Gästbloggen - "Ridning som terapi – en livsnödvändig behandling"
MAR
15
2020

"Ridning som terapi – en livsnödvändig behandling"


Foto:  Camilla Johansson–Stark

OM DENNA GÄSTBLOGG
Lars Mullback är författare, journalist och filmregissör. Han är också CP-skadad och började tidigt på ridskola i en grupp för personer med funktionshinder. Lars har tävlat en del i distansritt och familjen har haft egna hästar i över 20 år. Lars vänder sig mot att Västra Götalandsregionen väljer att dra in ridterapin i länet. Tillsammans med dottern Gintare har han skrivit en debattartikel som vi publicerar här i Gästbloggen.

Sjukvården i Västra Götaland har beslutat att lägga ner ridterapin. Det är förmodligen svårt för de flesta att förstå vad ett sådant beslut innebär, för de som drabbas. Det är till och med svårt att förklara betydelsen i en sådan här debattartikel. Vi ska här försöka att verkligen förklara vad det betyder när vi skriver att ridning som terapi är en livsnödvändig behandling, för ett fåtal funktionshindrade. En behandling som gör att de kommer ur sin fysiska och/eller psykiska instängdhet.

För de flesta är ridning fritid och avkoppling, för några ett yrke. Det mesta i våra liv är utbytbart och enkelt. Om vi inte trivs i stallet kan man oftast byta. Till och med våra hästar är utbytbara. Det är naturligtvis tungt och mycket uppslitande om vi inte längre kan rida den häst vi älskar. Men de flesta av oss är så lyckligt lottade att det finns ett liv på andra sidan med många valmöjligheter. Visst saknar vi våra första hästar, Sally och Marwin och Trixie, men livet går vidare och nu börjar vår nya älsklingshäst – Coyt – växa in i rollen som den fantastiska, som passar in i just vår familj. Att livet är utbytbart och enkelt, betyder alltså inte att det saknar sorg och svårigheter. Det betyder att de flesta av oss har kapacitet att klara motgångar och förändringar.

Det är 48 barn och vuxna i Västra Götaland som drabbas när sjukvårdens habilitering lägger ner ridterapin. För dessa finns inga val på andra sidan, ingen annan ridskola att välja. För dessa 48 människor har mycket svåra funktionshinder. De har svårt att röra sig, ofta är de också så inåtvända av neuropsykiatriska problem att till och med föräldrarna har svårt att fånga deras uppmärksamhet och tolka deras vilja. Ridterapin väcker många gånger dessa människor att börja förstå sin omgivning och vakna till just människor.

Det är viktigt att komma ihåg att de 48, som har fått ridterapi i Västra Götaland, inte alltid räknats som människor. Vi har faktiskt bara betraktats som människor i 70 år. Så sent som på 1940-talet diskuterades avlivning inom svenska läkarkretsar, ”för många torde det inte finnas någon som helst tvekan om det berättigade i ett avlivande” skrev överläkare på Vipeholmsanstalten Dr Fröderberg 1943, enligt en FoU-rapport. Innan dess hade dessa barn fått bo i stallet eller på fattighem, och dog alltför tidigt i brist på kärlek och omvårdnad.

Men tack vare att Sverige blev en demokrati under 1900-talet och folket valde att välja politiker som stod för humanitet och för alla människors rätt till ett värdigt liv, så bestämdes att också svårt funktionshindrade skulle tillhöra samhället och omfattas av samma rättigheter som alla andra. Något som kallades habilitering växte fram på 1950-talet och fick uppdrag att hitta sätt att ge dessa mycket utsatta och rörelsehindrade människor ett värdigare liv.
Skolor byggdes upp för att utbilda oss svårt funktionshindrade att klara livet MED våra funktionshinder, för redan då visste man att allt inte går att bota. Vissa saker måste man lära sig att leva med. Jag, som skriver denna debattartikel tillsammans med min dotter, är svårt CP-skadad. Det var ingen läkare när jag var liten som trodde att jag skulle kunna lära mig gå, tala eller äta själv. Än mindre att jag skulle bli filmregissör, författare och egen företagare med familj och med hästar på en egen gård.

