Gästbloggen - Gästbloggen: ”En manifestation av kärlek till hästen”
JAN
17

Gästbloggen: ”En manifestation av kärlek till hästen”


Foto: Haide Westring och SvRF

OM DENNA GÄSTBLOGG
Helena Carlsson är vice ordförande i Svenska ridsportförbundet. Här ger hon sin syn på måndagens två stora händelser – det efterlängtade beskedet att ridsport kan räknas som avdragsgill friskvård samt att Peder Fredricson tog emot Jerringpriset, för andra året i rad.

"Vilken måndag!

Först kom äntligen det efterlängtade beskedet att ridsport, precis som alla andra idrotter, kan räknas som friskvård. Och senare under kvällen kunde Peder Fredricson ta emot Jerringpriset sedan svenska folket sagt sitt. Ännu en gång har svensk ridsport visat sin styrka och sitt engagemang. Det gör oss obeskrivligt stolta.
  
Att ridsport är friskvård har vi som finns i sporten alltid vetat. Det har därför känts djupt orättvist att vi – tillsammans med bland andra golf, segling och utförsåkning – har varit så väldigt utpekade som en som inte får vara med i gänget. Vi har länge fått stå ut med en djup okunskap om ridsporten, både som idrott och folkrörelse.
  
Politiskt har frågan diskuterats i många år och med olika intensitet. Juridiken har hänvisat till politiken. Och politiken till juridiken. Dock har de flesta partier kunnat slå fast att reglerna bör ändras. Ändå har ingenting hänt. Vi har kallat diskrimineringen ”landets sjukaste friskvårdsfråga”.
  
Ridsport är friskvård både för kropp och knopp. I ridsporten jobbar hela kroppen, både på hästryggen och i stallet med alla sysslor som ska skötas. Men det är också balsam för själen att komma till stallet, mötas av en häst som inte bryr sig det minsta om hur märkvärdig du är. I stallet och på hästryggen kan du vara dig själv.
  
Ibland tycker jag att det känns jobbigt att behöva svara på alla dessa myter om ridsport som florerar. Inte för att jag tycker att det är jobbigt att stå upp för den idrott jag älskar, utan för att det är väldigt tröttsamt att ständigt påminnas om den djupa okunskap som finns. Nästan som om vissa människor tävlar i vem som vet minst om ridsporten.
  
Men som vanligt kavlar vi upp ärmarna och bemöter de oseriösa påståendena med kunskap och engagemang.
  
”Är ni en sekt?”
– Vi är ett engagerat släkte och trötta på den här typen av diskussioner. Det gör att när vi vill åstadkomma en förändring i samhället, eller hylla en fantastisk idrottsmänniska, engagerar vi oss. Att andra använder ordet sekt eller pratar om röstkupper är bara de avundsjukas versioner av kraft och stolthet.
  
”Är det hästen som gör jobbet?”
– Det är ett samarbete mellan häst och ryttare där erfarenhet, träning och rutiner leder till en gemensam framgång. Dessutom, det var väl ingen som skrev något om att det var motorcykeln som skulle ha priset när speedwayföraren Tony Rickardsson vann Jerringpriset. Nej, tänkte väl det.
  
”Är ridsport en rikemanssport?”
– En miljon svenskar är intresserade av ridsport och en halv miljon rider. De allra flesta rider på ridskola en gång i veckan och är en del av en stor och bred folkrörelse. Att rida på ridskola en gång i veckan är ofta dyrare än till exempel att spela fotboll. Men det finns ofta utrustning på ridskolan att låna. Och trots allt, det kostar mer att hålla 30 hästar än 30 fotbollar.
  
Vi vet att dessa myter och andra är långt ifrån sanningen. Jag skulle ändå vilja säga att vi förflyttar oss. Politiker upptäcker vår idrottsvärld, andra idrottare gör det. Journalister också. Fler och fler riktar ett nyfiket öga mot ridsporten, upptäcker nerven, pulsen och passionen i vår idrott. Jag är glad att många har fattat galoppen.
  
