Veterinärbloggen
JUN
29

När plan B skiter sig

Hallå!

Nu har jag lämnat Rossdales och Newmarket, faktiskt med en liten tår i ögat. Är nu i London för en kort visit innan Svedala hägrar igen. Det har varit en otroligt intensiv månad men jag är så otrolig glad att jag åkte hit och gjorde detta. Det är första gången i mitt liv som jag jobbat en månad i streck, snittat 13 h per dag (okej en dag ledigt;) Men det jag fått tillbaka är otroligt mkt. Jag åker härifrån med nya erfarenheter och en del nya vänner som jag garanterat kommer hålla kontakten med. Jag hoppas verkligen åka tillbaka till Rossdales, men när, det får tiden utvisa:)

Det har ju hänt så otroligt mycket under tiden här och jag har sett så många olika fall att jag inte kan skriva om allt, men en händelse som fastnat på min näthinna är en krissituation som jag var med om för nån vecka sedan.

När saker krisar och saker går fel så gäller det verkligen att man har en krisplan redo. Ofta har man en plan A, om den skiter sig så har man en plan B, men om detta också skiter sig så får man problem. Det är EXAKT då det framkommer vilka som har kompetens, vilka som klarar pressen, och vilka som kan tänka "outside the box".

Som jag sagt innan så är livet som hästveterinär långt ifrån glassigt. Vid ett tillfälle förra veckan så kom det in en mkt dålig kolikhäst. Den hade rest i flera timmar och hade stått bra på transporten men då den lastades av så hände något. Då hästen kom innanför dörrarna så fick den så kraftiga smärtor att den försökte kasta sig på golvet. Den hade även så lågt blodtryck att den knappt kunde hålla sig uppe.

Vanligtvis är det en veterinär på Rossdales som söver hästen, en av de nyare veterinärerna, så kallade interns. De gör en första undersökning och bedömning, tar prover etc. Det är sedan kirurgen som kommer in och slutligen avgör om hästen behöver kolikoperation eller ej. Vid detta tillfälle hann inte ens kirurgen komma in. Hästen hade sådana smärtor att det inte fanns tid att vänta, dessutom var den farlig för ALLA då den mer eller mindre kastade sig på väggarna trots full smärtlindring.

Vanligtvis när man söver så vägs hästen innan, den får förberedande mediciner och "induceras" (sövs) med en kombination av noga uträknade droger. Vid detta tillfälle var hästen så "farlig" och hade så ont att veterinären ropade till alla att ta sig ut ur boxen. Han fick själv "snurra runt" hästen i boxen för att den inte skulle lägga sig, samtidigt som han med en hand lyckades få i en permanentkanyl i blodkärlet i halsen + uppskatta hästens vikt.

Izabella, get xx ml of Diazepam and xx ml of Ketamine. Veterinären fick höfta på hur mycket droger hästen skulle ha eftersom det inte direkt var läge att gå och väga den. Samtidigt ropade han instruktioner till oss om var dessa droger fanns eftersom de va inlåsta i ett skåp med kodlås. Alla skrek "hurry" o vi visste att hästen snart skulle lägga sig om vi inte lyckades söva den, snabbt! Jag och Serena sprang in på op, lyckades hitta drogerna och dra upp vad vi skulle ha i sprutor, sprang tillbaka och kastade in sprutorna i boxen till veterinären som fångade dem (sant) och till slut lyckades söva hästen i farten utan att själv hamna under. Jag tänkte "det här händer bara inte".

När hästen väl lagt sig kunde alla andas ut några minuter, men sedan full fart igen för att få den att överleva narkosen. Veterinären som sövde var bara så extremt skicklig. Mixtrade med olika droger under hela operationen men tvingades ha hästen extremt ytligt sövd pga det låga blodtrycket. Isofluran som är gasen som hästen andas in under operationen är mycket negativ för blodtrycket, varför man alltid ska försöka ha hästen så ytlig som möjligt utan att den såklart vaknar.

I hela denna situationen blev jag bara extremt imponerad av veterinären som sövde. Allt kunde verkligen ha gått fel och man kan verkligen skada sig själv när man hanterar hästar som har panik eller stark smärta. Sättet som veterinären tog kontroll över situationen och delade ut uppgifter till alla och sade exakt vad de skulle göra, samtidigt som han hade koll på hästen och lyckades sy fast en kanyl samtidigt som hästen galopperade runt i boxen, det är skill, det är såna människor som kan sitt jobb.

Jag tycker det är otroligt kul med akutsjukvård även om hältor och ortopedi nog är mitt kall. Teamet är verkligen allt i akutsituationer, men även stor kompetens och bra ledaregenskaper hos den som har befälet.

Ovan en bild på mig när jag ultraljudar buken på en kolikhäst.