Jag är en av de lyckligt lottade, som föddes 1961. Två år senare fick sådana som jag rätt att gå i skolan. Och att jag över huvud taget fick möjlighet att klara av skolan berodde på att jag redan i förskolan fick vara med i en av Sveriges första handikappridningsgrupper på ridskolan Trekanten i Lerum. Där hittade inte bara min kropp styrka och balans, utan jag förstod även samspelet med hästen, med de som hjälpte mig och med övriga ridgruppen. Det var första steget för att förstå min roll och att det jag gjorde påverkade både hästen och övriga gruppen. Något som är mycket svårt att förstå, när man inte kan röra sig på annat sätt än genom ridningen.

I Radio Göteborg den 2 mars 2020 förklarade Barnhabiliteringens verksamhetschef Neri Samuelsson beslutet om att sluta med ridterapin: ”Vi tittar hela tiden på vilka metoder som ger bästa möjliga effekt till så många som möjligt. När det gäller djur- och hästunderstödd terapi är det en resurskrävande åtgärd.”
De politiker vi har röstat fram under 2000-talet har inte längre humanitet, och alla människors rätt till ett värdigt liv, som huvudambition. Habiliteringens uppdrag är därför inte längre att ge funktionshindrade ett värdigare liv. Habiliteringen är nu mer en del av sjukvården med uppdrag att bota eller lindra, inte att utveckla, utbilda och lära oss att leva MED våra funktionshinder som inte går att bota.
Huvudambitionen för de politiker vi röstat fram nu är att hålla budget och säkerställa att det som görs i sjukvården är medicinskt effektivt, oavsett om människovärdet urholkas. Därför säger Barnhabiliteringens verksamhetschef Neri Samuelsson vidare till Radio Göteborg: ”Vi har andra insatser som denna patientgrupp kan få med andra behandlingsmetoder.”

Vilka andra behandlingsmetoder menar då verksamhetschefen? Ett exempel är "Constraint Induced Movement Therapy" (på svenska "framtvingad rörelseterapi") som är en behandlingsform som passar medicinsk mätmetod. Terapin går ut på att man spänner fast barnets bättre hand, två timmar varje dag i åtta veckor. Barnet får leka efter bästa förmåga med sin bästa hand fastbunden i en ”förhållandevis bekväm” vante enligt professor Ann-Christin Eliasson. Tanken är att barnet på så sätt ska tvingas träning av den svagare kroppshalvan, utan att det krävs att habiliteringspersonal deltar.
Andra medicinskt effektiva metoder är att spänna fast spastiska barn i rullstolar, ståskal och på tippbrädor. I klartext betyder det barnhabiliteringens verksamhetschef Neri Samuelsson säger att det är mindre personalmässigt resurskrävande och medicinskt effektivare att använda tvångsbetonade behandlingar än ridterapi.

I övriga samhället är tvång och bältning i stort sett bannlyst, bland annat för att det pacificerar. Men att funktionshindrade bältas och pacificeras saknar tydligen betydelse, då de medicinska mätmetoderna tar hänsyn till detta. Ridsverige är en stor rörelse. Vi vet alla hur viktigt ridning är på många nivåer. Ridskolor runt om i landet kommer säkert fortsätta med handikappridning. Det är ridterapin som läggs ner. Alltså ridning för de allra svårast skadade, de som behöver sjukgymnast och annan kvalificerad personal för att klara att rida, alltså de som inte ens klarar handikappridning.

Över 1 500 har redan skrivit under uppropet ”Var med och rädda ridterapin. Skriv under!”. Om det är för dyrt att låta svårt funktionshindrade rida, dröjer det inte länge innan vår rätt att gå i skolan också ifrågasätts. Hjälp till att stoppa devalveringen av människovärdet.

