Gästbloggen
SEP
12

Gästblogg: Veterinär-Mia från tävlingsstallet i Tryon


Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Veterinär Mia Svensson jobbar vanligtvis på Mälaren hästklinik i Sigtuna, med hästens sjukdomar som specialitet. Just nu befinner hon sig dock i Tryon, USA, tillsammans med de svenska distanshästarna. I ett gästbloggsinlägg, som publicerades under tisdagen, berättar hon om förberedelserna inför distanstävlingen – som pågår i dag, onsdag. Läs hennes första inlägg från karantänstallet här.

"Även om tävlingsplatsen i stort mest liknar en gigantisk byggarbetsplats är stallarna både klara och mycket fina. Boendet för människor har däremot, som man har kunnat läsa, varit ren katastrof. Groomarna skulle ha boende på plats, det blev inte klart i tid och boendet har lösts dag för dag. Den senaste lösningen från arrangörens sida var ett militärtält.
Inga svenska groomar kommer att bo där utan den svenska ledningen letar efter alternativa boenden, husbilar är på väg men har fortfarande inte anlänt.
  
Anläggningen används till nationella tävlingar nästan varje helg, så infrastrukturen i stort är på plats. Det är dock mycket som ska byggas till och det är försenat. Vi har följt hur läktaren till huvudarenan har byggts under veckan och väntar med spänning på om distansens tävlingscenter, med tillhörande veterinärgrind, hinner bli klar i tid.
  
De flesta stallarna är permanenta byggnader. Varje box har en liten fläkt och det är gummimattor i både boxarna och på stallgången. Varje land får tillgång till en tackbox, ett rum eller box till utrustningen. Länderna placeras i bokstavsordning och vi har Slovakien som granne. De lånar vår skottkärra och betalar i gröna äpplen, då en av våra hästar föredrar gröna äpplen i stället för röda.
  
Teamets hästar fodras vid sju på morgonen och efter det är det dags för dagens första promenad. Distanshästarna behöver röra på sig mycket och på morgonen är det fortfarande relativt svalt, drygt 20 grader. Hästarna har gått ett pass på förmiddagen och ett på eftermiddagen, totalt tre timmar per dag. Det senare passet genomförs i stekande hetta, för även om sommaren har varit varm behöver hästarna jobba i värmen för att förbereda sig inför tävlingen.
  
Då det är knepigt att importera foder till USA hade arrangören fixat en foderbuffé där ryttarna kunde beställa rätt sorts foder. På listan fanns tre sidor olika kraftfoder med allt från müsli till havre och betfor. Man fick även välja grovfoder och strömaterial, vilket är bland det viktigaste för att kunna ge hästarna rätt förutsättningar och att prestera på topp.
  
Hästarna undersöks två gånger dagligen, både morgon och kväll, fokus ligger förstås på att ha hästarna i perfekt skick inför tävlingen på onsdag. Träningsschemat anpassas för varje häst, beroende på vilken känsla ryttaren har. Det finns alltså en löpande dialog mellan lagledare, ryttare och veterinär.
  
Groomarna förbereder för fullt inför tävlingen som startar i morgon 06.30 lokal tid. Eller 12.30 här hemma, alltså väldigt snart! Logistiken måste vara på plats och grejerna i ordning, distanshästarna får kylas på bestämda platser under banan och före och efter veterinärbesiktning på de obligatoriska vilopauserna. Något som kräver noggrann organisering.
  
Just nu ser det ut som att den omtalade orkanen kommer att ändra riktning och drabba området öster om tävlingsplatsen hårdast. Ändå väntas ökad vind och sannolikt rejält med regn till helgen. Det handlar inte om orkanstyrka, men det kan alltså komma att blåsa rejält. Vi håller tummarna för att prognoserna stämmer, annars kan livet bli lite väl spännande. Även om vi har klara riktlinjer och krisplaner för olika scenarion.
Stallarna är som sagt permanenta, tält är förankrade i betong och den svenska truppen har samlingsplatser och kommandolinjer etablerade om det mot förmodan skulle behövas.
 
Håll tummarna för laget i morgon och håll tillgodo med regndansen!
  
