Gästbloggen - Hassö om lösdrift, täcken och håriga hästben


Foto: Tomas Holcbecher (tävling) och Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Anna Hassös tänkvärda text, där hon oroade sig över att många hästar bara får gå ute i minihagar utan sällskap, väckte enorm uppmärksamhet. Och hon har fått en del frågor om hur hennes egen lösdrift ser ut, vilket hon beskriver i inlägget nedan. Det publicerades ursprungligen i Hassö Eventings blogg, vi har fått tillåtelse att återpublicera det här på Hippson.se.


 Anna Hassö: Här är Benkas lösdriftsanläggning

”På begäran ska jag visa litet hur mina lösdriftsboxar ser ut och hur jag sköter dem till vardags. Jag tog några bilder en vanlig morgon i ett snöigt mars-Skåne.
    
Vi har en ganska vanlig gård – med en innergård, inte kringbyggd men stalldelen är i vinkel, och har mark i anslutning till stallet (på baksidan). Där har vi tre större hagar, cirka ett hektar vardera, plus en mindre hage som används till nyfött föl och ibland om någon häst har skadat sig och behöver stå mer stilla. Den är delvis hårdgjord.
    
I stallet finns totalt fem boxar, varav en är byggd som fölningsbox och är 35 kvadratmeter. I bakkant av den ena byggnaden har vi tre storboxar som har öppning bakåt, ut mot hagen, så att hästarna kan gå ut och in som de vill. Längst fram finns krubbor så att man kan fodra över kanten om man vill.
  

    
Utfodring
Jag har delat upp hästarna så att de oftast går två eller tre ihop, på sommaren slår vi ibland ihop två hagar/ lösdrifter och sparar en hage som eventuellt sås om. Då är de yngre hästarna på bete, så att man kan spara eller så nytt.
Jag ställer inte ut en hel bal grovfoder i hagarna utan fodrar flera gånger dagligen, så att alla får lagom mängd hö/hösilage. Vissa får mer eller mindre fri tillgång, andra litet mindre, jag försöker para ihop dem mest utifrån behov av fodermängd.
 
Om någon är extremt lättfödd ser jag till att rida den medan den andra hinner äta litet extra, eller så får den stå inne en stund efter ridning och torka (och banta) till exempel. När det gäller kraftfoder tar jag oftast in en häst från varje del så att de får äta ostört, eftersom alla inte får samma foderblandning. Vissa får lusern och så vidare. De yngre hästarna äter ofta samma foder och kan äta samtidigt i varsin krubba utan problem.
Jag fodrar med Lympos utmärkta müslisortiment. Den som har fått mest (en stor häst som då gick tre- och fyrstjärnig fälttävlan) fick max 3 kilo, de flesta ligger runt 1,5–2 kilo och unghästarna något mindre. De får kraftfoder två gånger per dag.
 
En häst får fyra fodringar på grund av en skada nära käkleden, som gör att hon har svårt att tugga (krossade ett ben ovanför ögat). Hon äter flera kilo uppblött grönpellets per dag för att kompensera sin dåliga tuggförmåga. Jag fodrar även med lite morötter bland annat, det går bra att ge i krubborna när alla hästarna är där. Av någon anledning verkar det inte bli någon direkt osämja över morötter.
  

 
Oftast lägger jag ut hö i hagarna. Bara när jag tycker att det är för dåligt väder för mig att gå ut i, eller om det är hård blåst, kan de ibland få hö inne. Och det samsas de bra om. På morgonen ger jag dem oftast en mindre högiva inne, innan de ska ridas, och kraftfodrar efter ridning. På så vis behöver jag inte hämta dem i hagen när de ska in för ridning, vilket sparar ganska mycket tid. Vissa äter allt, andra går ut en stund och kommer in igen. Under sommarsäsongen behöver de inte alltid så mycket grovfoder, utan äter mest gräs
 
Eftersom storboxarna är byggda i stallbyggnaden är det extremt lättskött, hästarna kommer direkt in i stallet och behöver inte ledas in eller ut till en hage. I stallet har jag två uppställningsplatser varav den ena har spolmöjlighet – så där kan man göra i ordning, klippa, sko och annat man behöver göra. Jag brukar plocka alla högar och ströa i samband med fodring, så att hästarna är ute och äter.
På vintern blir det kanske två gånger per dag och på sommaren räcker ofta ett par gånger i veckan, då får man mocka mer i hagarna. Sen tar vi ut halmbädden med en bobcat när den blir för hög.
  