Lars och Gintare Mullback

taggar


liknande webbartiklar


Läst 70923 ggr





Fler inlägg

JUN
29
2020

Foto: Adobe Stock

OM DENNA GÄSTBLOGG
Christian Gillinger har Cyklistbloggen tillsammans med Jeroen Wolfers. De är två Stockholmscyklister som huvudsakligen använder cykeln i vardagen. De cyklar istället för att köra bil eller åka kommunalt och de vill att cykling ska kännas lika säkert och få samma villkor som alla andra trafikslag. Christian läste om olyckan där hästen Poker blev skrämd av cyklister, bröt benet och fick avlivas. Christian berördes av händelsen och sökte information om hur man bäst möter och passerar häst och ryttare med cykel. Det var så vi på Hippson kom i kontakt med honom. Det hela har mynnat ut i ett blogginlägg som vi på Hippson fått tillåtelse att dela.

"Jenny Ek och hästen Poker var ute på en lugn skrittrunda längs en ridväg i Säve när två personer på cyklar plötsligt kom i hög fart bakom dem. Poker skrämdes av de skrikande bromsarna, skenade och bröt benet.
– Det var blod överallt, säger Jenny till Hippson."
Så börjar en text som dök upp i våra flöden. Det handlar om en häst som skrämts av cyklister och skrämdes så mycket att han störtade utför ett stup, bröt benet och fick avlivas. Eftersom Cyklistbloggen träffar hästar rätt ofta inne i stan på väg till jobbet, tänkte vi därför att det var dags att ta reda på mer om hur man bör göra som cyklist när man möter hästar.

Kortversionen: Ta det lugnt, stanna gärna om du möter ett hästekipage, använd inte ringklockan och om du rider ikapp, gör det i låg hastighet utan att göra plötsliga ljud. Håll ordentliga avstånd, särskilt bakom hästen. Småprata gärna för att ge häst och ryttare en chans att upptäcka dig.

Sju tips till cyklister som möter ryttare. Först, i fallet med hästen Poker så red ekipaget på en påbjuden ridväg, som är uppmärkt med vägmärke D8:

Tips nummer ett: Här får man inte cykla. Precis som man inte får köra bil på en cykelbana. Så tips ett är alltså att inte cykla på påbjudna ridvägar. Enkelt. Men, hästar och cyklister kan ju träffa på varandra i trafiken ändå – på skogsstigar, eller – som i vårt fall – i blandtrafik inne i stan där både Djurgårdsförvaltningen och Kungliga Hovstallet har hästar – för att inte tala om ridande polisen. Vi kollade med våra ridande vänner och bekanta och hörde också av oss till ridsporttidningen Hippson för att få bättre koll på vad man ska tänka på när man närmar sig en häst på hoj. Först, hästar är flykt- och flockdjur. Att de är flyktdjur betyder att deras främsta försvar mot rovdjur är att fly. Konkret innebär det att en häst som blir skrämd av något reagerar snabbt med att sätta fart. Flyktdjur är ständigt beredda på att snabbt fly iväg. Det var alltså det som hände med Poker. Hästar kan bli skrämda av nästan vad som helst – något som fladdrar, plötsliga höga ljud, eller när något med starka färger dyker upp. Det betyder att en cyklist som kommer i hög fart och plingar på ringklockan och är iförd reflexväst lätt kan skrämma slag på en häst.

Tips nummer två: Så, tips nummer två när du som cyklist möter en häst: Sänk hastigheten i god tid, utan att tvärbromsa. Använd inte ringklockan. Men prata gärna lugnt så att häst och ryttare får en chans att upptäcka dig. Om hästen verkar nervös (trippar fram, fnyser eller svänger fram och tillbaka) är det klokt att stanna tills ekipaget passerat.

Tips nummer tre: Hästen är ett flyktdjur, inte ett rovdjur. Det gör att synfälten fungerar annorlunda än på till exempel människor. Hästen ser nästan 360 grader runt sig, men har dåligt djupseende och därmed svårt att bedöma avstånd. Det innebär att den har lätt att uppfatta potentiella faror – och dit räknas alltså även cyklister. Rakt framifrån är synen sämre och samma sak precis bakom hästen – där ser den inte alls. Hinner du upp ett ryttarekipage, var alltså medveten om att du inte syns alls bakifrån och att du kan dyka upp väldigt plötsligt när du cyklar om. Och tänk också på att hästar använder bakbenen mot faror – cykla därför aldrig precis bakom en häst.

