Gästbloggen
APR
30

En udda fyrklöver – ridresan till den gröna ön Irland

OM DENNA GÄSTBLOGG
Ridtjejen Anna Persson och hennes vän Sara har alltid haft hästarna som gemensam nämnare, då och då har de åkt på ridresor tillsammans. Den här gången är det fälttävlan på Irland som gäller, häng med dit genom Annas gästblogg!

Hej! Jag vill gärna dela med mig av min upplevelse och kanske uppmuntra andra till att åka iväg på ridresa.

Stallet och hästarna har gett mig, som så många andra, livslånga vänskaper och mina bästa vänner har jag fått genom hästarna. Vid en flygresa till Stockholm blev jag nyfiken på en tjej med en hästbok i handen. Det var Sara, och hon skulle köpa sin första egna häst.
Vi var båda i 20-årsåldern och hamnade av en slump i samma stall, samtalen blev långa och många. Vi har talat om livet, killar och karriär, om förebilder som t ex. Antonia A:xson Jonsson, en stor inspiration. Det har hjälpt oss att tänkta på att med hårt arbete, drive och passion för hästar kan man komma långt. Jag drömmer fortfarande att få komma upp till Lövsta och ta en ridtur med Antonia och få lite karriärråd!

Nu har både jag och Sara passerat 30, vi bor i varsin huvudstad, Sara i Stockholm och jag i Köpenhamn.  Samtalen är desamma nu som då, men med en ny vinkel. I karriären har vi kommit en bit och arbetar som avdelningschef respektive ekonomichef.
När det gäller killar är Sara gift och jag och min fästman planerar bröllop. Av naturliga skäl träffas vi inte så ofta, och framför allt inte med något som har med hästar att göra. För att hålla fast i att få gemensamma ridminnen och få ny inspiration åker vi ibland på ridresa tillsammans.
Tidigare har vi bl.a. ridit dressyr i Portugal. Denna gång går resan till den gröna ön Irland, och vad passar inte bättre när man är ute i fantastisk natur än att prova på fälttävlan?


Vi ska till ett ställ som heter Anna Harvey Farm, det ligger i Tullamore cirka 1,5 timme från Dublins flygplats. Vi valde Anna Harvey Farm för att det såg fint ut på bilderna, korta körsträckor och möjligheten till turistande efter ridningen.
Nytt för i år är också att våra respektive ville följa med. Klas som är Saras man har aldrig ridit förr och ville nog bara prova att sitta på en häst, för övrigt vill han vara fotograf och ge sig ut på långa löpturer när vi rider.
Min blivande man Jens brukar ta en tur med mig i skogen och kan skritta, trava och galoppera. Han har dessutom ridit två terminer på ridskola och blev frälst när han fick prova att skutta med en snäll fjording.
Jens vill gärna hoppa igen, vilket han så klart hoppas på att få göra på Irland. Ingen av oss har egen häst just nu, Sara rider på ridskola, jag har möjligheten att fyra dagar i veckan rida en fantastiskt fin femårig dansk varmblodsvalack i dressyr. Målet är att kunna rida medelsvår i framtiden.

I eftermiddag går resan till Tullamore och jag hoppas att ni vill följa vår resa till Irland och få möjligheten att uppleva terränghoppning ur en rätt klassisk hobbydressyrryttares perspektiv. 

Vi hörs snart!

Hälsningar
Anna Persson


Läst 11194 ggr Kommentarer Kommentera

APR
18

Madde i Las Vegas del 4

OM DENNA GÄSTBLOGG
Madelen Isaksson är hästskötare åt Douglas Lindelöw, och är den som tar hand om Casello under världscupfinalen i Las Vegas. Dessutom bloggar hon här under hela finalveckan.

Hejsan!

Nu har vi hoppat en andra runda och åter igen gjorde dom en strålande insats. Det var en tuff bana som bara 6 st klarade av att genomföra felfritt. Många fel kom i trekombinationen som var det näst sista hindret, och så även för oss. Casello hoppade fantastiskt och klarade alla de andra svårigheterna galant. Han hade en väldigt snabb tid och eftersom det bara var 6 felfria så räckte det till en 8e plats och vi fick en rosett! :):):):):):) placeringen avancerade oss upp till en 12e plats inför morgondagens två stora rundor.

För att få hoppa imorgon så är hästarna tvungna att gå igenom en andra veterinärbesiktning som vi hade imorse. Casello travade som en liten peng och ska få ta det lugnt resten av dagen. Det blir nog lite flightspotting i eftermiddag! Väldigt varmt här idag och det finns inte mycket skugga här i öknen så hästarna har det bäst i stallet nu mitt på dagen.

Hoppas ni har haft en trevlig lördag där hemma!

