 000 utövar sporten varje vecka. Cirka 10 000 uppsöker akuten under ett år, där det mesta handlar om att man har blivit biten, har fått hjärnskakning, har fått en fraktur eller har stukat/vrickat sig. Det är ändå sällan en sådan allvarlig olycka som Carolinas inträffar, med tanke på hur många vi är som träffar hästarna varje vecka.

Det man kan se är att olycksstatistiken är högre om man har färre än fem års ridvana, samtidigt som det är färre olyckor på ridskola än om man har en egen häst. Det tar tid innan man lär sig om hur hästen fungerar, reagerar och hur man själv ska tänka när det gäller säkerhet i stallmiljön, på hästryggen och när man hanterar hästarna. Därför är det så bra att man börjar rida på ridskola! Där man får lära sig från början, får skynda långsamt och kan vara med hästarna tillsammans med kunnig personal.
 
Vi ses i stallet!
  
Fotnot: Carolinas skador: En DAI III-skada och en subaraknoidalblödning i hjärnan. Samt en luxation i käken, en subluxation i armbågen och en lateral meniskskada.


Läst 17093 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
03

En fotografs arbete är inte över när tävlingen är det

Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Christer Kristiansson är fotograf och känns igen från många tävlingsplatser i Sverige. Han är ute nästan varje helg och säljer både till media och till privatpersoner. Han får ofta kommentarer om att hans bilder är dyra och därför gjorde han nyligen ett längre inlägg på sin Facebooksida. Där förklarar han fotografernas arbetssituation och hur många timmar de lägger ner på bilderna innan de presenteras för kund. 

Emellanåt får jag höra att mina bilder är på tok för dyra och det är helt orimligt att ta ut sådana summor när det är gratis att fota – "det är ju digitalt så det kostar inget att framkalla".

Jag tänkte därför försöka förklara lite hur vi seriösa fotografer jobbar, vilka kostnader vi har och vilken tid vi faktiskt lägger ner för att kunna leverera dessa bilder till er ryttare tävling efter tävling.
1. Med reservation för diverse försovningar och andra oförutsedda förhinder så är vi oftast bland de första på plats och de sista som lämnar. I fredags blev jag till exempel nästan utslängd, för sista man ville låsa och komma hem.
2. Vi jobbar oftast ensamma vilket innebär att när tävlingen pågår så står man på banan, ibland fyra timmar men som i lördags blev det över tolv timmar.
3. Redigering av bilderna. En vanlig missuppfattning är att när vi fotat klart så är vårt jobb avslutat och vi kan åka hem, slappa lite och ta ett glas vin.

Nedanför är tre exempel på bilder före och efter redigering.
I den bästa av världar hinner man göra klart varje klass i pausen innan nästa drar i gång. Men att fota i ett ridhus där man hela tiden måste justera exponering och vitbalans blir det lite av en kompromiss, man får hitta ett mellanläge där allt går att rädda i redigeringen efteråt. Står man på banan och fotar så hinner man helt enkelt inte ställa om kameran mellan varje hinder.
Totalt med restid fram och tillbaka till tävlingsplatsen, redigering och så klart själva fotograferingen lade jag ner drygt 35 timmar på helgens tävling.
Det är nästan en hel arbetsvecka på tre dagar!

Utrustning! För att ens kunna fotografera och leverera bilder av kvalitet inomhus krävs en relativt bra kamera, men även ett bra objektiv och med bra stiger priset avsevärt mot de många sämre och billigare alternativen som finns att tillgå. Till det kommer dator för redigering och programvara för bildbehandling.

Nu varierar det väldigt mycket mellan hur mycket det olika fotograferna säljer.
Men jag ska försöka förklara hur det ser ut för mig. En bra tävling säljer jag en bild till runt 10–12 procent av antalet starter. Helgens tävling hade 686 starter vilket betyder att jag räknar med att få sålt cirka 68 bilder 68 x 200 = 13 600 kronor.
Drar man sedan bort moms och skatt så kan jag som mest plocka ut 9 500 kronor i faktiska pengar. Men jag skulle lika gärna kunna gå därifrån utan att få sålt en enda pixel.

Uppskattar ni bilder med bra kvalitet så köp gärna nån bild emellanåt. För säljer jag inga bilder så kommer jag till slut tvingas sluta åka ut och fota. Ansvaret för att få sin kanske livs ritt förevigad hänger då till slut enbart på mamma, pappa, någon nära vän eller alla de glada amatörer som står vid sidan om banan och levererar felexponerade oskarpa bilder, som sedan läggs ut på Facebook för gratis nedladdning.

Tack för mig!

UNGHÄSTVECKA PÅ HIPPSON!
Hitta din nästa hoppstjärna på Hippson Market

Ovan visas de tio senaste annonserna inom kategorin:
"Hästar | Hoppning | < 7 år".
Samtliga unghästar hittar du HÄR

Har du en egen häst att sälja?
Det jätteenkelt att lägga upp annonser på Hippson Market, oavsett om du använder en mobil eller en dator. Som säljare bestämmer du själv när du vill lämna ut dina kontaktuppgifter och många av användarna är verifierade med BankID, vilket ger extra trygghet.
 