/Mia"


Veterinärklinik på plats. De har röntgen, ultraljud, endoskop och blodprovsmaskiner. En större, fast klinik finns i närheten och hästar kan skickas till ett universitetssjukhus för avancerad vård.


Amerikansk tältpinne.


Hedonizt spanar in motståndet.


Baslunch i Tryon – varannan dag burgare, varannan dag wrap. I
ngen onödig tid spills alltså på menyval.


Läst 7418 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
07

Gästblogg: Veterinär-Mia om hästarnas VM-karantän

OM DENNA GÄSTBLOGG
Veterinär Mia Svensson jobbar vanligtvis på Mälaren hästklinik i Sigtuna, med hästens sjukdomar som specialitet. Just nu befinner hon sig dock i Tryon, USA, tillsammans med de svenska distanshästarna. I ett gästbloggsinlägg berättar hon om hur smittskyddet ser ut under VM och varför karantän är så viktigt.

"I Tryon avhålls ett samlat VM för totalt åtta grenar, vilket innebär att hästar från olika kontinenter samlas på en plats under ett par intensiva veckor. För att inte sprida smitta varken mellan de tävlande hästarna eller till de lokala hästarna är bra rutiner för smittskydd avgörande, detta för att arrangemanget ska kunna hållas över huvud taget.
  
Arbetet med smittskyddet började redan för ett par månader sedan då blodprover togs från alla hästar. De testades för en rad sjukdomar för att dels hindra att sjuka hästar kommer till tävlingen, dels för att kunna gruppera symtomlösa bärare till en grupp. Piroplasmos är ett exempel på en sjukdom som förekommer i stora delar av världen, inklusive södra Europa. Symtom varierar kraftigt, från symtomfria bärare till akut sjuka djur. Hästarna smittas via fästingar och kan inte smitta varandra direkt. Detta innebär att symtomfria bärare i Tryon bor i ett eget stall.
    
Efter ankomst till USA bor alla hästar i karantänstallet i två dygn. Myndigheterna på plats utför temperaturkontroll på hästarna två gånger per dag för att tidigt upptäcka eventuell sjukdom. Hästarna kan, precis som människor, bli förkylda. Och även om resan hit har gått som på räls kan både transport och ny miljö göra hästarna mer mottagliga för smitta. De hästar som visar minsta symtom på smittsam sjukdom (feber, svullna lymfkörtlar, näsflöde, diarré) flyttas omgående till ett sjukstall. 
    
Det är mycket strikta rutiner i karantänen och bara ett visst antal personer får komma in. Vårt lag hade två representanter i karantänen, en groom och jag själv. Man fick klä sig i en plastoverall som tejpas av personal på plats så att den inte kan öppnas inne i karantänområdet, samt gå igenom fotbad. Träck mockas i sopsäckar som desinficeras utvändigt innan de tas ut ur stallet. På vägen in och ut passerar man en sluss samt desinficerar både skor och händer, även hästarna fick ta några kliv i fotbadet.
    
Vi hade åtkomst till stallet tre gånger per dag och då mockade, fodrade, borstade och promenerade vi hästarna. Att vara skrittmaskin i 30 graders värme iklädd plastoverall är en milt sagt varm upplevelse, distansgatan (delen av karantänstallet där vi huserar) fick gå 90 minuter per häst dagligen. Det hann bli många varv runt stallgången, närmare bestämt 210 varv. Per dag.
Efter 48 timmar släpptes de friska hästarna från karantän och vi är nu på plats i tävlingsstallet där spänningen och motivationen är på topp, rapport från tävlingsstallarna följer.
  
/Mia"


Läst 17378 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
05

Hippsons läsare hjälpte laget till haflinger-EM


Foto: Maja Erlandsson

OM DENNA GÄSTBLOGG
I mitten av augusti berättade Hippson att det svenska laget som skulle tävla i haflinger-EM i Österrike hade stött på problem. De stod plötsligt utan transport. Laget gick därför ut med en efterlysning i sociala medier och via Hippson, och tack vare er läsare kom de i väg. Här berättar laget genom Ellen Rönn om vägen till mästerskapet – och hur det var på plats.