Inifrån den större boxen, här med Grey och "Alicetheboxer" plus Bettans rumpa.
 
Klippning
Många har frågat om jag klipper hästarna. Jag har både hel- och halvklippta. De som tävlar mer på vintern (hopphästarna) är ofta helklippta, men jag har även haft någon som har tävlat mycket och varit halvklippt. Det är i så fall om det är en häst som är lite frusen av sig.
Jag klipper dock inte nedanför knän och haser, då är risken för mugg för stor. Trots dränering utanför ingångarna rör de sig ju ändå mer i fuktig jord, så jag vill inte riskera det. Jag har till och med ridit internationell hoppning med håriga ben längst ner och jag är nog den enda som har det. För mig är det viktigare att de inte får hudsjukdomar, många får ju även problem med infektioner av ny sand utomlands, och det har vi sluppit. Så jag kan stå ut med det.
 
De som tävlar mest på sommarhalvåret (fälttävlanshästarna) är ofta halvklippta. De går bara några enstaka hopp- och dressyrtävlingar på vintern och jag tycker det är skönt att de kan bli av med täckena så fort det går på våren, och även få dem på sent på hösten, så att de får mycket vitaminer av solen och inte behöver börja frysa (eftersom de går ute mycket, eller hela tiden). Det räcker ofta med ett regntäcke (100 gram) om de har päls kvar på ryggen.
 
De som går på lösdrifterna och är klippta har lite tjockare täcken (200 gram) med löstagbar hals, som de får på vid sämre väder. På det viset behöver inte alla manar bli skavda, som de gärna blir om man alltid har hals. Om det är extremt kallt och blåsigt får de även ett undertäcke. Jag använder gärna ett ceratex-täcke, med keramiskt material, under. Avelsstona och unghästarna är så klart oklippta och även otäckade. De fryser aldrig, oavsett väderlek.
  

 
Fördelar och observationer
På framför allt sommaren blir man mindre tidsbunden, då de alltid har litet gräs. De bryr sig inte alls om fodringstider utan är lika glada klockan 7 som 9. För övrigt har jag studerat dem ofta på natten och de är väldigt ofta ute fram till 01.00–03.00, medan de flesta sover tidig morgon vid femtiden för att sedan gå ut igen runt sju.
 
Personligen ser jag bara fördelar med den här hästhållningen. De håller sig mjuka i kroppen, även om de ibland får vila ett par dagar då jag är på tävling. De heta blir lugnare och de som jag innan trodde skulle bli trötta har blivit piggare. Jag gissar att de får så bra kondition att de orkar mer.
   
Hittills, efter att ha jobbat i 20-talet år med olika lösdriftssystem för både unghästar och tävlingshästar, har vi inte haft några problem med varken kolik eller olater såsom krubbitning, vävning eller annat. Inte heller några sparkskador (peppar peppar), utan endast någon enstaka staketskada.
  
Nu, tro det eller ej, laddar vi för en påskhelg med fälttävlan i Tågarp. Så vi hoppas att den där Bore håller sig borta.
  
/Anna Hassö”
 

Betina Beakley (trestjärnig fälttävlan och 1,40-hoppning), Isle of Lime (1,15-hoppning) och Ard Greyman Attyrory (1,45-hoppning och enstjärnig fälttävlan inklusive unghäst-VM).
  

Avelsavdelningen med avskiljningsbox.
  

Till vänster fölningsboxen och längst bort foderutrymme och stora boxen.
  

Fölningsbox och lilla boxen till vänster.
 

Genomgång från logen med lösdrift till stalldelen.
  

Boxar och broddutrustning, som har kommit väl till pass den senaste månaden.
  