Hej svejs från London. I morgon ska jag till Natural History Museum. När jag var liten så var jag helt galen i Dinosaurier. Jag sa till min mamma att jag skulle bli
skelettforskare, så imorrn ska jag kolla på dinosaurie-utställning! Ska även kolla på typ "jordens uppkomst/rymd saker" vilket jag tycker är otroligt intressant:) Lite kul ändå att jag sa att jag skulle bli skelettforskare, för det är jag ju mer eller mindre nu, fast på hästar;)

Ha de gott!
//I


Läst 40005 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
27

Många intryck

Oj! Jag kan själv inte förstå att jag bara har 2 dagar kvar här på Rossdales. Tiden har verkligen flugit iväg och nu är det "bara" helgen kvar.
 
 Det har varit en otroligt intensiv period då jag bara varit ledig en dag på en månad, men antalet hästar och veterinärbehandlingar jag sett under denna tiden går inte att likställa med annat. Jag har sett flera ovanligare åkommor som jag bara tidigare läst om.
 
 På ett sätt ska det bli skönt att komma hem till Sverige igen. Ni vet den där känslan när man tittar ner från flygplanet innan man ska landa, ser Sverige och en massa gröna skogar o sjöar. Landar på Arlanda och välkomnas av "welcome to my hometown av kungen och drottningen". Haha ni kanske inte alls upplever det så, men för mig är den känslan fantastisk!
 
 Dock kommer jag verkligen sakna Rossdales. Det tar ungefär en månad att komma in i ett nytt arbetsgäng och nya rutiner. Precis nu så kan man nästan allas namn, man vet på vilket sätt deras rutiner görs och vad man ska och förväntas göra. Det finns verkligen underbara människor här och kompetensen är otrolig.
 
 Här kommer ett urval av bilder från senaste dagarna.
 
 Nedan en bild på Serena som också är här på praktik. Vi assisterade på operation där man skär med laser, då måste man skydda ögonen:

 Idag såg jag en unghäst med så kallad EDM (Equine Degenerative Muscledisorder). Det är en mycket ovanlig sjukdom som drabbar hästar som lider av näringsbrist och ffa brist på vit E. Hästen vi såg hade blivit vanvårdad som åring och ej fått tillräckligt med näring under uppväxten. Den hade då fått problem med levern, cellerna utsattes för oxidativ stress och hästen hade med tiden blivit stel/lam i bakbenen. Den kom in av denna anledning men det visade sig alltså att den drabbats av denna ovanliga muskelåkomma (OBS! Den är mkt ovanlig, de hade inte sett någon sån här på flera år). Fick åka hem med denna burk plus ett fångfoder med extra antioxidanter:

 Sen fick jag även beröm av en av mina största idoler. Kändes stort. Det kan jag leva på ett tag!
 
 O kolla vilken fin tröja jag fick idag:

 Igår kväll var vi på Cricket. Rossdales personal spelar varje år match mot personalen på en av de stora stuterierna här i Newmarket. De va barbeque och riktigt trevligt! Dessutom så vann Rossdales så det var riktigt bra stämning på sjukhuset idag:)
 

 Lämnar Rossdales och Newmarket söndag em för en kort trip till London i två dagar. Ska turista mig lite, sen tillbaka till Sverige tisdag kväll, jobbet onsdag morgon --> the life of an equine vet;)
 
 / I


Läst 33098 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
24

Ultraljud av buk och stamceller för att läka senskador

Hallå!

När en kolikhäst kommer in på Rossdales blir den först undersökt. Man kollar på slemhinnor, lyssnar på hjärta, lungor, ljud från buken och tar tempen. Sedan tar man ett blodprov för att ffa kolla om hästen är uttorkad eller om det finns några tecken på infektion eller stor ökning eller förlust av proteiner i blodet. Man stoppar sedan ner en slang i magsäcken för att kolla om hästen har någon magsäcksöverfyllnad och hästen blir även rektaliserad. Man tar sedan ut vätska från buken. Om hästen behöver vätska får den det via sond ner i magen eller via dropp intravenöst.

Detta är more or less samma som vi gör hemma. Men som standard här så får varje häst också ett ultraljud av buken. På ultraljud kan man ffa se om tarmarna och de inre organen verkar ligga på rätt plats. Man kan också se om det fins tunntarmar det inte borde finnas samt om tunntarmarna är dilaterade, dvs utspända med gas, eftersom detta är tecken på strangulation av tarm och ofta behöver kirurgisk åtgärd, dvs buköppning. På ultraljud kan man även få en uppfattning om tarmarna rör sig eller står stilla samt om tarmväggen verkar förtjockad, dvs inflammerad eller ej. Man kan helt enkelt få ut en massa bra information!

Under tiden här har jag sett många ultraljud av buk och jag har även fått göra en del själv efter den ordinarie veterinären. På bilden nedan så tränar jag och Serena på en kolikhäst samtidigt som den rektaliseras av veterinären som jobbade. Vi passar på så fort det finns tid.
 


Häromdagen var jag också med om ngt häftigt. En häst kom hit för stamcellsbehandling av senskada. Alla som haft en häst med senskada vet att läkning av senor går extremt långsamt. Den senaste forskningen har dock kommit upp med en del bevis som ffa stödjer behandling med stamceller i så kallade "core lesions" där man mer eller mindre har ett hål i senan som behöver fyllas upp med nya celler.