Vi hörs

Madde


Läst 11918 ggr Kommentarer Kommentera

APR
17

Madde i Las Vegas, del 3: "De lekte hela natten"

Klicka på en bild för att starta bildspelet.
OM DENNA GÄSTBLOGG
Madelen Isaksson är hästskötare åt Douglas Lindelöw, och är den som tar hand om Casello under världscupfinalen i Las Vegas. Dessutom bloggar hon här under hela finalveckan.

Hej igen!
  
Så, nu har vi hoppat första rundan. För er som hatar sömn och var vakna klockan 4.00 i natt, och såg vilken fantastisk runda Douglas och Casello gjorde, så kan ni ju ana vår besvikelse över att den sista bommen föll. Dom var verkligen värda en felfri runda, men det är sporten och nästa gång kanske den bommen faller för någon annan och det gynnar oss. Detta får gärna hända redan ikväll!
  
Vi ligger just nu på en 17:e plats tror jag. I kväll är det en stor klass med omhoppning som är väldigt avgörande för hur utgångsläget blir på söndag.
  
Det har slutat blåsa och värmen är tillbaka. Casello och jag har varit ute och promenerat på morgonen, även om han helst bara står still och kollar på flygplanen som lyfter och landar inte högt ovanför våra huvuden!
Han har verkligen en härlig karaktär, om han vill stå still, sola och titta på flygplan då gör han det. Så får du ta en kölapp och vänta tills han känner sig färdig innan ni kan börja gå igen. Jag KANSKE (!) skämmer bort honom lite, men när det bara är han och jag här så har vi tid med sånt och jag märker att han tycker det är roligt. Och en glad häst är en bra häst, eller hur?
  
Casello och Domino är fortsatt bästa vänner och vi börjar inse att det kommer bli en jobbig separation när dom skiljs åt på tisdag i Amsterdam. Som tur var ses dom ju ofta på tävlingar! På nätterna så är stallet stängt för oss, men för allas trygghet finns det nattvakter som håller koll i stallet så att alltid är lugnt och att hästarna mår bra. De för protokoll över hur mycket de bl.a. dricker, bajsar och om dom uppför sig underligt, så att vi som känner hästarna ser att allt är normalt och om något skulle vara annorlunda så kan man ta tag i det i tid innan något händer.
  
Hur som helst, häromdagen när jag och Jenny (Dominos groom) kom till stallet och tittade på våra hästars protokoll så fick vi oss ett gott skratt! Under natten när vi trodde att våra seriösa tävlingsindivider till hästar låg och sov och laddade för tävling så fick vi se att så inte var fallet. Domino hade stått och lekt med sin leksak han har uppsatt på väggen medan Casello roat hade tittat på, någon timme senare hade Domino kastat leksaken som sitter i ett snöre genom gallret in till Casello så dom lekte tillsammans. Hur gulligt?! Nåväl, ingen av dom visade några tecken på trötthet under dagen så jag antar att det är ok att leka hela natten då eller?
  
Jag kollade även på dressyr i går! När man har chansen att se Valegro måste man ju ta den tänkte jag, och det ångrar jag inte. Även ett otränat öga som mitt eget kan ju se att han är något från en annan värld. Fascinerande är bara förnamnet hur han kan vara så explosiv, ändå avslappnad och i sån fullkomlig kontroll över sin kropp i varje rörelse. Hoppas verkligen jag har tid att se küren.
  
Svenska Paulinda Friberg gjorde också en jättefin insats med sin supergulliga lilla häst som sprang så fint med öronen pekandes ut åt sidorna. :)
 
Nu ska jag göra någon nytta tänkte jag. Ha det fint så hörs vi!
  
/Madde


Läst 12637 ggr Kommentarer Kommentera

APR
15

Madde i Vegas, del 2: "Kräkfärdig av nervositet"

Klicka på en bild för att starta bildspelet.
OM DENNA GÄSTBLOGG
Madelen Isaksson är hästskötare åt Douglas Lindelöw, och är den som tar hand om Casello under världscupfinalen i Las Vegas. Dessutom bloggar hon här under hela finalveckan.

Hej igen!

Sen vi hördes av sist så har det hänt lite saker. Vi har haft veterinärbesiktning som gick fint, det har dragit in en sandstorm över Las Vegas som gjorde att så fort man gick utanför stallet så hade man sand i ögon, öron, näsa, hårbotten, under naglar osv. Den tog med sig ett par hudlager på alla kroppsdelar som du inte hade kläder på också. Så den där lilla solbrännan jag lyckats jobba upp är det bara att börja om på.

Idag blåser det inte fullt så mycket men har ändå långbyxor och tjocktröja på mig. Besvikelsen!

Casello och Douglas har varit inne på arenan nu på förmiddagen och hoppat runt lite i en uppvärmningsklass. Alla ryttare får 90 sekunder på sig att göra vad de vill där inne, vissa kanske inte vill hoppa utan bara rida runt. Andra tar något språng. Det är en väldigt liten arena där hinder kommer fort och står nära väggen så det är schysst att dom får komma in och kolla runt innan det blir allvar.