Annas lösdriftsgrabbar:


Läst 56885 ggr



Fler inlägg


Bilden till vänster är en häst med rotation och sänkning på hovbenet. Till höger ser ni samma hov nio månader senare efter vila och anpassad skoning.
Foto: Brunmåla hästklinik

OM DENNA GÄSTBLOGG
Brunmåla hästklinik finns i Stockholm. I ett inlägg på Instagram tar de upp risken av att hästarna drabbas av fång året om. Det måste inte hänga samman med frodigt sommarbete. Hippson har fått Brunmålas tillåtelse att dela inlägget här i Gästbloggen.

Ofta tänker man att hästar drabbas av fång under sommarmånaderna när gräset är som frodigast. Så kan det absolut vara, men många hästar drabbas också på hösten i samband med att den första frosten kommer, då sockersammansättningen i gräset påverkas. Hästarna kan även drabbas under vår-vintern då deras ämnesomsättning går på "sparlåga" och vi gärna utfodrar dem för fullt.

Typiska symtom vid fång är:

  • Puls i kärlen som går över kotan (cirka klockan 4 och 8 om klockan 12 är mitt fram på benet)
  • Fångställning med frambenen framför sig och bakbenen inunder sig
  • Varma hovar
  • Svårighet att vända
  • Ovilja att röra sig (därav namnet fång – hästen är fångad)
  • Sjukdomsförloppet kan vara snabbt och komma över några timmar, eller vara mer långsamt med försämring över en längre tid.

 Bakgrund
Hovkapseln sitter fast i hovbenet med hjälp av så kallade lameller. Vid fång uppstår en inflammation i dessa lameller och svullnaden som inflammationen medför gör att fästet mellan hovkapsel och hovben blir sämre och lossnar, vilket gör att hovbenet kan rotera eller sänkas.

Orsaken till fång är fortfarande inte helt fastställd
Vissa studier har visat att cirka 90 procent av alla fall av fång beror på en endokrin sjukdom – PPID (pituitary pars intermedia dysfunction) eller EMS (equint metabolt syndom).
Om du vill veta mer om PPID och EMS rekommenderar vi att du besöker www.hastsverige.se – där finns det information baserat på forskning.
En häst kan även utveckla fång till följd av hormonell påverkan i samband med dräktighet och vid överbelastning till exempel på det friska benet vid ett benbrott där hästen inte vill belasta båda benen lika. Detta är dock mer ovanligt.

Om du misstänker att din häst drabbats av fång ska du omgående:

  • Ställa den på strikt boxvila med en tjock spånbädd
  • Kontakta veterinär!
  • Ta bort allt kraftfoder

Läst 8395 ggr Kommentarer Kommentera

Foto: Privat och Adobe Stock

OM DENNA GÄSTBLOGG
Emil Johansson, södra Skåne, arbetar som klinikhovslagare på en av Sveriges största hästkliniker, Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg. Han driver också det egna företaget Emils Hovslageri sedan över tjugo år tillbaka. Med det stora intresset för hovens anatomi, fysiologi och balans har det fallit sig naturligt att arbeta framförallt med sporthästar och flera av Emils kunder tävlar på internationell nivå. Hippson har fått hans tillstånd att dela inlägget om strålröta i Gästbloggen.


Just nu får jag många frågor om strålröta. Hästägare runt om i landet har tagit kontakt och berättar att de har stora problem med strålröta, delvis på grund av det regniga vädret.
Tänkte att jag även vill dela med mig här.

Strålröta är ett vanligt hälsoproblem som påverkar hästens hovar/strålar. Det är en infektion i hovens mjuka vävnader, särskilt strålen, som kan vara smärtsamt och allvarligt om den inte behandlas ordentligt. Här är några steg för att behandla strålröta:

Rengör hovarna: Börja med att rengöra hästens hovar ordentligt dagligen. Tvätta hoven/hovarna med rent vatten och en mild tvål om det behövs. Ta bort smuts, lera och eventuella främmande föremål från hovarna.
• Sjukvårdande behandling: Ett effektivt sätt att behandla strålröta är att använda antimikrobiella och desinficerande medel. Ett vanligt val är att använda hypoklorsyra eller klorhexidinlösning. Applicera detta på det drabbade området och låt det verka i några minuter.
• Verka bort död vävnad: Om det finns död och förmultnande vävnad i hoven måste detta tas bort för att underlätta läkningen och förhindra ytterligare infektion. Detta skall göras av en professionell hovslagare eller veterinär.
• Torkning: Se till att hovarna är ordentligt torkade efter rengöring och behandling. Fuktiga hovar främjar tillväxten av bakterier och svampar.
• Förband och skydd: Efter att ha rengjort och behandlat hovarna kan det vara lämpligt att lägga på ett lätt förband för att skydda hoven och förhindra smuts och skräp från att komma i kontakt med det behandlade området.
• Hästens boende och miljö: Se till att hästen hålls i en ren och torr miljö. Hovarna bör inte utsättas för överdriven fuktighet eller smuts, eftersom detta kan förvärra tillståndet.
• Regelbunden uppföljning: Det är viktigt att hålla koll på hästens hovar och övervaka framstegen. Om tillståndet inte förbättras eller om det försämras, kontakta då en veterinär eller hovslagare för ytterligare rådgivning och behandling.
• Viktigt att notera är att behandlingen av strålröta kan variera beroende på svårighetsgraden av tillståndet och individuella faktorer. Det bästa är att alltid rådfråga en professionell hovslagare eller veterinär innan du påbörjar någon behandling för strålröta.
• Sist men inte minst förebygg genom att: Hästen bör alltid stå på rent och torrt underlag. Hästens hovar skall verkas regelbundet med korta intervaller. Kratsa och rengör hovarna dagligen.
// Emil Johansson

Läst 42780 ggr Kommentarer Kommentera

Foto: Adobe Stock

OM DENNA GÄSTBLOGG
Johanna Habbe bor i Åseda och arbetar som veterinär. Hon bor på en gård med sin familj och deras djur. Johanna driver Facebook-sidan Veterinär Johanna Habbe för att ge människor tips och information om stort och smått som rör djur. 


Fång. De torra nedbetade hagar vi har nu verkar INTE vara ett skydd mot fång. Det har varit en hel del fall de senaste veckorna. Det är inte längre bara små feta ponnyer som kommer ut på bete som får det. Det drabbar så många olika slags hästar. Gemensamt för MÅNGA av dem är att de går på beten där det "inte finns något att äta" men hästarna är ändå tämligen runda eller till och med feta. (Precis, då FINNS det rätt mycket att äta ändå).

Om det finns nästan ingen mat på en STOOR yta kan man genom att titta på hur hästarna ser ut avgöra om de får i sig "ingen" mat (hästarna magrar av), "kanske ändå rätt lagom" med mat (håller hullet) eller "hoppsan, kanske rätt mycket" mat (lägger på hullet). Pyttelite mat på många kvadratmeter/hektar blir rätt mycket mat för en liten (eller stor) häst. Tänk på att de betar upp till 18 timmar om dygnet.

Huruvida gräset är stressat och nu bildar extra mycket socker eller om det beror på något annat är svårt att säga för mig. MEN det som jag KAN säga är att en häst som lägger på sig på betet behöver få en betydligt mindre hage ELLER betydligt färre timmar i hagen. Ordentlig motion gör också nytta, men helst i kombination med mindre hage/färre timmar i hagen. Resten av tiden bör hästen stå inne, gå i en gruspaddock eller något annat som förhindrar matintaget.

Det är jäkligt tråkigt att ha sin häst så, men det som är ännu tråkigare (tro mig) är att ha hästen så för att den har fång. En sak man MÅSTE vara observant på är om hästens mankam börjar bredda sig och om den dessutom blir hård eller stenhård. TA IN HÄSTEN. MOTIONERA. BANTA. OMEDELBART!!!

Det är nästan garanterat att den kommer att få fång. Om inte nu så snart. Och om inte snart så sedan. Och om den får det måste du ändå ta in den och medicinera och minska maten. Bättre att göra det i tid.


Önskar er en fin sommar utan fång, men ibland gör man faktiskt allt rätt och drabbas ändå av denna skitsjukdom. Då ska vi göra allt för att få hästen att må så bra som möjligt igen.

/Johanna Habbe

Läst 90913 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Gästbloggen »



Här hittar du alla våra husbloggare

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen

Inbjudens senaste



Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Hippson AB Vallgatan 16, 302 42 Halmstad

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.