Stamceller kan plockas ut från benmärgen, dvs massan som finns inuti kroppens långa rörben. Stamceller har ännu inte "bestämt" vilken typ av celler de ska bli. Simpelt förklarat så kan man i teorin ta en stamcell och stoppa den på ett random ställe i kroppen. Den kommer då att differentiera ut till en likadan cell som sin omgivning. Låter det inte fantastiskt?

På hästen nedan så "borras" ett hål rakt in i bröstbenet med något som liknar en skruvmejsel fast den samtidigt är en kanyl (såklart efter att hästen blivit sederad + lokalbedövad). Man använder ultraljud för att märka ut exakt på vilket ställe man ska sticka. När man fått sin megastora kanyl på plats så drar man ut benmärg. Man skickar sedan detta till labbet som odlar och uppförsökar stamceller som man vill åt under ca 4 veckors tid (!). Stamcellerna injiceras sedan i senskadan för att den ska läka fortare.

Hästen övervakas även med EKG för hjärtat under tiden provet tas, detta eftersom man är så nära hjärtat med skruvmejseln och det finns beskrivet hur hjärtat kan påverkas av proceduren. En medicinspecialist fanns därför i rummet samtidigt som man samlade provet om något skulle hända med hästens hjärta.

Science at its best!

Hej hopp!
/Izabella


Läst 31341 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
23

Kirurgmusik

Hallå!
 
Om man någon gång varit inne i en operationssal under operation av häst (säkert också andra djur eller människor) så vet man att olika kirurger har olika krav på hur det ska vara i operationssalen under operationen. Jag har ju sett en hel del olika kirurger operera och även om de i stora drag gör samma sak så har de sina favoritinstrument, sina favoritrutiner och ffa sin favoritmusik! Vissa vill ha helt tyst i opsalen för att de ska kunna koncentrera sig medan andra absolut vill lyssna på musik och har sin egen playlist med sig. Eftersom kirurgen är högste chef inne i opsalen så är det inte direkt läge att önska låt under operationen. Detta gör att man ibland måste lyssna på samma låtar om och om igen om man assisterar en kirurg som har lite smal musiksmak. Hitills har jag mest träffat kirurger som lyssnar på klassisk musik eller ABBA. :)
 
Hur som helst, i torsdags hade vi en mycket stressig dag på Diagnostic Centre på Rossdales med hältorna. Vi var klara kring 19 på kvällen, efter detta var det att göra på sjukhuset och jag hann aldrig gå och lägga mig innan jag fick veta att en kolik skulle komma in. Den kom in kring 24 och det blev sedan buköppning. Jag var såå trött och tänkte att jag aldrig skulle klara natten, och sedan fortsätta jobba 7 på morgonen. Men då kom räddningen, en rockande house-kirurg.
När hästen låg på bordet satte kirurgen igång sin playlist, och det var den bästa jag hört på länge! De var så hög musik inne i opsalen att det kändes som att vara på disco. Stämningen gick upp direkt, narkossköterskan gjorde Michael Jackson-moves och kirurgen sjöng under stora delar av operationen (helt sant). Efter operationen hjälpte kirurgen till att städa (hör o häpna) och dansade med golvmoppen kl 4 på morgonen;) Jag hade till uppgift att hälla koksalt på tarmarna under operationen och det var så hög musik att vi fick köra teckenspråk. För er som undrar så var hästen djupt sövd och öronen är igentäppta så det stör inte narkosen. Allt som gör att kirurgen kan fokusera gör att det går snabbare och är bra för hästen.

  
Jag tyckte i alla fall det var kul, speciellt när vi körde Swedish House Mafia och Greyhound. Vad gjorde ni själva natten till midsommarafton? Nedan ett kort på klockan mitt i natten under operation. Lyckades sova 2 h innan jag skulle upp igen. Men operationen gick bra och hästen klarade sig!!!

När jag gick och lade mig 4 på morgonen så tänkte jag dock på vilka speciella människor det verkligen är som jobbar på ett hästsjukhus på detta sätt. Många tycker att jag är arbetsnarkoman som gör detta, åker hit i en månad, jobbar mer eller mindre dygnet runt gratis på min semester. Men alla som var med mig inne på operation är precis likadana, om inte mer dedikerade.
Kirurgen berättade att han assisterat på 200 buköppningar innan han gjorde sin första själv, och det är inte direkt så att dessa kommer in dagtid. Att bli hästkirurg eller hästveterinär är inget för den late. Det är ett sånt skitgöra så ni kan inte förstå. Det är så långt ifrån glamoröst som ni kan tänka er. Men känslan av att fixa en häst, se hur man räddat livet på den, driver denna grupp av människor som inte alltid får erkännande för sin extremt långa utbildning, dedikering och kompetens. Detta kan ibland göra mig upprörd i den ständigt pågående prisdebatten.