"En otroligt häftig upplevelse för haflinger-frälsta"

"När vi åkte ner till Österrike var vi alla överens om att njuta till max av upplevelsen att rida på en internationell tävling med våra haflingerhästar och att ha så roligt det bara går. Att åka på ett haflinger-EM med 370 startande ekipage från tolv olika nationer är en otroligt häftig upplevelse för den haflinger-frälsta.
2018-års upplaga av haflinger-EM gick av stapeln i Stadl Paura i Österrike. Grenarna som fanns att delta i var: dressyr, hoppning, löshoppning (för unghästar), körning, fälttävlan samt fem olika western-discipliner.
  
Den 30 juni var det spikat. Vi var nio kvalade haflingerekipage som var taggade på att åka ner till Österrike. Sex ekipage i dressyr och tre ekipage i hoppning. Det var bokat att hästarna skulle åka ner tillsammans med det danska laget med en professionell transportör. Vi ville att hästarna skulle få åka i en stor lastbil med alla faciliteter och vara på plats ett par dagar innan.
  
Knappt en vecka innan avfärd hände det som inte fick hända och katastrofen var ett faktum. Transportören hade bokat in fel vecka och vi stod plötsligt och oväntat utan transport. I samma veva blev tyvärr två av hopphästarna och en dressyrhäst skadad och kunde inte delta i mästerskapet. Vår plan B var att hyra några B-kortslastbilar och köra ner de resterande sex hästarna själva. Vi gjorde en efterlysning på Facebook och i Hippson för att ragga ihop transport till resan. Folk hörde av sig från olika delar i landet och snart stod det klart att vi kunde hyra hästlastbilar på kort varsel.
  
Stort hjärtligt tack till Jessica Liljedahl Marin, Pia Wallentin Hellsten och Alexandra Wallenberg samt Staffan Wöllecke – som kunde bistå med transportmedel och göra vår resa möjlig!
Det värmer i hjärtat att det finns människor som vill hjälpa till när det krisar.
  
Inför tävlingen hade vi även gjort ett sponsringslotteri. Alla som ville vara med och stötta fick betala in den summan man ville sponsra teamet med. Tre hingsthållare sponsrade lotteriet med betäckningar, detta lottades sedan ut till dem som hade köpt en lott. Tack till Väbjörnsgården, hingsthållare Maria Barnardo och Ekbackens haflinger för era fina bidrag.
Lotteriet drog in omkring 10 000 kronor och tre lyckliga stoägare hade betäckningssäsongen 2019 klar med fina hingstar till deras avelsston. Tack alla ni som gjorde det möjligt för oss att finansiera en del av resan!

Väl på plats i värmen drog tävlingarna i gång på onsdagen. De två första dagarna bestod av dressyr för unghästar och hästar äldre än sex år och fredagen och lördagen bjöd på både hoppning och kür för de svenska ryttarnas del.
I torsdagens fasta program – FEI:s individuella program för children – red Alice Eriksson med stoet Maxima, Wilma Lindqvist med valacken Anér och Emelie Änges med valacken Starlight och även Ellen Rönn och hingsten Amorone som blev bästa svenska ekipaget i klassen. De gick in på plats 22 av 48 med 63,393 procent.

I hoppning red Josefine Andersson och Wellenwind. De var felfria på hinder i två av tre rundor under mästerskapet. Klasserna gick över 0,95- och 1,05-hinder. Lördagens nationshoppning av stafett-typ gick över 85 centimeter.
Sarah Haas fick låna in hästen Schikimicki från Luxemburg då det var en av hennes hästar som tidigare hade blivit skadad. Sara och det lånade stoet tog sig runt med tolv fel på fredagen. De strök sig i lördagens klass för att delta i den allierade nationshoppningen med team Switzerland-Sweden. Sarah kom inte till start då en schweizisk ryttare fick laget uteslutet i första rundan. Emelie Änges och valacken Starlight fick en rejäl revansch i lördagens kür och gick in på en sjundeplats med 68,625 procent.
Wilma Lindqvist och Alice Eriksson kämpade väl på dressyrbanan med sina fina hästar och har nu ridit sina första mästerskap.
  
Vi är alla lika glada att ni red för Sverige och var goda representanter för vårt lag. Stort tack till er sponsorer och alla som hjälpt till. Tack vare er har ni gjort vår resa fantastisk. Ni är guld värda!"


