Gästbloggen - Gästbloggen: En hyllning till alla ryttarföräldrar
MAR
21

Gästbloggen: En hyllning till alla ryttarföräldrar

OM DENNA GÄSTBLOGG
Ryttaren Petra Lindström har ridit sedan barnsben, mycket av sin satsning har hon kunnat göra tack vare sina föräldrar. I en härlig text riktar hon tack till dem – och inte minst till sin pappa. ”Jag kände inte att jag hade tackat dem tillräckligt och ville göra det på ett annorlunda sätt. Ingen av dem har fått läsa än. Jag ska sälja min häst och känner mig mer tacksamhet än någonsin över den livsstil de har möjliggjort för mig. Det går inte att tacka dem nog”, säger Petra. Vi har fått tillåtelse att publicera texten här i Gästbloggen.


Foto: Privat
  
"Tack pappa! Lär fler att investera som du gör!"
  
I min ålder har kvinnor två typer av hästkrafter. Vissa kör runt med en nyligen inköpt kvalitetsbil med vaxad lack. Andra nöjer sig med en hästkraft, som ena dagen kan vara skitig, andra dagen prydd med knoppar och pälsglans. Jag, som tillhör gruppen med en hästkraft, förstår inte hur den andra gruppen kan ha råd med dyra märkesmarkörer eller de sysselsättningar de fyller sin vardag med.
Visst skulle en massage sitta gott efter att ha burit tunga vattenhinkar till hagen, men de pengarna lägger jag hellre på en dressyrlektion. Jag lägger hellre pengar på att hästen ska få bra skoning än att prioritera hela och bekväma skor till mig själv. Och så tänker jag ofta på om det jag gör är en stor uppoffring?
  
Jag har aldrig haft råd med en dyr väska, inte heller med en delux-glittrig klocka. Jag har lagt pengarna på annat att glädjas åt. Jag ville tidigt åt livsstilen, med allt vad det innebär att vara en inbiten hästtjej. Jag visste också att det på ett eller annat sätt skulle göra mig fattig. Men faktum är att det också gjorde mig rik – rik på annat än pengar och status.
Den möjligheten finns det en person som jag är extra skyldig att tacka för – min pappa. Han som valde att investera i en häst, för att göra drömmen möjlig för mig. Jag är så glad att han valde att sponsra mig med en livsstil och inte med en ytlig eller uppseendeväckande pryl. En statusmarkör hade inte gjort mig lika lycklig eller lika rik.
  
Detta tack skildrar en kort historia på pappret, men är i själva verket en spegling av hela min ungdom. Sedan fem år tillbaka äger jag mitt vita sto och när jag ser tillbaka på det liv och den tid som pappa gjorde möjlig med sitt kapital, inser jag hur mycket jag har honom att tacka för. Jag ser att han inte investerade i "bara" en häst. Han investerade i sin dotters framtid och vardag – något jag aldrig kommer att kunna tacka honom nog för.
  
Visst har jag fler att tacka, som den bästa mamman en dotter kan ha! Min mammas hästintresse blomstrade upp under den tid då jag skaffade mig egen häst. Vi delade många timmar i stallet, hade alltid ett givet samtalsämne att prata om, syssla med och nöjas över. Hon har funnits där mer närvarande än pappa.
Jag vill så klart inte glömma att visa mamma min tacksamhet. Men min tacksamhet har hon fått se dagligen i form av framgångar, skratt, drömmar och visioner på ett sätt som pappa har missat. Hon har varit där och bevittnat vad pappas investering faktiskt gick till. Pappa har jag aldrig riktigt tackat lika ofta och genuint som jag då har kunnat tackat dig, fina mamma.
  
Att äga häst är ett nöje och samtidigt en tuff uppgift. Nöjet gör dig rik, får dig att leva i nuet och bli överröst med kärlek och gemenskap. Det tuffa gör dig fattig, med ett hål i plånboken orsakat av hästen. Hästen har varit anledningen till att jag nästan gått in i väggen på grund av alla måsten därtill. Men pappas pengar som gestaltas i en häst, var också anledningen till att jag alla gånger överlevde.
Jag inser i dag att pappa, genom att låna mig kapital, även investerade i min hälsa. Han vet att när jag sitter på hästryggen så är det ren terapi för mig. Det hade inte 200 hästkrafter till hjälpt mig med.
  
Fem år har Saga, mitt vita sto, varit i min ägo och nu ska hon tyvärr säljas. Det känns jättejobbigt, men är ett av många steg jag måste ta på grund av en förändrad livssituation. Nu ska min lycka bli någon annans.
I samband med tankarna på att sälja hästen, som är så mycket av mitt liv, började jag reflektera över en enorm tacksamhet jag känner för allt och alla som har gjort den här tiden möjlig. Därför vill jag bara säga till min pappa, att med din investering försäkrade du att din dotters vardag höll hög livskvalitet och du gav henne mer än vad hon någonsin kommer att kunna ge tillbaka. Det måste kännas som en storvinst och som en otroligt bra avkastning, att du gjorde din dotters närmaste gårdag till ren livslycka.
  