   
Nedan en bild på hästens svans inlindad i vetrap under operation. Hästen har en urinkateter (slang som man för hela vägen in i urinblåsan). Detta gör att hästen kan kissa under hela operationen och inte är kissnödig då den kommer ut i uppvaket. Om den skulle vara mycket kissnödig i uppvaket kan detta göra att den försöker ställa sig för fort eller blir orolig.

Till helgen kom mina föräldrar för att hälsa på! Här är jag och bästa pappa Seppo utanför Rossdales Diagnostic Centre. Mina föräldrar är verkligen bland de bästa man kan ha. De har alltid stöttat mig till 100 % och nu kom de till och med hit för att hälsa på och se Newmarket.

Och vet ni vad de bösta var? De hade med sig en midsommarpresent. Fin lax och knäckebröd! Hur kan man leva utan knäckebröd!?

Idag fick jag en ledig dag (min första på 21 dagar) i det fina vädret. Kolla in träningsbanorna för galopphästarna runt Newmarket:

Jag har inte hunnit gå på race för jag har jobbat hela tiden, så jag fick nöja mig med att se banorna och alla stall som är överallt på varenda bakgård. Idag åkte vi dessutom till Cambridge på shoppingtur. Kolla in bältet som de specialgjorde till mig på en marknad. Fick välja vad man ville ha så gjorde de ett personligt bälte. 12 pund!

Mitt bälte blev såklart ett skärp med hästar, ett extra "bett" på sidan och mina initialer på änden:)
 

Jag har på senaste tiden blivit galet inspirerad av prylar med hästar, stigbyglar och bett på. Alla hästiga saker här har satt igång ett nytt begär. Vad säger du om det Karrro, Beyond Equestrian? ;)
 
 Ha det så bra så hörs vi snart! Ps. Vi ses väl i Falsterbo?!
 
 Kram I


Läst 28730 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
17

Språkproblem eller bara trög?

Hej alla härliga Hippson-läsare!
 

Jag fick ju frågan om hur det går med engelskan i kommentarsfältet för nån vecka sedan. Jodå, det går bra så fort vi pratar medicinska termer eller anatomi etc, eftersom dessa termer är mer eller mindre samma. Litteraturen på veterinärprogrammet är ju också mer eller mindre på engelska så det är inte så stor skillnad mot att vara här.

DOCK, finns det en hel radda med andra termer som de använder här som har gjort mig skapligt förvirrad. Jag har också gjort bort mig en del när jag använt termer som är fel eller så har jag inte förstått vad folk sagt åt mig att göra, men det bjuder jag på! Här kommer några exempel.

1. Första dagarna när jag var med på hältutredningar så var det många hästägare som sa att "Oh, he is doing a bit of hacking" när de fick frågan om vad hästen gjorde för arbete, om den tävlade etc. Vad tusan är hacking, tänkte jag. Först trodde jag det var nån form av ridsportgren de har här i england men efter ettag började jag inse att hästarna som gjorde "hacking" verkade vara lite mer rull-bulle hästar som inte såg så sportiga ut. O eftersom jag frågar om så mycket saker så ville jag inte fråga igen och igen om allt. Till slut frågade jag en ägare vad som ingår när man gör "hacking". Hon skrattade och berättade då att hacking = rida ute i skogen, på en trail, alltså att inte träna hårt med hästen. Ahaaaa, nu passade allt helt plötsligt ihop mycket bättre!;)

Det är så roligt med nya hästord. Kolla nedan på Vovva, he is a HAPPY HACKER at the moment. Han bor på gården i Arboga och rids av duktiga Erika Gustavsson!

HE IS A HAPPY HACKING HORSE! GOOD FELLA! (Som de säger här hela tiden).
 

Men, tydligen är det inte bara jag som inte visste vad hacking var för något. Om man googlar på horse hacking så kommer man in på forum där folk undrar och folk svarar. Så, jag är inte en ensam som tur är:)

Dessutom så tenderar folk att säga "Good boy, good girl, good lad, good fella" typ heeela tiden när man ska göra något med hästen. Istället för hemma där vi säger sååååååååja lilla gubben/gumman, ta de lungt, matte e här! Jag pratar svenska med hästarna o säger "såååja", engelsmännen säger "good boy" och människor från Skotland (finns rätt många här) säger "good lad". Det är lite ironiskt faktiskt. Hästarna förstår ju ändå inte vårt språk så vi skulle ju faktiskt kunna enas o bara göra ett gemensamt universalt gulliplutt hästspråk. Förslag på det???:)

 2. Ytterliggare engelska ord jag missat: Jag har alltid sagt vacuum cleaner till dammsugare, men det är tydligen väldigt omodernt. Det heter "hoover". Det gick inte så bra när sköterskan 04.00 inne på operation bad mig att hämta "the hoover". "Ahh, vad vill hon egentligen (?). Efter att ha hämtat golvmopp, hink, vattenskrapa etc så gav jag upp. Hon fick hämta den själv! Men nu jäklarns har jag koll på "the hoover". Enkelt att komma ihåg - precis som hästhov:)

3. Om nån är en knäppjök så är denne en "douche". Förkortning på douchebag.

4. Häromdagen när jag skulle gå o tvätta så sa jag att jag skulle gå o göra "some cleaning". Skulle inte du göra "some washing" frågade min kompis Serena, och fick världens skrattattack för min svengelska.

