Gästbloggen - Vart tar pengarna vi betalar för att tävla vägen?


Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Hoppryttarna Hanna Jönsson, Sigrid Westerholm och Jenny Östberg Hjort driver hästbloggen Trojkan. De kallar sig genuina hästnördar med små medel och stora drömmar, och delar med sig av sin vardag. I ett inlägg undrar de över vart pengarna man betalar in till Svenska Ridsportförbundet för att få tävla tar vägen. Svenska Ridsportförbundets svar under inlägget.
Hela bloggen hittar du här: Trojkan

"Tävlingssäsongen 2018 har börjat knacka igång och bankkonton över hela Hästsverige börjar tömmas. Som inför varje säsong väcks frågan som ingen verkar ha något kristallklart svar på, nämligen vart går alla pengarna?

Innan man ens har anmält sig till första tävlingen har man gjort av med nästan 1 500 kronor förutsatt att man bara har en häst. Den summan man pungat ut gör att man får möjlighet att anmäla sig och medverka på tävlingar med en licensierad häst under ett helt år. Tävlingar som man sedan får betala ytterligare summor för innan man faktiskt kommer till start.

Men vi backar bandet och går tillbaka till den här första summan. För att få vara med och tävla är det första man gör att betala in en medlemsavgift till den förening man behagar att rida för, en förening som är kopplad till ridsportförbundet. I och med det medlemskapet får man en omfattande olycksfallsförsäkring/allmänförsäkring som  gäller alla medlemmar till ett förbund som är kopplade till Riksidrottsförbundet. Så långt känns summan rimlig och allt i sin ordning, förbundet ska ha sin del av kakan också så ha i åtanke att inte hela medlemsavgiften går till föreningen. Det känns rimligt för de måste säkert i sin tur betala någon avgift till Riksidrottsförbundet.

Steg två är att betala en summa på 800 pix till förbundet för att få tävla. Man blir då registrerad och blir påmind om att man som medlem har den där omfattande försäkringen via Folksam. Här börjar det skava men varje år betalar man såklart ändå, en vill ju tävla. Men man kan inte undgå att undra vad är det som kostar för förbundet som gör att 800 kr är en relevant summa för en ryttarlicens? Vill jag kunna tävla med min häst som sporten ändå går ut på så får jag betala ytterligare 300 kr. För det får jag anmäla just den hästen till tävling och hästen registreras vilket gör att SvRF kan ha koll på hur många hästar som tävlar samt redovisa resultat för varje häst. Ja alltså det är den informationen man får när man klickar på hästlicens när man undrar vad i tjänsten som är värt 300 kronor per häst och år?

När pengarna är betalda och man egentligen betalat en halv stallhyra för att bli registrerad och få en försäkring så ska man betala ännu mer hela året innan man pungar ut startsumman igen nästa år. Tävlingsavgifter känns helt rimliga för ni vet ju att förbundet bistår inte med mycket mer än en checklista och regler när det ska arrangeras tävling. Arrangörerna betalar domare, överdomare, banbyggare och så vidare. Så de där slantarna för att man är med på en tävling en föreningen svettats och blött för att genomföra betalar jag glad i hågen. Arrangörerna som jag uppfattar det ska också bidra med en slant till förbundet. Jag har nämligen uppfattat det som att de ska betala förbundet per klass som anordnas? Jag kan ha fel information men om någon är mer påläst får en gärna kommentera vilka summor det handlar om och till vilket syfte? Eller om det kanske är så att förbundet inte ska ha pröjs alls. Men om det ska betalas så skaver det igen för arrangörerna betalar ju själva för funktionärer och dataprogram så vilken tjänst förbundet erhåller som de ska ha betalt för känns ytterst oklart.

De här funktionärerna då, de blir ju faktiskt utbildade genom förbundet men få inga illusioner för det ska förbundet också ha betalt för, utbildningarna alltså inte illusionerna men det kanske är en utgift till nästa år. Jag kan inte komma på någon utbildning som förbundet håller som de inte tar betalt för? Undra om det inte också tar betalt för att utbilda folk som ska hålla i grönt kort-kursen?

Så vad gör förbundet tänker man nu? Vart går alla pengar? För allt kostar och mycket. På deras hemsida står de att de tillhandahåller regler, register, företräder ridsporten i samhället och kvalitetssäkrar yrkesprofessionella och ridskolor med mera. Men med tanke på vad man betalar för det där registret, reglerna och utbildningarna så känns det som att det borde finnas ett överskott någonstans. För summorna betalar vi ju, år efter år, tävling för tävling så vart går pengarna?"