Fattig eller rik, en eller 200 hästkrafter. Jag vet inte hur andra pappor investerar. Men jag vill tacka dig pappa, för det du valde att göra! Du är föredömlig. Lär fler att investera som du gör!
   
/Petra

taggar


liknande webbartiklar


Läst 24224 ggr





Fler inlägg

AUG
05

Gästblogg: "Hästhållningen skiljer sig åt men kärleken till hästen är densamma"


Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Lovisa Berggren bor i Tyskland sedan åtta år och flyttade dit på grund av ett icke-hästrelaterat jobb. I Sverige hade hon egna hästar och tränade och tävlade i främst dressyr upp till Lätt A, hon har även ridit montélopp. I Tyskland rider och tränar hon ett par olika hästar och hoppas kunna börja tävla i dressyr när hon har tagit tysk tävlingslicens.

Böljande frodiga vingårdar. I mitten en ridanläggning som rymmer 50-talet hästar två stora ridhus, två longeringshallar, hoppbana, skrittmaskin... Och två, hör och häpna, löpband för hästar. Detta är bilden som möter mig varje dag när jag åker till stallet i sydvästra Tyskland. I mångt och mycket är det en drömbild av den tyska ridvärlden. Men i mina svenska ögon är det något som saknas: HAGAR!

Sammantaget har anläggningen motsvarande ytan av ett fotbollsfält ”vinterhagar” och kanske två fotbollsfält ”sommarhagar”. För över 50 hästar. Stallhyran på runt 500 euro – cirka 5 000 kronor – inkluderar foder, fodringar, strö, mockning med mera. MEN vill du att hästen ska få komma ut i hage kostar det extra, även om du sköter in- och utsläpp själv. För de hästar som faktiskt kommer ut är det tre timmar i en hage 10x20 meter som gäller. Förutsatt att det inte regnar, är för varmt eller för kallt. Minusgrader betyder per automatik att alla hästar står inne.

Det är flera saker som skiljer hästhållningen i Tyskland mot vad jag är van vid i Sverige. Det mest uppenbara är (bristen på) utevistelse för hästarna. Det som i Sverige ses som ett minimikrav, att hästarna få gå i hage varje dag, ses i Tyskland som en lyx – eller i andra fall som en säkerhetsrisk.

Men man gör så gott man kan. Jag bor i en mycket tätbefolkad del av Tyskland och mark är dyrt. De flesta hästarna har en paddockbox, vilket innebär att boxen har en utedel (ungefär 1,5 gånger så stor som boxen) där hästen fritt kan gå in och ut, dygnet runt. Även om detta på intet sätt motsvarar att springa fritt på gröna ängar så erbjuder det i alla fall lite omväxling tillsammans med 30 minuter i skrittmaskinen eller på löpbandet. Det är så här det ser ut i merparten av stallen i regionen där jag bor, inga hagar men stall med paddockboxar. I norra och östra Tyskland är det annorlunda, där finns det mer mark.

Med svenska mått mätt är detta kanske oacceptabelt. Men vad är alternativet? Att flytta stallet längre från tätorten går inte, för där tar nästa stad vid. Det finns inte mer mark, eller marken som finns är för dyr. Att inte ha hästar är kanske ett alternativ. Men vilka är vi att döma i glesbefolkade Sverige, där mark är förhållandevis lättillgängligt. Vi stänger också in våra hästar i boxar, styr hur länge de kan vara ute och mycket annat som knappast kan ses som optimalt utifrån hästens perspektiv.

Jag lämnar de gröna vinfälten och stallet bakom mig med blandade känslor. Vad är ”måsten” för sund hästhållning? Beror det på omständigheterna? Vem har rätt att döma? Det enda som är säkert är att det finns minst en viktig sak som inte skiljer sig mellan svensk och tysk hästhållning: Kärleken till hästarna och viljan att göra det bästa med de medel man har.


Läst 50324 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
02

Gästblogg: Glöm inte av munnen när du köper häst

OM DENNA GÄSTBLOGG
Nina Lundgren är veterinär och hästodontolog. Hon är verksam i Skåne men även i Stockholmsområdet. Nina har arbetat som veterinär sedan 2001 och driver sedan 2009 Svenska Hästtandvården. Vi har fått Ninas tillåtelse att dela ett inlägg hon gjort på Facebook. Där berättar hon om en häst med stora problem med käken, vilket inte uppmärksammats vid besiktningen. Hon vill råda alla som ska köpa häst att begära en fullständig genomgång av munhålan.

Dagens ledsammaste fall. Nyköpt jättehärlig häst som några veckor efter inköpet från utlandet upptäcks hålla underkäken snett när han inte äter.
Jag anlitas, och hittar flera småfel redan utanpå huvudet såsom ojämna tuggmuskler, skillnad på tjocklek vänster och höger underkäksgren samt att kindbenet ser olika ut på höger och vänster sida. Underkäken är helt låst åt ena hållet och överdriven åt det andra.
  