5. Samma dag råkade jag säga "horse-bus". Det var tydligen också jätteroligt, så roligt att typ 5 personer skrattade. "You dont have a horse on a bus, can you guys imagine that? skrattade de. Stackars mig! Det heter tydligen "lorry"!

6. Grimskaft heter lead rope. Det är ju eg väldigt logiskt. Hur kan vi kalla det grimskaft? Ett skaft till en grimma, låter ju jättekonstigt och ologiskt?

7. Tack är tydligen samma sak som sadel med mera, och innan jag fattade det. "Izabella can you go and tack him up". Öhhh what? Tänkte jag första gången, haha!

-->Horse tack is any equipment used to ride a horse, such as saddle, girths, cinches, bridles, martingales. Tack may also refer to equipment like halters, lead ropes, whips, long reins, wraps and other items used in handling and caring for horses. Driving harness may also be referred to as tack.

8. Grimma kallas för headcollar. Hur konstigt är inte det då? Vadå huvudkoppel? Då är ju faktiskt grimma bättre. Förmodligen skulle grimma & leadrope eller grimma och ledrep vara den bästa kombon. Headcollar låter ju som ett hundkoppel (!)

9. Tydligen är det också väldigt konstigt att äta macka till frukost. Till frukost äter jag ofta rostat bröd med smör, Philadelphiaost och pålägg. Det är tydligen otroligt konstigt här för till frukost äter man flingor/cereals eller en croissant. "Izabella, that's a lunch sandwich!". NO, its NOT, it is a breakfast sandwich säger jag:P

10. Fördomarna mot Sverige är dessutom många:) Tydligen så är alla blonda, har blå ögon, killarna har långt hår i nacken och mycket muskler. Det är jämt snö i Sverige och det är jämt kallt. Dessutom så är alla mycket renliga, vårt största intresse är miljön, alla sorterar allt och vi återvinner varenda papperssmula. Vi pratar heller inte så mycket med varandra. Vi är generellt tysta människor och dessutom dricker vi mängder med mjölk! DET NI!:P

Ja, vissa saker i England är sannerligen konstiga. Eller är det vi som är konstiga?:P Ha en bra kväll alla!

/I


Läst 29804 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
15

Stående frakturreparation med mera!

Hallå!

Har varit  lite mindre update senaste dagarna då det varit mycket att göra. I slutet på veckan var det relativt lungt på hältfronten men det var istället operationer på sjukhuset hela dagen. De gjorde flera operation på gaffelband samt artroskopier på bland annat bakknä. Det kom sedan in flera akuta hästar på sjukhuset både i slutet av veckan och under helgen. Bland annat så har jag vid två tillfällen fått se hur man skruvar ihop en fraktur på stående häst (!).

Att man gör så kallad "standing fracture repair" är relativt nytt på hästar. Att söva en häst innebär såklart en hel del risker så allt man kan operera lika bra och säkert på vaken häst är såklart bättre.

Både hästarna jag såg hade frakturerat metacarpalbenet (skenbenet) på bakben och behövde "skruvas ihop". För att det ska kunna fixas på stående häst så måste såklart vissa kriterier uppfyllas. Frakturen måste sitta på rätt ställe på benet och benbitarna får inte vara dislokerade, d.v.s - de måste sitta ihop rätt.

Proceduren går till så att hästen drogas ner rejält. Den får sedan en nervblockad under hasen, ett så kallat ringblock, som tar bort all känsel som finns i benet där man ska skruva. Hästens ben skrubbas rent, det andra benet lindas in med rena vetraps och området som ska opereras görs helt sterilt.

Det är en fin balans mellan att ha hästen "för trött" så att den blir vinglig, eller för pigg så att den rör sig. För att få sederingen mer jämn så kan man blanda den i ett dropp som får gå så att det hela tiden fylls på lite sedering i taget. Hästen måste ju verkligen vara STILL när man ska borra och skruva i benet på den.

När allt är preppat så sticker kirurgen in en lång nål vågrätt, precis bakom benet. Man tar sedan röntgenbilder och ser till att nålen som används som riktlinje när man väl ska borra, sitter helt lodrätt (men olika kirurger gör lite olika). Man använder sedan en riktig borr och borrar hål i hästens ben och skruvar in skruvar för att få det att hålla ihop. Beroende på hur lång frakturen är används olika många skuvar. Man mäter också och anpassar längden på skruvarna efter hästens ben. Under operationen tar man sedan röntgenbilder flera  ggr för att försäkra sig om att skruvarna sitter rätt.