Den 15 januari 2018 är redan ett historiskt datum för svensk ridsport. Det engagemang vi har visat de senaste åren, dagarna och timmarna, fick Skatteverket att förstå vad ridsporten är och resten av idrotts-Sverige att återigen uppleva hur många vi är. Jag vill kalla det en manifestation av kärlek till hästen.
  
/Helena Carlsson"


Läst 32113 ggr





Fler inlägg

AUG
17

Återvändare vägrade ge upp: "Satsar 100 procent"

OM DENNA GÄSTBLOGG
Dressyrryttaren Elin Göthberg återvände till ridsporten efter många års frånvaro. Här skriver hon träffsäkert om fördomarna, känslorna och kampen mot prestationsångesten.  

 
Foto: Privat och Adobe Stock
  
Slogs mot fördomar som återvändare

"Jag är en så kallad återvändare till ridsporten sedan fyra år tillbaka. Jag kommer från en hästfamilj och under mina ungdomsår var det bara hästar som gällde. Sedan hände livet med familj, utbildning, jobb och allt vad det innebar. Det gick så långt att jag tyckte det var helt naturligt att det inte fanns några ridbyxor i garderoben.
  
Men en dag gick det inte längre. Jag insåg plötsligt en morgon, med en kaffe latte i handen på väg till min egen lilla juristbyrå, att om jag inte återvänder till hästlivet nu – jag var då 44 år – kommer jag att bli gammal och bitter! Tänkt och gjort så jag skaffade min första häst. Oj, oj vilken pers!
Ur form och med lite för många extrakilon kämpade jag mig igenom de första åren. Inte nog med att jag var tvungen att kämpa mot mig själv, utan även mot alla fördomar mot att en äldre återvändare har mål och inte bara vill hacka runt i skogen.
  
Men jag gav mig inte och det gick så långt att jag nu satsar 100 procent. Jag sålde hus och hem och jobbar heltid i ett dressyrstall samt har två egna unghästar som jag utbildar. Jag såg en tråd i ett forum på Facebook där diskussionen handlade om att många återvändare kände sig lite vilsna och till exempel red på kvällarna för att ingen skulle se dem. De kände sig lite underlägsna de andra i stallet. Jag blev helt förkrossad när jag läste detta.
  
För det är inte sanningen. Visst är man lite ringrostig när man ger sig på det igen och kroppen inte är så samarbetsvillig, dessutom har ridsporten förändrats under åren man har ställt sig utanför. Men faktum är att vi återvändare är en stor och mycket köpstark grupp som genom att vi kommer tillbaka till sporten ger den en hållbar ryggrad.
Dela gärna med er av era erfarenheter. Det är alltid roligt att höra hur andra återvändare känner. 
Jag vill i förlängningen bli ambassadör för ”återvändarna” och hjälpa dem både avsuttet och uppsuttet.
  
Rid på och ha roligt!

/Elin"


Läst 9522 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
26

Träckprov nödvändigt för att få parasitkoll

OM DENNA GÄSTBLOGG
Distriktsveterinärerna i Kungsbacka visar upp vad som kan leva inne i våra hästar. Inälvsparasiter som i värsta fall kan vara dödliga. De uppmanar hästägare att ta träckprov för med kunskap om vilka parasiter som finns går det också att förebygga spridning. Vi har fått lov att dela deras inlägg här i Gästbloggen.

En spännande skörd ur en svensk häststjärt! Flera olika inälvsparasiter i olika storlekar där en sort är irriterande och en annan kan vara dödlig.