Läst 23930 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
27

Gästblogg: ”Dubbelsula ger ökning av ömma hästar efter skoning”

OM DENNA GÄSTBLOGG
Thomas Estrin och är utbildad hovslagare sedan 2008. Direkt efter utbildningen arbetade han på Husaby hästklinik i Skaraborg och därefter som ambulerande hovslagare på Södertörn söder om Stockholm. Hösten 2016 gick flyttlasset till Gotland som nu är hans upptagningsområde, med Visby som utgångspunkt. I ett uppmärksammat inlägg på Facebook skrev han om det här med dubbelsula på hästarna, vi har fått tillåtelse att dela det i Gästbloggen. Läs mer om Thomas här.

 

”Dubbelsula ger ökning av ömma hästar efter skoning
  
Så här i slutet av denna extrema sommar sär det väldigt många hästar som har fått en dubbelsula på grund av den ökade tillväxten och torkan. Ni har säkert sett de stora flikarna och sjoken i sula och stråle.
När hästen verkas lossnar dessa ibland av sig själva, eller som på filmen där det inte behövs mycket kraft för att lyfta stora sjok av gammal sula då den liksom ömsar.
  
Detta är i sig inget farligt, men effekten kan bli lite som när hästen har gått med artificiell sula ett tag. Den nya sulan under kan vara något mjukare och tunnare. I normalfallet lämnar man tillräcklig sula vid upprensning med knivarna, men här ställs man utan alternativ. Det går heller inte att lämna dubbelsulan som om den nu sitter kvar både låser hoven och kan komma att ge ett tryck samt stänga in smuts och bakterier.
  
Efter samtal och diskussion med kollegor och veterinärer runt om i Sverige har det framkommit att det på sista tiden skett en ökning med ömma hästar direkt efter skoning och även en del sulläderinflammationer orsakat av detta.
Därför vill jag uppmana att man kanske väntar någon dag med ridning/körning, som i normalfallet går bra, just efter dubbelsulor. Fråga gärna hovslagaren vad hon eller han tänker kring sulan.
  
I vissa fall kan det krävas en skyddande sula av plast eller läder, men de flesta blir bättre på några dagars vila. Många andra reagerar inte alls.
Skulle man upptäcka symtom på sulläderinflammation (ganska likt fång i gång och ömhet, puls och värme), så kontakta hovslagare och veterinär. Hästen kan behöva antiinflammatoriskt och smärtlindring samt stå mjukt.
Givetvis ska man beakta symtom för fång dessa tider med nytt sprudlande grönt gräs och dessutom i kombination med skoning och verkning efter en massiv tillväxt!

/Thomas”

Dubbelsula och inflammation!     Så här i slutet av denna extrema sommar så är det väldigt många hästar som har fått en dubbelsula pga den ökade tillväxten och torkan. Ni har säkert sett de stora flikar och sjok i sula och stråle.  När hästen verkas lossnar dessa ibland av sig själva eller som på filmen där det inte behövs mycket kraft för att lyfta stora sjok av gammal sula. Liksom ömsar.   Detta är i sig inget farligt men effekten kan bli lite som när hästen gått med artificiellt sula ett tag. Den nya sulan under kan vara något mjukare och tunnare. I normalfallet lämnar man tillräcklig sula vid upprensning med knivarna men här ställs man utan alternativ. Det går heller inte att lämna dubbelsulan som om den nu sitter kvar både låser hoven och kan komma att ge ett tryck samt stänga in smuts och bakterier.    Efter samtal och diskussion med kollegor och veterinärer runt om i Sverige har det framkommit att det på sista tiden skett en ökning med ömma hästar direkt efter skoning och även en del sulläderinflammationer orsakat av detta.    Därför vill jag uppmana att man kanske väntar någon dag med ridning/körning, som i normalfallet går bra, just efter dubbelsulor.  Fråga gärna hovslagaren vad hon eller han tänker kring sulan.   I vissa fall kan det krävas en skyddande sula av plast eller läder men de flesta blir bättre på några dagars vila. Många andra reagerar inte alls.   Skulle man upptäcka symtom på sulläderinflammation (ganska likt fång i gång och ömhet, puls och värme) så kontakta hovslagare och veterinär. Hästen kan behöva antiinflammatoriskt och smärtlindring samt stå mjukt.    (Givetvis skall man beakta symtom för fång dessa tider med nytt sprudlande grönt gräs och dessutom i kombination med skoning/verkning efter en massiv tillväxt!)   Fritt att dela såklart!    Ha en fin avslutning på sommaren!    /Thomas