Jag tycker det är helt otroligt vad man kan göra inom veterinärmedicin idag. Och att hästen bara står där och inte märker något samtidigt som man faktiskt borrar i benet på den. Hästarna jag såg blev opererade i mellan en och två timmar. När de kom in hoppade de på tre ben. Efter operation kunde de gå ut ur operationsboxen med ett stadigt bandage på benet. Efter operation väntar 6 veckors boxvila, då binder man dem ofta i en lina så att de ej kan lägga sig i boxen, men de behöver ej stå i hängmatta. Efter detta blir det 6 veckors skrittmotion vid hand, och beroende på hur det ser ut efter det så bestämmer man om hästen successivt kan sättas igång igen. Skruvarna behöver generellt inte plockas bort. En häst kan efter lyckad läkning till och med tävla som galopphäst igen med skruvarna i.

Stående frakturreparation blir ju såklart också billigare för hästägaren då man slipper kostaden med narkos. Men alla frakturer kan som sagt inte fixas på detta sätt.

Nedan ett exempel där man gjort proceduren stående:

Hmm, sen det här med att sova lite. Det fick en ny innebörd denna helg. Hela dagen igår var jag upptagen på sjukhuset trots att det var helg, på kvällen kom det in flera akuta och inatt blev det en akut operation. Jag gick och lade mig kl 4.30 i morse, då hade jag varit uppe på sjukhuset i 22h, endast med kortare pauser. Jag sov i 2 h i morse och sedan var det dags för rond igen kl 07. Jobbade till 12 sen fick jag gå o sova. Sov 4 h på eftermiddagen istället! O nu sitter jag här:)

Alla som jobbar här jobbar såklart inte såhär mycket men vi som är här på praktik gör det för att vi ska få se så mkt som möjligt på mycket kort tid, och såklart också för att de behöver oss när det är mycket att göra! Dock är det så att veterinären och kirurgen som är on call, är det hela helgen, så de sov precis lika lite som jag. Kirurgen var här mer eller mindre hela dagen igår, opererade hela natten och fortsatte sedan med behandlingar fram till lunch idag. O det var inte direkt lite fokus. Lika proffsigt som vanligt. Ja, Sverige är lite annorlunda!!! Det är inte direkt "nu är det kaffe-rast-time" utan man jobbar på och fixar allt för hästarna först - SEN kan alla sitta och hänga, skratta, äta pizza eller whatever. Lite som vi jobbar på Stav faktiskt;)

Dessutom så verkar alla veterinärer känna oerhört mycket eget ansvar för sina patienter, även om man generellt har mycket team-work. Trots att det är helg så kommer flera av dem in endast för o kolla när deras patient ska få ett bandagebyte. Många är extremt måna om sina patienter och minsta lilla som händer med dem.

Dags o fila på en artikel som jag skriver till Hippson Magazine.

Kram o hej!


Läst 28903 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
13

Bildbomb från området:)

Hej! Eftersom jag är "on call" varje dag o natt så kan jag inte åka jättelångt från sjukhuset men här kommer lite bilder på omgivningen som jag tagit när jag varit ute o sprungit.
 
 I Newmarket har hästarna företräde. Om de ska gå över vägen så måste bilarna stanna. Varje morgon så rids en massa galoppörer genom stan och ut mot träningsbanorna. Allt i denna stad handlar verkligen om hästar och racing. Såå många stall det finns överallt!

 Jag har hunnit med att dricka engelskt te. Inte illa med denna lilla buffé va?:)
 

 På väg ut på en springtur:
 

 Alla hus och dörrar är så "nära" gatan tycker jag:)
 

 Häromdagen när två mycket erfarna veterinärer var oense om vilket bakben hästen var halt på så klistrade man fast tejp på sidorna. Detta är en mkt bra tips! Det blev då supertydligt vilken sida av bäckenet som åkte upp mer än det andra och vart hästen visade hälta.

 Hältutredningsplatserna, eller "trot-ups" som de kallar det.

 Mellan fallen hinner jag läsa lite då och då:)
 

 Innergården på sjukhuset
 

 Omgivningen när jag var ute o sprang:
 


 Allt är som sagt inspirerat av hästar i stan. Kolla in detta fina tallriksunderlägg:
 

 Åt här igår:
 

 Hej svejs!
 
 Time to work:)
 
 /I


Läst 30383 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
11

Bogledsproblem på shettisar!

Hallå!
 
Här fortsätter det att hända saker mer eller mindre hela tiden. Det har inte varit några akuta nattetid senaste dagarna så jag har fått sova gott:) Dock kommer jag precis från operation nu så vi hade en på kvällen. Jobbade 7-18. Kom in en akut 19.30. Sen operation till nu (23). Puh!
 
Hur som helst, de mystiska och ovanliga fallen droppar dock in en efter en. Rossdales får in många svåra och ovanliga fall på grund av deras samlade expertis med specialister inom varje del av hästens kropp.
 