Svenska ridsportförbundets svar:
"Svenska Ridsportförbundet har en omsättning på drygt 97 miljoner för 2017. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för att ridsporten ska ha en självklar plats i samhället och att våra föreningar kan erbjuda en verksamhet med kvalité. 97 miljoner är mycket pengar, men så har också vår organisation en mycket omfattande verksamhet där både utgifter och inkomster är stora. De medel som kommer in från sponsorsamarbeten går till verksamheten i riktade satsningar främst inom sport/tävling, utbildning och ryttarutveckling för samtliga nivåer. Alla våra SM-arrangörer får ett arrangörsbidrag från sponsormedlen. De år Svenska Ridsportförbundets bokslut visar överskott läggs pengarna till eget kapital, som är ett förbunds sätt att spara. Riksidrottsförbundet rekommenderar ett förbund av vår storlek att ha ett eget kapital på 13,5 miljoner, det ska täcka verksamhetens utgifter under ett halvår om det skulle bli nödvändigt. Det som överskrider den summan kan förbundet förfoga över. Vi arbetar bland annat med att ytterligare utveckla digitalisering och IT för hela förbundet och i år arrangeras ridsportens samlade VM i USA där vi har för avsikt att delta i fem grenar. För att klara extra utgifter kommer de två senaste årens ekonomiska överskott att användas."

 


Läst 80811 ggr



Fler inlägg


Bilden till vänster är en häst med rotation och sänkning på hovbenet. Till höger ser ni samma hov nio månader senare efter vila och anpassad skoning.
Foto: Brunmåla hästklinik

OM DENNA GÄSTBLOGG
Brunmåla hästklinik finns i Stockholm. I ett inlägg på Instagram tar de upp risken av att hästarna drabbas av fång året om. Det måste inte hänga samman med frodigt sommarbete. Hippson har fått Brunmålas tillåtelse att dela inlägget här i Gästbloggen.

Ofta tänker man att hästar drabbas av fång under sommarmånaderna när gräset är som frodigast. Så kan det absolut vara, men många hästar drabbas också på hösten i samband med att den första frosten kommer, då sockersammansättningen i gräset påverkas. Hästarna kan även drabbas under vår-vintern då deras ämnesomsättning går på "sparlåga" och vi gärna utfodrar dem för fullt.

Typiska symtom vid fång är:

  • Puls i kärlen som går över kotan (cirka klockan 4 och 8 om klockan 12 är mitt fram på benet)
  • Fångställning med frambenen framför sig och bakbenen inunder sig
  • Varma hovar
  • Svårighet att vända
  • Ovilja att röra sig (därav namnet fång – hästen är fångad)
  • Sjukdomsförloppet kan vara snabbt och komma över några timmar, eller vara mer långsamt med försämring över en längre tid.

 Bakgrund
Hovkapseln sitter fast i hovbenet med hjälp av så kallade lameller. Vid fång uppstår en inflammation i dessa lameller och svullnaden som inflammationen medför gör att fästet mellan hovkapsel och hovben blir sämre och lossnar, vilket gör att hovbenet kan rotera eller sänkas.

Orsaken till fång är fortfarande inte helt fastställd
Vissa studier har visat att cirka 90 procent av alla fall av fång beror på en endokrin sjukdom – PPID (pituitary pars intermedia dysfunction) eller EMS (equint metabolt syndom).
Om du vill veta mer om PPID och EMS rekommenderar vi att du besöker www.hastsverige.se – där finns det information baserat på forskning.
En häst kan även utveckla fång till följd av hormonell påverkan i samband med dräktighet och vid överbelastning till exempel på det friska benet vid ett benbrott där hästen inte vill belasta båda benen lika. Detta är dock mer ovanligt.

Om du misstänker att din häst drabbats av fång ska du omgående:

  • Ställa den på strikt boxvila med en tjock spånbädd
  • Kontakta veterinär!
  • Ta bort allt kraftfoder

Läst 8479 ggr Kommentarer Kommentera

Foto: Privat och Adobe Stock

OM DENNA GÄSTBLOGG
Emil Johansson, södra Skåne, arbetar som klinikhovslagare på en av Sveriges största hästkliniker, Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg. Han driver också det egna företaget Emils Hovslageri sedan över tjugo år tillbaka. Med det stora intresset för hovens anatomi, fysiologi och balans har det fallit sig naturligt att arbeta framförallt med sporthästar och flera av Emils kunder tävlar på internationell nivå. Hippson har fått hans tillstånd att dela inlägget om strålröta i Gästbloggen.


Just nu får jag många frågor om strålröta. Hästägare runt om i landet har tagit kontakt och berättar att de har stora problem med strålröta, delvis på grund av det regniga vädret.
Tänkte att jag även vill dela med mig här.