Publicerat av Estrin Hovslageri Torsdag 23 augusti 2018

 


Läst 53063 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
19

Gästblogg: Höbristen får katastrofala följder

OM DENNA GÄSTBLOGG
Caroline Betts Kjäll är en ponnymamma som vill göra allt för att hjälpa till så att ridskolorna runt om i landet får extra stöd, detta efter torkan och den foderbrist som råder. I en text formulerar hon problemet, och vädjar till fler att försöka påverka.

 
Foto: Privat och Adobe Stock

"Höbristen får katastrofala följder – hög tid att försöka påverka 

Snart är hösten här och över 9 500 ridskolehästar står snart i sina boxar och behöver hö på 895 ridklubbar runt om i landet, från norr till söder. Där framför allt barn och ungdomar kommer att rida fem miljoner timmar under kommande år. Ridsporten är den näst största ungdomssporten efter fotboll och nästan hälften av alla ridskolor erbjuder verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning (statistik från Svenska ridsportförbundet 2015).
  
Det här är en fråga som berör oberoende av politisk ställning och Lotta Finstorp (M) har skickat ett brev till socialministern. Hon ska få svar den 24 augusti. Vad händer om svaret blir nej?
Jag kan förstå att många ansvariga på ridskolorna och i ridklubbarna runt om i Sverige ligger sömnlösa, med vetskapen om höbristen och de höga priserna på hö efter sommarens torka. Detta kommer att få katastrofala följder som berör så många, framför allt barn och ungdomar, antingen via höjda avgifter eller nedläggningar av ridskolor.
  
Jag tror också att vetskapen och förståelsen för situationen är begränsad, höpriserna är upp till 40 procent högre än vanligt om man ens får tag i tillräckligt med hö. Korta versionen för dyrt hö: Ridskola utan hö = inga hästar = ingen verksamhet.
  
Jag önskar att alla ridsportmänniskor – du som gillar ridsport, har barn som rider knatteridning eller du som tävlar på elitnivå – samordnar sig, hjälps åt, höjer sina röster och trycker på så att det händer något. Vi behöver öka förståelsen bland politikerna för det krävs snabba beslut nu direkt, om ersättning som stöttar ridskolorna så att verksamheterna kan fortsätta i höst.
Det handlar om dagar innan ridskolorna sätter i gång igen och många ridskolor har inte foder ännu. Det har varit ett extremt svårt år och för många ridskolor kommer det att bli avgörande om de får ekonomiskt bidrag för att fortsätta sin verksamhet.
  
Tack till alla ridskolor runt om i Sverige som skapar en plattform för barn och unga att lära sig hästkunskap, att ta ansvar, ordning och reda, respekt och tillit och ovillkorlig kärlek till hästarna. Ridskolan är en plats för många att ha möjlighet att rida och att komma nära djur. All forskning visar att ridning är bra på så många sätt – både för hjärta, kropp och knopp!
Vill du vara med och påverka, skicka ett kort mejl till idrotts- och socialminister Annika Strandhäll (S) på socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se. Skriv gärna att regeringen måste hjälpa ridskolorna, som behöver ekonomiskt stöd i år efter den svåra torkan.
  
Tack och hej från ponnymamman
Caroline Betts Kjäll"


Läst 61270 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
17

Återvändare vägrade ge upp: "Satsar 100 procent"

OM DENNA GÄSTBLOGG
Dressyrryttaren Elin Göthberg återvände till ridsporten efter många års frånvaro. Här skriver hon träffsäkert om fördomarna, känslorna och kampen mot prestationsångesten.  

 
Foto: Privat och Adobe Stock
  
Slogs mot fördomar som återvändare

"Jag är en så kallad återvändare till ridsporten sedan fyra år tillbaka. Jag kommer från en hästfamilj och under mina ungdomsår var det bara hästar som gällde. Sedan hände livet med familj, utbildning, jobb och allt vad det innebar. Det gick så långt att jag tyckte det var helt naturligt att det inte fanns några ridbyxor i garderoben.
  