Publicerar du en annons under kategorin "Hästar | Hoppning" och hästen är sju år eller yngre visas den just nu även på Hippson.se. Vill du ha hjälp med att komma med kan du kontakta: info@hippsonmarket.se

Läst 30876 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
26

Helena vill se mer teori på ridskolorna


Foto: Adobe Stock och Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG:
Helena Norrby är hästföretagare, författare och projektutvecklare. Hon driver sedan 1997 företaget Lösa Tyglar, en hästverksamhet med fokus på hästen som samarbetspartner, och sedan 2016 Lövslätten AB – ett företag med fokus på djurskydd, landsbygdsutveckling och småföretagande. Tidigare i år publicerade hon boken "Bästa Hästägaren – det du egentligen behöver veta för att ha en egen häst", för alla de som drömmer om att bli hästägare. 

Ryttare förväntas samarbeta med en kännande och tänkande varelse av en annan art, ett djur som också råkar vara snabbt som vinden och väga sisådär som en halv Volvo. Det ställer särskilda krav på att vi har kunskap, så att vi kan göra korrekta ställningstaganden utifrån hästens bästa och arbeta på ett säkert sätt med ett djur som på många sätt är olika oss. Det gör teoridelen extra viktig när det kommer till ridning. Inte minst på ridskolor.

Vi på Lövslätten ville därför få en bild av hur det ser ut på ridskolorna i dag vad gäller teoribiten. Det visade sig att vissa ridskolor satsar riktigt hårt på teoretisk utbildning i samklang med den praktiska ridningen, medan andra inte verkade ha någon teori alls. De stora flertalet sätter av en till två ridtimmar per termin till teori, med skiftande kvalitet och fokus.

Bäst teoretisk utbildning fås enligt undersökningen i ämnet ridlära, den enda parametern där de positiva svaren övervägde. Sämst utbildning anser respondenterna ges vad gäller arbete från marken, såsom visning för hand, longering, med mera samt inom inlärningsteori. Faktum är att många verkar tveka över vad inlärningsteori över huvud taget är för något. Det är uppseendeväckande, då inlärningsteori är grunden till att över huvud taget kunna träna en häst på ett konstruktivt sätt. Alla de tillfrågade ville lära sig mer – om det mesta. Det är inte så konstigt. Ridning är mycket mer än ridlära. Men i praktiken verkar det svårt att få till en teori som håller måttet. Varför?

Bristande kunskap om hästens beteende och behov är en allt för vanlig orsak till olyckor och skador inom hästsporten, både på människa och häst. Hästar som är missförstådda och inte mår bra riskerar hemfalla åt en rad olika negativa beteenden i stallar och vid hantering, något som inte bara visar på att hästarna mår dåligt, utan också kan drabba människor i form av ökade risker vid hantering och ridning. Det gäller på själva ridskolorna, men också utanför. Dagens lektionselever är nämligen ofta morgondagens hästägare.

Vi vill se en uppryckning för en bättre teoriutbildning inom alla områden som rör häst. För såväl hästars som hästälskares skull. Det finns inspiration att få därute, det finns engagemang och kunskap. Det gäller bara att förmedla kunskapen på ett sätt som får eleverna med på tåget.

/Helena Norrby

Om Helenas undersökning
Undersökningen som denna gästblogg grundar sig på utfördes av Lövslätten AB och Lösa Tyglar i samverkan. Den vände sig till individer som går på ridskola och spreds via sociala medier över landet. 95 helt anonyma respondenter deltog i undersökningen. Samtliga uppgav att de red på en ridskola en gång i veckan eller mer.

Andelen som instämmer eller instämmer helt i påståendet att de får god utbildning på ridskolan inom följande områden:
45 % i hästhållning och vård av häst
42 % hästens beteende
27 % inlärningsteori (notering: 32% har angett "neutral" på detta påstående)
67 % ridlära
29 % markarbete såsom visning för hand, longering och tömkörning

Andelen som instämmer eller instämmer helt i påståendet om att de önskar lära sig mer inom följande områden:
55 % hästhållning och vård av häst
70 % hästens beteende
58 % inlärningsteori (notering: 24% förhöll sig "neutrala" till påståendet)
72 % ridlära
71 % markarbete såsom visning för hand, longering, tömkörning etc.

(För samtliga rådata, kontakta helena@losatyglar.se.)

Undersökningen är enligt Helena ett steg av flera i arbetet för att lyfta vikten av teoretiska kunskaper vid hantering av häst och ridning. I nästa steg kommer de att kontakta ridlärare på olika ridskolor för att se hur deras syn på teori är, hur de arbetar med teorikunskaper i vardagen och vad de önskar för stöd och förändring inom detta område. "Vi kommer även att, i de fall vi ser lyckade exempel, lyfta fram dessa som inspiration till andra att ta efter. Tillsammans gör vi Hästsverige klokare!", skriver hon till Hippson.


Läst 39860 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Gästbloggen »



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Inbjudens senaste




Arkiv