Men först: Senaste två dagarna har det varit fantastiskt väder! Kring 25 grader och sol hela dagarna. Idag hade jag shorts och har såklart bränt mig. Hemma har man ju på de flesta hästsjukhus ganska strikt med arbetskläder, men så är det inte här. Alla har sina egna kläder, de flesta har jeans och t-shirt och vissa har en väst på sig som de står Rossdales. Annars kan man som veterinär jobba i shorts och linne (annat mot hemma;). Nedan en bild på dagstallet.
 

Sen till ngt annat. Jag har senaste dagarna sett shetlandsponnyer med bogledsdysplasi och kraftig artros i bogleden. Visste ni att shettisar, miniatyrhästar och mkt små ponnyer löper ökad risk för detta?
 
Hälta vid bogledsproblem på dessa hästar kan variera från mycket mild till att ponnyn inte vill belasta benet. Förmodligen finns det en ärftlig faktor med i detta och man tror att det beror på att överarmsbenet (Humerus) inte riktigt passar ihop med bogbladet (Scapula) vilket leder till att leden blir instabil. Med andra ord betyder det att de två ledytorna inte riktigt passar ihop. Varje gång hästen rör sig blir det då ett onaturligt slitage och hästen kan utveckla osteoartrit vilket leder till ny benbildning (pålagringar) och artros.
 
 "Always x-ray a lame shetland for laminitis (fång) and shoulderarthrosis and dysplasia" blev jag uppmanad.
 
 Jag hade aldrig tidigare sett såna förändringar i en bogled tidigare. Detta kommer absolut etsa sig fast i mitt minne!
 
vid mild hälta och mindre förändringar kan man prova att injicera leden med kortison, men vid kraftig hälta är läget hopplöst om det finns större förändringar på röntgen.
 
Veterinären jag gick med sa att shettisarna ofta var mkt halta när de väl kom in eftersom många shettisar inte går så hårt eller med så mkt belastning så sjukdomen kan ha hunnit långt innan man sett hälta. När de väl kommer in och är mkt halta och har stora röntgenförändringar är prognosen som sagt pessima.

Nedan bilder på en bogled från ett skelett som de har i ett av satalsrummen där man pratar med ägarna, visar bilder och berättar vad som är fel.
 
 

På bilden nedan ser ni överst bogleden och under armbågsleden.

Har också lyckats se en wobbler med mycket milda neurologiska symptom, häst med armbågsproblem, akut fraktur av kotben, flera hästar med SI-leds problem. Sen såklart alla mer vanliga diagnoser som också finns här.

Men trivs jag då? Jag trivs absolut men såklart känns de bättre nu efter 1,5 v när man börjar att lära känna folk mer och mer. Folk är verkligen jättesnälla men man får jobba hårt och man ska veta sin plats. I utlandet finns det ju en lite annan hierarki än vad vi har i Sverige:)

Sov gott med er!

/I


Läst 31712 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
08

Film från Rossdales! Must be seen (equine veterinary nursing).

Hallå!

Så himla kul att ni är så många som följer mitt äventyr här. Det gör mig ännu mer motiverad att skriva. Vill bara klargöra att förra inlägget om "skillnader mellan länder" nödvändigtvis inte betyder att allt som görs här är bättre än i Sverige, jag ville bara belysa att man kan göra på många olika sätt och det är intressnt att diskutera hur saker görs.

Nedan länkar jag en film som ni bara måste kolla in. Den är härifrån Rossdales och visar en dag på sjukhuset med en av sköterskorna. Här får ni se lite av lokalerna och rutinerna. Sköterskan på filmen var ansvarig inne på op häromdagen när det var en buköppning. Mycket duktig och trevlig! Check it out! /I


Läst 24572 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
07

Skillnader mellan länder

Hallå!

En av anledningarna till att jag ville åka hit från början var för att se "hur de gör här". När jag som student tidigare assisterade utländska veterinärer så märkte jag att de gjorde en del saker annorlunda mot svenska veterinärer. Och vi har säkerligen saker att lära av varandra. Alla länder har ju sina traditioner och olika veterinärer och sjukhus har också olika sätt att göra på.

Men detta är också intressant för när man kommit till en viss nivå inom veterinärmedicin så inser man att det finns många olika sätt att göra saker på. Flera av sätten kan också vara rätt, och ingen behöver vara fel. Vissa kan också vara bättre än andra i vissa situationer eller på olika hästar. Vissa av sakerna de gör här kommer jag definitivt ta med mig hem till Sverige.

Det man också inser när man sett en del olika sjukhus och varit med i gamet ettag är att alla de som jobbar med hästsjukvård och "bara" sett ett enda sjukhus ibland är lite insnöade (om man får säga så). De är de som egentligen kan minst och som t.ex skäller på studenter för att de "gör fel" fast man egentligen kan göra på olika sätt. När jag var student så hände det då och då att jag fick skäll av andra som jobbade med hästarna. (Nu har ju jag varit på flera sjukhus så jag pratar generellt och inte om något specifikt sjukhus). Antingen höll man termometern på fel sätt, eller så drog man upp medicinen på fel sätt, man gjorde fel med bandage etc, o folk sa alltid olika! Har man en gång blivit tillrättavisad så gör man inte så igen, men då är det ganska underhållande att se att flera saker som folk hemma sagt till mig att jag absolut inte får göra, görs här, på ett av världens främsta hästsjukhus, och det går hur bra som helst. Att komma in i hästveterinärbranschen kan vara ganska tuff när man är ny eftersom det finns mycket tyckande, därför tycker jag det är extra kul o se att man verkligen kan göra på flera olika sätt.