Tips nummer fyra: Hästar är som sagt lättskrämda, så tänk på att en häst plötsligt kan bli skrämd av vad som helst, även något annat än dig. Det betyder att den plötsligt kan röra sig oförutsägbart – och då gäller det att inte vara i vägen. Håll avstånden!

Tips nummer fem: Hästen är alltså ett flockdjur och vill därför hålla ihop gruppen. Kommer det flera hästar, låt dem passera tillsammans.

Tips nummer sex: Hästar som vanemässigt rids i stadsmiljö, till exempel polishästar och Beridna högvakten, är tränade för det och är också hästar som är speciellt utvalda för att fungera i den tuffare miljön. Men de är fortfarande hästar, så visa hänsyn ändå.

Tips nummer sju: Har du otur och möter hästar som kommer i hög fart, var extra försiktig. Galopperande hästar brukar vara mer fokuserade på galoppen än på omgivningen, så om det är på en grusväg, gå åt sidan och låt passera. Men göm dig inte, , stå tydligt och synligt. Du vill inte vara den där läskiga överraskningen.


Läst 28111 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
22
2020

OM DENNA GÄSTBLOGG
Viktoria Sporre är veterinär och driver en ambulerande hästpraktik på Gotland. I ett inlägg på Facebook berättar hon med humor om när hon skulle kolla tänderna på ett litet russ. Men ibland blir det inte alls som man tänkt sig – men slutet gott allting gott – och Viktoria är på välbehövlig semester. Vi har fått hennes tillåtelse att publicera inlägget.

Hur man vet att det börjar bli dags för semester? Man åker till jobbet en helt vanlig torsdag. Man träffar en häst. Eller, ja, man träffar en ponny. Eller, ja alltså man träffar ett Gotlandsruss. Dessa kungar och drottningar av egen vilja , hyss och upptåg. Dessa fantastiska, vackra varelser så fulla av ofog att hälften kunde vara nog.

En fux. Ja, men såklart! Det är väl inget konstigt med det, tänker man, den ska ju bara kolla tänderna. Det borde ju gå vägen utan större problem. Man har gjort det förr. Man klappar lite på ponnyn, ger den lite lugnande, även detta förvånansvärt enkelt med tanke på ras, ålder och så vidare. Åååh den står så snällt. Direkt träff i blodkärl. Man känner sig på g. Inte någonstans misstänker man att det finns en hake – än. Man börjar plocka fram lite grejer och ska just sätta på munstegen.

POFF! Det lilla söta russet bestämde sig för att jag hade ABSOLUT gett den ALLDELES för mycket knark så nu gick det minsann inte att stå upp ens. Totalt väck. Som en vintervilande björn i december. Som en mumie i Egyptens pyramider. Ok, vi väntar väl lite då. Och killar lite på honom......retas lite.... Icke, sa Nicke.

Veterinärvård Mc Gywer-style påbörjas. Med mattes hjälp släpar vi fram med vattendunkar, spännband, täcken och – HÄPP – så hade man "Ernstat" ihop en mobil tandvårdsenhet för liggande (svordom svordom röda svordom svordom) russ. Av med vargtänderna blev iallafall den lille kraken. Och alldeles strax efter ställde han sig SÅÅÅ snällt upp.

Och jag VET att han egentligen aldrig ens VAR sådär jättetrött som det påstods. Han är bara russ. That's it. Och detta mina vänner, är hur man vet att det är dags för semester!