Men en dag gick det inte längre. Jag insåg plötsligt en morgon, med en kaffe latte i handen på väg till min egen lilla juristbyrå, att om jag inte återvänder till hästlivet nu – jag var då 44 år – kommer jag att bli gammal och bitter! Tänkt och gjort så jag skaffade min första häst. Oj, oj vilken pers!
Ur form och med lite för många extrakilon kämpade jag mig igenom de första åren. Inte nog med att jag var tvungen att kämpa mot mig själv, utan även mot alla fördomar mot att en äldre återvändare har mål och inte bara vill hacka runt i skogen.
  
Men jag gav mig inte och det gick så långt att jag nu satsar 100 procent. Jag sålde hus och hem och jobbar heltid i ett dressyrstall samt har två egna unghästar som jag utbildar. Jag såg en tråd i ett forum på Facebook där diskussionen handlade om att många återvändare kände sig lite vilsna och till exempel red på kvällarna för att ingen skulle se dem. De kände sig lite underlägsna de andra i stallet. Jag blev helt förkrossad när jag läste detta.
  
För det är inte sanningen. Visst är man lite ringrostig när man ger sig på det igen och kroppen inte är så samarbetsvillig, dessutom har ridsporten förändrats under åren man har ställt sig utanför. Men faktum är att vi återvändare är en stor och mycket köpstark grupp som genom att vi kommer tillbaka till sporten ger den en hållbar ryggrad.
Dela gärna med er av era erfarenheter. Det är alltid roligt att höra hur andra återvändare känner. 
Jag vill i förlängningen bli ambassadör för ”återvändarna” och hjälpa dem både avsuttet och uppsuttet.
  
Rid på och ha roligt!

/Elin"


Läst 67001 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
26

Träckprov nödvändigt för att få parasitkoll

OM DENNA GÄSTBLOGG
Distriktsveterinärerna i Kungsbacka visar upp vad som kan leva inne i våra hästar. Inälvsparasiter som i värsta fall kan vara dödliga. De uppmanar hästägare att ta träckprov för med kunskap om vilka parasiter som finns går det också att förebygga spridning. Vi har fått lov att dela deras inlägg här i Gästbloggen.

En spännande skörd ur en svensk häststjärt! Flera olika inälvsparasiter i olika storlekar där en sort är irriterande och en annan kan vara dödlig.

Spolmask, springmask, stor- och liten blodmask, bandmask och fölmask är alla exempel på parasiter hos svenska hästar. Alla har sina egenheter där alla utom springmasken kan kopplas ihop med koliksymtom. (Springmasken ger framför allt analklåda) De olika parasiterna fungerar olika i hur de sprids, där bandmasken nog är mest innovativ. De attackerar olika ålderskategorier av hästar och tar olika lång tid från det att hästen smittats till det att de ger symtom och blir könsmogna och sprider smittan vidare i de flesta fall via betet. Spolmasken är 20 centimeter lång och den lilla blodmasken någon till några centimeter. En spolmaskhona kan urskilja flera miljoner ägg till nya maskar. Gemensamt är att alla lever i tarmen i slutfas – förvisso på olika ställen – men kan vandra genom blodkärl, lungor och andra organ i kroppen på vägen. Fastnar de maskar som vandrar, bildas infarkter.

Inte ens avmaskningsmedel har de helt gemensamt. För att döda dem i hästen krävs tre olika preparat. Det som dödar spolmaskar är blodmaskar resistenta mot och tvärtom. Bandmaskar kräver ett helt eget preparat.

Vet du vad din häst har?
Tar du träckprov för att ta reda på det, finns det två varianter av träckprov:
Kvantitativt: Man räknar mängden spolmask- och blodmaskägg (går inte att skilja på stor och liten blodmask på äggen så man vet inte om den stora, som kan ge dödliga tarminfarkter, finns) som hästen sprider via bajset. Punkt.
– Kvalitativt: Man gör specialundersökningar för att ta reda på exakt vilka parasitsorter hästen har just nu, det vill säga i provet kan även bandmask hittas, stor och liten blodmask kan skiljas åt och så vidare.