Strålröta är ett vanligt hälsoproblem som påverkar hästens hovar/strålar. Det är en infektion i hovens mjuka vävnader, särskilt strålen, som kan vara smärtsamt och allvarligt om den inte behandlas ordentligt. Här är några steg för att behandla strålröta:

Rengör hovarna: Börja med att rengöra hästens hovar ordentligt dagligen. Tvätta hoven/hovarna med rent vatten och en mild tvål om det behövs. Ta bort smuts, lera och eventuella främmande föremål från hovarna.
• Sjukvårdande behandling: Ett effektivt sätt att behandla strålröta är att använda antimikrobiella och desinficerande medel. Ett vanligt val är att använda hypoklorsyra eller klorhexidinlösning. Applicera detta på det drabbade området och låt det verka i några minuter.
• Verka bort död vävnad: Om det finns död och förmultnande vävnad i hoven måste detta tas bort för att underlätta läkningen och förhindra ytterligare infektion. Detta skall göras av en professionell hovslagare eller veterinär.
• Torkning: Se till att hovarna är ordentligt torkade efter rengöring och behandling. Fuktiga hovar främjar tillväxten av bakterier och svampar.
• Förband och skydd: Efter att ha rengjort och behandlat hovarna kan det vara lämpligt att lägga på ett lätt förband för att skydda hoven och förhindra smuts och skräp från att komma i kontakt med det behandlade området.
• Hästens boende och miljö: Se till att hästen hålls i en ren och torr miljö. Hovarna bör inte utsättas för överdriven fuktighet eller smuts, eftersom detta kan förvärra tillståndet.
• Regelbunden uppföljning: Det är viktigt att hålla koll på hästens hovar och övervaka framstegen. Om tillståndet inte förbättras eller om det försämras, kontakta då en veterinär eller hovslagare för ytterligare rådgivning och behandling.
• Viktigt att notera är att behandlingen av strålröta kan variera beroende på svårighetsgraden av tillståndet och individuella faktorer. Det bästa är att alltid rådfråga en professionell hovslagare eller veterinär innan du påbörjar någon behandling för strålröta.
• Sist men inte minst förebygg genom att: Hästen bör alltid stå på rent och torrt underlag. Hästens hovar skall verkas regelbundet med korta intervaller. Kratsa och rengör hovarna dagligen.
// Emil Johansson

Läst 42862 ggr Kommentarer Kommentera

Foto: Adobe Stock

OM DENNA GÄSTBLOGG
Johanna Habbe bor i Åseda och arbetar som veterinär. Hon bor på en gård med sin familj och deras djur. Johanna driver Facebook-sidan Veterinär Johanna Habbe för att ge människor tips och information om stort och smått som rör djur. 


Fång. De torra nedbetade hagar vi har nu verkar INTE vara ett skydd mot fång. Det har varit en hel del fall de senaste veckorna. Det är inte längre bara små feta ponnyer som kommer ut på bete som får det. Det drabbar så många olika slags hästar. Gemensamt för MÅNGA av dem är att de går på beten där det "inte finns något att äta" men hästarna är ändå tämligen runda eller till och med feta. (Precis, då FINNS det rätt mycket att äta ändå).

Om det finns nästan ingen mat på en STOOR yta kan man genom att titta på hur hästarna ser ut avgöra om de får i sig "ingen" mat (hästarna magrar av), "kanske ändå rätt lagom" med mat (håller hullet) eller "hoppsan, kanske rätt mycket" mat (lägger på hullet). Pyttelite mat på många kvadratmeter/hektar blir rätt mycket mat för en liten (eller stor) häst. Tänk på att de betar upp till 18 timmar om dygnet.

Huruvida gräset är stressat och nu bildar extra mycket socker eller om det beror på något annat är svårt att säga för mig. MEN det som jag KAN säga är att en häst som lägger på sig på betet behöver få en betydligt mindre hage ELLER betydligt färre timmar i hagen. Ordentlig motion gör också nytta, men helst i kombination med mindre hage/färre timmar i hagen. Resten av tiden bör hästen stå inne, gå i en gruspaddock eller något annat som förhindrar matintaget.

Det är jäkligt tråkigt att ha sin häst så, men det som är ännu tråkigare (tro mig) är att ha hästen så för att den har fång. En sak man MÅSTE vara observant på är om hästens mankam börjar bredda sig och om den dessutom blir hård eller stenhård. TA IN HÄSTEN. MOTIONERA. BANTA. OMEDELBART!!!

Det är nästan garanterat att den kommer att få fång. Om inte nu så snart. Och om inte snart så sedan. Och om den får det måste du ändå ta in den och medicinera och minska maten. Bättre att göra det i tid.


Önskar er en fin sommar utan fång, men ibland gör man faktiskt allt rätt och drabbas ändå av denna skitsjukdom. Då ska vi göra allt för att få hästen att må så bra som möjligt igen.

/Johanna Habbe

Läst 90994 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Gästbloggen »



Här hittar du alla våra husbloggare

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen

Inbjudens senaste



Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Hippson AB Vallgatan 16, 302 42 Halmstad

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.