//Viktoria Sporre

HOPPHÄSTVECKA PÅ HIPPSON!
Hitta din nästa hoppstjärna på Hippson Market

Ovan visas de tio senaste annonserna inom kategorin:
"Hästar | Hoppning".
Samtliga hopphästar hittar du HÄR

Har du en egen häst att sälja?
Det jätteenkelt att lägga upp annonser på Hippson Market, oavsett om du använder en mobil eller dator. Som säljare bestämmer du själv när du vill lämna ut dina kontaktuppgifter och många av användarna är verifierade med BankID, vilket ger extra trygghet.
Publicerar du en annons under kategorin "Hästar | Hoppning" visas den just nu även på Hippson.se. Vill du ha hjälp med att komma med kan du kontakta: info@hippsonmarket.se

Läst 42991 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
21
2020

OM DENNA GÄSTBLOGG
Anna-Clara Pettersson är ridlärare, b-tränare i hoppning och hippolog. Hon har arbetat som ridlärare på Ridskolan Strömsholm. I dag har hon sin verksamhet på Hässelby gård med inriktning på tävling, utbildning och inridning av hopphästar. Hon är också koordinator för Svenska ridsportförbundets ryttarutveckling. I ett inlägg på Facebook uppmanar hon om vikten av att tempa hästarna regelbundet för att hindra smittspridning. Hippson har fått Anna-Claras tillåtelse att dela inlägget.

Min första känsla när Covid-19 blev känt var att vi ryttare är ganska vana vid risken för kontamination genom mediciner men också smittrisker som till exempel ringorm, kvarka och abortvirus. Jag måste ändå säga att det är just dom smittorna som i vardagen skrämmer mig mest. Jag har dock stor respekt för att jag med stor säkerhet ändrar min åsikt om/när den dagen infaller som jag eller människor i min närhet smittas. Corona har gjort de flesta upplysta om hur man bör agera för att inte smitta eller bli smittad.

Jag är så taggad över första tävlingsdagen. Men inser också hur förskonade vi varit från smittor under tävlingsstoppet. Jag tror också att människor generellt sett tvättar händer mer vilket också varit bra för spridningen av hästsmittor. Vi har alltid virkon och desinfektionsmedel hemma för att rengöra lastbil, stall och borstar så det fanns ett lager när handdesinfektion blev en bristvara. Alla hästar i mitt stall tempas varje morgon. En rutin som jag upplever besparat oss smittspridning men som också gett oss stor insikt i hästarnas allmäntillstånd. Det är klart att det tar tid att tempa kanske 16 hästar men med en termometer som mäter tempen på 20 sekunder så är det helt klart värt det.

Normalt ligger hästarna i stallet någonstans mellan 36,8-37,8 normalt sett. Mest förekommande är temperatur mellan 37,1-37,4 på morgonen. Jag ser ganska stora individuella skillnader mellan hästarna. Att tempa en frisk häst över tid ger oss möjlighet att snabbt agera om det blir en skillnad. Tänk på att hästen har högre temp efter rörelse/hagvistelse och framförallt ridning vilket kan ge falsk indikation. Tänk på att unghästar och framförallt föl har en högre temperatur då ämnesomsättningen är högre. Det är helt normalt att det skiljer upp till 0,5 grader under ett dygn på en häst. Det man skall reagera på är skillnader större än det.

De åtgärder vi gör om vi ser en högre temperatur hos häst än vad som är normalt är:

  • Isolera hästen direkt från övriga hästar
  • Tempa alla hästar i stallet
  • Informera övriga som är i stallet för att minimera smittspridningen
  • Byt kläder och tvätta händer vid hantering
  • Tempa regelbundet för att se en eventuell feberkurva
  • Försök få hästen att dricka
  • Var vaksam om tempen kommer av smärta, typ lymfangit, kolik, behövs veterinär?
  • Ta bort kraftfodret om hästen ställs på box
  • Led hästen för hand (ej vid andra hästar)
  • Notera eventuellt näsflöde eller hosta
  • Kolla hästens slemhinnor
  • Kolla hästens puls och andning

Kom ihåg att tempa din häst innan du åker till tävling och träning men också under långa resor. Vi har vid fler tillfällen isolerat en häst helt i onödan men tänk den dagen som det är något då har vi förhoppningsvis kunnat stoppa smittspridningen.

Vi ses på tävling- ÄNTLIGEN


Läst 52699 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Gästbloggen »



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Inbjudens senaste




Arkiv