Spolmask, springmask, stor- och liten blodmask, bandmask och fölmask är alla exempel på parasiter hos svenska hästar. Alla har sina egenheter där alla utom springmasken kan kopplas ihop med koliksymtom. (Springmasken ger framför allt analklåda) De olika parasiterna fungerar olika i hur de sprids, där bandmasken nog är mest innovativ. De attackerar olika ålderskategorier av hästar och tar olika lång tid från det att hästen smittats till det att de ger symtom och blir könsmogna och sprider smittan vidare i de flesta fall via betet. Spolmasken är 20 centimeter lång och den lilla blodmasken någon till några centimeter. En spolmaskhona kan urskilja flera miljoner ägg till nya maskar. Gemensamt är att alla lever i tarmen i slutfas – förvisso på olika ställen – men kan vandra genom blodkärl, lungor och andra organ i kroppen på vägen. Fastnar de maskar som vandrar, bildas infarkter.

Inte ens avmaskningsmedel har de helt gemensamt. För att döda dem i hästen krävs tre olika preparat. Det som dödar spolmaskar är blodmaskar resistenta mot och tvärtom. Bandmaskar kräver ett helt eget preparat.

Vet du vad din häst har?
Tar du träckprov för att ta reda på det, finns det två varianter av träckprov:
Kvantitativt: Man räknar mängden spolmask- och blodmaskägg (går inte att skilja på stor och liten blodmask på äggen så man vet inte om den stora, som kan ge dödliga tarminfarkter, finns) som hästen sprider via bajset. Punkt.
– Kvalitativt: Man gör specialundersökningar för att ta reda på exakt vilka parasitsorter hästen har just nu, det vill säga i provet kan även bandmask hittas, stor och liten blodmask kan skiljas åt och så vidare.

Ett intressant samband man sett, är att hästar med låga äggantal av blodmask tenderar att i högre grad ha stora blodmasken än de med högt äggantal.

När man vet vilka maskar som finns är det ju såklart lättare att avmaska mer riktat MEN när man vet vilka maskar som finns - då kan man också kontrollera och förebygga spridningen och skydda hästarna för lång tid framöver.


Läst 31922 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
16

Tufft för arrangören när mobila boxar avbokas


Foto: Tomas Holcbecher (stall) och Privat (Birgitta)

OM DENNA GÄSTBLOGG
Birgitta Gunnesson (till vardags uppfödare av halvblod) är tävlingsledare för Varbergshoppet, en ponnytävling som har kallats ”Barnens Falsterbo” och som rids på Varbergs ridklubb den 20 till 22 juli. Här gästskriver Birgitta om ett stort dilemma för landets arrangörer, nämligen bokningar och avbokningar av tävlingsboxar.


”Vi på Varbergshoppet har under senare år haft ryttare (läs föräldrar) som anmäler sig till vår sommartävling med box – och sedan avbokar i sista minuten när pengarna ska dras. Och de är många!
Vi har provat med att boxavgiften dras en tid innan anmälningsavgiften, men då väljer de att inte ha pengar kvar på kontot eller att återanmäla när de vet att de får plats på tävlingen. När vi har skickat fakturor till dem som har avanmält utan anledning, men har betalt box, blir de vansinniga och hotar med än det ena och än det andra.
  
Vi som arrangör måste anmäla antalet boxar två veckor innan tävlingsstart. Om man då avbokar boxen dagen innan betaldatum står vi med en massa boxar som vi måste betala. Och de är DYRA!

Det vore så tacksamt om folk kunde förstå att om vi ställer krav på betalning, så finns det en anledning. Vi har nu Varbergshoppet om en knapp vecka och vi har 14 avbokade boxar, som vi måste betala för. Grundhyran blir nästan 1 000 kronor per box inklusive moms och rengöring (krav från Jordbruksverket).
Vid uthyrning tillkommer dessutom spån, som vi tillhandahåller, och bortförsel av gödsel. Detta är ju en kostnad som inte drabbar oss för de tomma boxarna, men kan vara en förklaring till tävlingsdeltagare om varför boxhyran är hög.
  
Birgitta Gunnesson, Varbergs ridklubb”


Läst 46654 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Gästbloggen »



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Inbjudens senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Återvändare vägrade ge upp: "Satsar 100 procent"

Gästbloggen

Härlig semester för mig och hästarna

Portugal-bloggen

Den var kvar!

Saras vardag

Till Husbloggarna