Öppnar munnen och konstaterar att det här är inte alls bra. Hästen kan inte centrera käken på grund av en gammal tandfraktur i höger underkäke, som orsakat kraftiga smärtor. Så kraftiga smärtor att han inte alls har använt höger halva av munnen under mycket lång tid, med kraftigt saxbett, trappbett och inaktivitetsfärgning som följd. Ruttet foder och var i frakturhålan. Tanden är död och måste dras ut, och saxbettet successivt korrigeras (vilket tar flera år när det är av den här graden) om inte hästen ska avlivas.
  
Otroligt tapper häst som käkat på, låtit sig ridas och lyckats maskera smärtan för alla i omgivningen. En något matt hårrem, lite dålig andedräkt och en ”ovana” att blöta höet i vattenkoppen – det var allt han visade för ett otränat öga. Och den sneda käkpositionen som man kunde se om man särade på läpparna, då.
 
Framtiden är oviss för denna unga häst. Åtgärderna blir kostsamma och långdragna och hästen har även andra problem i kroppen. Det är oklart hur käkleder och andra vävnader i tuggapparaten påverkats och hur – eller om – de kommer läka. Hur den här hästen kunde gå igenom en veterinärbesiktning är en gåta. Sånt här gör mig riktigt ledsen. Jag hoppas han tar sig igenom pärsen han har framför sig. Men han verkar vara en fighter. Det finns visst hopp.
  
Kontentan av detta. Lär dig lyfta på läpparna och undersöka andedräkt och åtminstone framtänderna på din häst, och andras. När du ska köpa häst, kräv en fullständig genomgång av munhålan med sederad häst, urspolad munhåla, spegel och sond och en bra ljuskälla.
Dåliga munnar blir dyrt och långdraget. Och besiktningar kan man inte alltid lita på. Framför allt inte utomlands där det inte alltid är så noga, i synnerhet inte i den lägre prisklassen, där sälj är viktigare än nöjd kund och frisk häst.
  
/Nina Lundgren, veterinär och hästodontolog


Läst 73345 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
26

Gästblogg: "Hästar är dumma och elaka"



Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Hanna Nordin, i Hälsingland, beskriver sig själv som en hästmänniska, inte en människa som har häst. Hon är nivå II-instruktör i Centrerad ridning och driver bloggen Ridning i centrum tillsammans med sina tre kollegor från olika delar av Sverige; Elettra Sonedotter, Hedvig Ahlsten och Madelene Libonius.

Nu tänker jag ta ett steg in i ett område som känns lite läskigt. Dock är detta något som jag känner så starkt och min träning bygger ju också till stor del på det. Här kommer det.
Uttalanden såsom att en häst är dum eller att en häst gör något för att vara elak är något som jag har svårt för att höra. Ska jag vara helt ärlig från hjärtat så tycker jag också att uttryck som dessa är korkade.

Innan jag gör någon upprörd så vill jag bryta ned mina åsikter kring detta lite. Jag tänker ta en häst som stått mig nära som exempel. En individ som varit med om saker som präglade honom att bli skeptisk mot vår sort, människan. Hans syn på världen blev att attackera innan han utforskade. Jag och de runt mig har många gånger fått höra hur elak han är, hur dum han är och så vidare.

Men vi hade en annan syn på individen än de som kom med dessa uttalande. Innan man känner en individ som har dessa reaktioner i olika situationer så behöver vi börja leta och förstå vad som gör att ett beteende finns. Sedan har vi något att jobba utifrån. Vi lär oss hur vi ska presentera olika nya miljöer, nya moment och framför allt hur vi trots individens svårigheter, får ett samspel som gör oss till en enhet istället för två stridande.

Jag menar inte att det alltid är lätt, för jag vet att det finns så många välmenande människor som gör allt för våra fyrbenta älsklingar som är av det slag som tar längre tid att förstå. Några har skador som vi behöver anpassa oss runt. Några har ett sinne som vi behöver hantera.
Några behöver befästa träning på ett vis och andra på ett annat vis.
Alla behöver en god vägledare som är tydlig och trevlig.

Här spelar allt runtomkring roll. Maten som vi väljer att ge till vår häst, genre som vi väljer att presentera för vår häst. Skoning eller verkning som vi människor väljer. Omgivning i hagar och stall som vi människor väljer. Allt spelar in och vi har ansvar för allt. Vi är också priviligerade att ha förmågan till dessa val. Vi har så många möjligheter att lära oss om varje del.
I förhållande till detta breda spektra om hur vi kan utveckla oss till goda ryttare och ägare till en häst så tycker jag att ge en kommentar om att en häst är elak eller dum känns så korkat och platt utan substans.

Hästar är individer och vi behöver ta vårt ansvar att se olika individer. Ingen häst är dum eller elak. Om du gör något som inte ger det resultat som du vill så är det dags för oss alla att byta ut meningar som har med hästen att göra till: Hur ska jag göra detta annorlunda.
Vi kan välja mellan att vara en person som har häst eller en hästmänniska.
Om vi är en hästmänniska som älskar hästen så ska vi inte heller rida som om vi var en människa som ogillar hästar.

/Hanna Nordin


Läst 97148 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Gästbloggen »



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Inbjudens senaste




Arkiv