Imorgon börjar det! Jag har varit kräkfärdig av nervositet i veckor över detta men kommer väl vara ett vrak imorgon kan jag tänka mig..

Ni följer väl Hippson på instagram? Där uppdaterar jag lite mer frekvent om vad som händer om dagarna här.

Vi hörs!
/Madde


Läst 13686 ggr Kommentarer Kommentera

APR
14

Madde i Vegas, del 1: Flygplatsmisär

Klicka på en bild för att starta bildspelet.
OM DENNA GÄSTBLOGG
Madelen Isaksson är hästskötare åt Douglas Lindelöw, och är den som tar hand om Casello under världscupfinalen i Las Vegas. Dessutom bloggar hon här under hela finalveckan.

Hejsan Hippson!
  
Först av allt vill jag be om ursäkt för att mitt bloggande har dröjt. Jag har haft problem med att hitta en vettig internetuppkoppling, men nu har jag tagit plats på en traktorskopa där jag har bra signal!
  
Casellos resa kunde inte ha gått bättre än vad den gjorde, han har uppträtt som den världsvanaste hästen trots att han aldrig flugit förr och all min oro var i onödan. Men ni vet ju hur man blir när ens små barn ska ut på äventyr och man inte kan övervaka varje sekund.
  
Min resa gick desto sämre, på grund av förseningar i Amsterdam så missade jag mitt flyg från Atlanta till Las Vegas. Jag hade kort tid att byta flyg redan innan vi var sena, så jag insåg när vi var över en timme sena ifrån Amsterdam att det inte skulle finnas en chans i världen att jag skulle hinna med Vegas-flyget. Vilket gjorde mina nio timmar i en trång flygstol ännu obekvämare. Jag skulle landat 23.20 lokal tid i Las Vegas fredagskväll och var tvungen att vara på tävlingsplatsen senast 09.00 lördag för att ta emot hästarna som kom med flyget.
  
Vi blev ombedda att gå till personalen på Delta Airlines, som med glad röst berättade för mig att hon gärna bokade in mig på ett hotell och att jag kunde flyga till Las Vegas på söndag kväll för det var det tidigaste flyget hon kunde ge mig. Panik uppstår. Jag försöker förklara för henne att det inte går utan att jag måste vara i Las Vegas imorgon bitti, då börjar dom leta frenetiskt efter en lösning och meddelar efter en halvtimme att dom kan flyga mig till Los Angeles och att jag kan ta en hyrbil därifrån för det är tydligen "a really nice drive"...
  
Hur mycket en roadtrip längs USA:s västkust än lockar så var detta inte rätt läge för "a really nice drive "kände jag, och gick in i ett sinnestillstånd jag inte riktigt vet om jag kan beskriva. Mitt i all misär uppenbarar sig människan som jag idag är skyldig mitt liv känns det som. Eller ja, hon uppenbarade sig inte. Vi stod i kö i över en timme innan vi hamnade vid hennes disk och efter två (!!!) timmar hade jag och mitt resesällskap alla fått biljetter på flyg till Las Vegas.
Här var klockan 05.00 på morgonen så det var ena härliga sju timmar av ångest och uppgivenhet innan vi kunde andas ut och äta frukost, och innan jag satte mig på mitt flyg som gick 08.20. Jag minns inte vad damen på Delta Airways hette men jag älskar henne.
  
Så 09.47 lokal tid landade jag här i Las Vegas och i taxin på väg till stallen från flygplatsen körde vi om hästlastbilarna. Så jag hann precis svida om till den utomordentligt snygga karantän-overallen innan det var dags att lasta ur. Slutet gott allting gott och ni kan ju tro att jag sov gott den natten!
  
Hästarna ska ju som sagt stå i karantän i två dygn och då är stallen stängda, så vi har fått promenera inomhus runt runt i stallgången. Idag när dom släppte ut oss kan ni tro att hästarna var glada.
Douglas kom hit idag också, så han har ridit och allting kändes bra! Casello har verkligen tagit den här resan med ro vilket glädjer mig oerhört.
  
Imorgon är det dags för veterinärbesiktning och sen är det uppvärmning på onsdagen. Skulle ljuga om jag sa att jag var väldigt upptagen här borta, men det kan man få vara värd ibland! Nu är klockan 17.00 här och det är matdags för både häst och skötare! Jag ska försöka uppdatera oftare hädanefter eftersom det verkar fungera rätt bra på telefonen. Nu ska jag försöka lägga in lite bilder, oklart om jag kommer få till det men det märker vi!
  
Ha det fint så hörs vi imorgon!
  
/Madde
 

Arkivbild på Madelen från Scandinavium, dock inte med Casello. FOTO: Annelie Lundkvist 


Läst 16807 ggr Kommentarer Kommentera



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Populära taggar



Arkiv