Ett intressant samband man sett, är att hästar med låga äggantal av blodmask tenderar att i högre grad ha stora blodmasken än de med högt äggantal.

När man vet vilka maskar som finns är det ju såklart lättare att avmaska mer riktat MEN när man vet vilka maskar som finns - då kan man också kontrollera och förebygga spridningen och skydda hästarna för lång tid framöver.


Läst 79581 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
16

Tufft för arrangören när mobila boxar avbokas


Foto: Tomas Holcbecher (stall) och Privat (Birgitta)

OM DENNA GÄSTBLOGG
Birgitta Gunnesson (till vardags uppfödare av halvblod) är tävlingsledare för Varbergshoppet, en ponnytävling som har kallats ”Barnens Falsterbo” och som rids på Varbergs ridklubb den 20 till 22 juli. Här gästskriver Birgitta om ett stort dilemma för landets arrangörer, nämligen bokningar och avbokningar av tävlingsboxar.


”Vi på Varbergshoppet har under senare år haft ryttare (läs föräldrar) som anmäler sig till vår sommartävling med box – och sedan avbokar i sista minuten när pengarna ska dras. Och de är många!
Vi har provat med att boxavgiften dras en tid innan anmälningsavgiften, men då väljer de att inte ha pengar kvar på kontot eller att återanmäla när de vet att de får plats på tävlingen. När vi har skickat fakturor till dem som har avanmält utan anledning, men har betalt box, blir de vansinniga och hotar med än det ena och än det andra.
  
Vi som arrangör måste anmäla antalet boxar två veckor innan tävlingsstart. Om man då avbokar boxen dagen innan betaldatum står vi med en massa boxar som vi måste betala. Och de är DYRA!

Det vore så tacksamt om folk kunde förstå att om vi ställer krav på betalning, så finns det en anledning. Vi har nu Varbergshoppet om en knapp vecka och vi har 14 avbokade boxar, som vi måste betala för. Grundhyran blir nästan 1 000 kronor per box inklusive moms och rengöring (krav från Jordbruksverket).
Vid uthyrning tillkommer dessutom spån, som vi tillhandahåller, och bortförsel av gödsel. Detta är ju en kostnad som inte drabbar oss för de tomma boxarna, men kan vara en förklaring till tävlingsdeltagare om varför boxhyran är hög.
  
Birgitta Gunnesson, Varbergs ridklubb”


Läst 61774 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
04

Gästblogg: "Naturbanan är ett av flera verktyg"

OM DENNA GÄSTBLOGG
Ryttaren och debattören Björn Svensson tog upp ämnet naturbanor, vilka han i grunden gillar även om han inte tycker att de kommer åt "elefanten i rummet" – den dåliga ridningen. Vi fick tillåtelse att publicera inlägget i Hippsons gästblogg. I denna text svarar Agnes Fabricius, vd på Agria djurförsäkring, på Björns inlägg.



"Svar till Hippsons gästblogg med Björn Svensson


Hältor från senor och leder i hästarnas ben står för mer än 50 procent av alla skador på häst, enligt vår skadestatistik, och är vad man kan kalla en folksjukdom hos våra hästar. Dessa skador är också den vanligaste orsaken till att hästar avlivas i dag. Så kan vi inte ha det och det är hög tid att agera för att vända den negativa trenden.
Det positiva är dock att de flesta av just dessa skador går att förebygga med rätt kunskap, träning och hästhållning. Därför har Agria startat uppropet och kunskapsprojektet #stoppahältan där ”naturbanan” är ett av flera verktyg.

Björn Svensson trycker på argumentet att hältor inte uppkommer av enformig träning utan av dålig ridning. Jag skulle hellre vilja säga att det finns många former av dålig ridning och att enformig träning är en av dem. Men det gäller att börja förändringen någonstans.

Vi är övertygade om att många hältor från leder och senor går att förebygga genom rätt ridning och hästhantering. Inom ramen för #stoppahältan har vi tillsammans med våra hästveterinärer och profilryttare valt att fokusera på tre områden som har stor inverkan på hästens hållbarhet, väl medvetna om att det finns många fler områden att arbeta med i fortsättningen.

  1. Ge hästen tid – träna hästen utifrån dess förutsättningar och ge den tillräckligt med tid att stärka muskler, senor, leder och ligament.
  2. Variation – variera din träning, underlag och intensitet. Här kommer ”naturbanan” in som ett verktyg för att jobba hästarna mer i skog och mark.
  3. Rätt ridning – rid hästen i balans. Ta hjälp av en tränare och använd gärna Agria coachingmall för en långsiktig plan. Träna även din egen fysik och balans avsuttet.

Alla tre områden är viktiga och det Björn Svensson kallar dålig ridning har naturligtvis stor betydelse för hästens hållbarhet. Vi fortsätter uppmana alla att ta hjälp av en tränare för att få hjälp att förbättra sin egen ridning.
Vi tror också att det är bra att tillsammans med tränaren planera upplägg för träning och tävling, och därigenom förbättra hästens förutsättningar till ett långt och hållbart liv. Som ett verktyg för detta skickade vi tidigare ut en coachingmall till alla tränare, och uppmuntrar tränare och ryttare tillsammans att ta ett helhetsgrepp kring ekipagets förutsättningar att nå sina mål. Coachingmallen finns även att ladda ned för alla ryttare på Agria.se.
  
Genom att inspirera ryttare med olika verktyg vill vi bidra till fler hållbara hästar. Agria naturbana är ett av flera verktyg för att variera träningen. Vi kommer att erbjuda fler verktyg framöver i vår strävan att bidra till ökad kunskapsnivå och välkomnar diskussioner som uppstår till följd av vårt upprop.
Det tar tid att åstadkomma en förändring på ett stort och befäst problem och vi vill jobba långsiktigt tillsammans med hela Hästsverige för att åstadkomma skillnad – för hästarnas bästa. 
  
Agnes Fabricius, vd på Agria djurförsäkring"

Fotnot: Läs mer om #stoppahältan här och om Agria naturbana här.


Läst 61461 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
03

Gästblogg: ”Dålig träning är det som gör hästar halta”

OM DENNA GÄSTBLOGG
Ryttaren och debattören Björn Svensson tar upp ämnet naturbanor – vilka han i grunden gillar – och vikten av varierad träning. Allt det där är jättebra, men är det inte i första hand dålig träning som gör våra hästar halta? Vågar vi prata om ”elefanten i rummet”? Texten publicerades ursprungligen i Björns blogg, vi har fått tillåtelse att återpublicera den här.


Foto: Haide Westring
  
"Här är elefanten i rummet
  
Ett välkänt försäkringsbolag hetsar till ridning utomhus och har brandat företeelsen. De kallar det naturbana.
Jag tror att det är en bra idé. Alla hästar mår bra av miljöombyte i sin träning. Alla ryttare mår bra av att hantera sin häst när den upplever ombyte av miljö. Jag tror också att det är ett positivt sätt att bygga upp sin häst på.
Men jag skulle vilja lyfta fram elefanten som befinner sig i rummet. Det är inte för enformig träning som ger halta hästar, det är när det är enkom dålig träning som hästar blir halta.
  
Kan man inte säga rakt ut att många av oss rider vår häst med klämmigt ben, dragig hand i ett orytmiskt framstupa sidoläge som vi har lärt oss kalla på tygeln?
Kan man inte säga att många av oss rider för få timmar i veckan för att hästen ska tåla en tävlingshelg?
Kan man inte säga att många av oss glömmer att efter prestation måste någon slags återhämtning infinna sig?
Att locka ut folk på någon slags ”fångarna på fortet-stig” några dagar i veckan är ju mer för att skona hästarna från några timmars dålig träning på banan. Det är ju inte fel i sig.
  
Tanken är god för det skapar ju inte så många fler rätt, men det blir i alla fall färre fel. Nu har ni alla sett den elefant jag upplever finns närvarande, vi börjar där...
Jag vet att den är stor och lite skrämmande att ta i, men vi kan väl erkänna att den är här så är vi ett steg närmare att få ut den?
  
/Björn Svensson"


Läst 50412 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 nästa  sista  



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Populära taggar


Mest lästa


Arkiv