Nedan ska jag lista ett urval av saker såsom görs annorlunda här jämfört med hemma:

- I Sverige om hästar behöver penicillin så sprutas de av tradition i halsmuskeln. Här sprutas alla hästar istället i rumpan eftersom de hävdar att det är mindre risk för att de tex ska få en böld. Jag har själv gjort det på en del hästar hemma men veterinärer har då sagt åt mig att det är farligt för man kan bli sparkad och att det är sämre om de får en böld/svullnad i rumpan istället för på halsen eftersom de då kan bli halta etc.
På sjukhus i Sverige så ger man ofta hästarna penicillin i blodet för att slippa sticka i muskeln och minska risk för penicillinchock, men här ger de alla i rumpmuskeln för att det är billigare o funkar så bra enligt dem. Sparkrisken tycker de är minimal för man står liksom på sidan av hästen, nära kroppen, och klappar den några gånger på rumpan, och på typ fjärde hårda klappen så kommer nålen. Har inte varit några problem alls på de som jag sett.

- Fenylbutazon (butta) är överlägset det man använder mest för smärtlindring här, medan vi i Sverige använder mer Finadyne och ffa Metacam. Man ger butta mer eller mindre för allt. Vi verkar mkt mer rädda för magproblem i Sverige än vad de är här, och dessutom har de butta på injektionsform medan vi måste ge det via munnen och det är svårt att få vissa hästar att äta det.

- Det vanligaste kramplösande medlet som vi använder på kolik (vetalgin) används inte alls. De använder istället en mer kortverkande medicin som snabbt slappar av tarmen vilket gör att det också blir enklare och säkrare att rektalisera. Denna medicin kallas för Buscopan. Den används också i Sverige mer och mer, men mer för att slappa av tarm vid rektalisering, inte som kramplösande. De ger dessutom mycket högre dos här. Utöver detta så ger man även mediciner som gör att tarmen börjar att röra på sig igen. Det har jag lärt mig är farligt, för att tarmen kan spricka då om det är stopp någonstans. Men den risken anser man som väldigt liten eftersom man noga övervakar hästarna och ser till att ge medicinen till rätt patienter eftersom den är så bra där. Smärtlindring för kolikhästarna blir sedan fenylbutazon. Det har jag hemma lärt mig att man absolut INTE ska ge en kolikhäst eftersom det kan maskera eventuella symptom på försämring. Har ni någon gång haft en veterinär i Sverige som gett er häst butta? Tror inte det va. Berätta gärna isåfall. Intressant!

- Kolikhästarna i Sverige som kommer in på sjukhus sätts "nästan alltid" på dropp om de är lite uttorkade. Här gör man inte det i första taget utan sondar (häller ner vätska i magsäcken via slang i näsan) istället i dem vätska flera ggr per dag med elektrolyter, näringsämnen och ibland aminosyror (såklart inte om det är stopp i magsäcken, men annars). De verkar som att de använder mer sondning jämfört med oss. Dessutom så är det sköterskorna som sondar och inte veterinären. Efter operation får de ofta också så kallad parenteral nutrition: dropp med glukos, aminosyror och näringsämnen.

- Alla kolikhästar som kommer in får sin mage ultraljudad från utsidan efter att de blivit rektaliserade. Det är egentligen inte så avancerade saker man kollar på. Man kan snabbt få en uppfattning om organens placering, om det finns vätska i buken, om tarmväggen är förtjockad, om tunntarmar är gasfyllda etc etc. Detta är något jag alltid trott är svårt men efter att nu ha sett en del så inser jag att det är något jag själv kan göra och kommer börja göra. Medicinspecialisterna på Strömsholm, ffa de från utlandet, brukade alltid göra det när jag jobbade där som sköterska så visst görs det i Sverige också men kanske inte i samma utsträckning? Det verkar vara standard här, o alla veterinärer gör det och kan det. Men varför ska man då göra det undrar ni?

När man får en en akut dålig kolikhäst till ett sjukhus så handlar mycket om att avgöra huruvida hästen har en kolikdiagnos som kan lösa sig av sig själv med medicinsk behandling eller om hästen behöver operation. Genom att använda ultraljud som komplement så kan man alltså få värdefull information som kan underlätta besluten. Man vill ju så snabbt som möjligt operera en häst som behöver operation men man vill inte operera på en häst som hade kunnat klara sig enbart med mediciner.

- Fånghästar får ofta speciella skor på sig för att avlasta tån, så kallade "imprints". Det finns färdiga såna skor eller annars gör man dem med en speciell lera. Vi tenderar ju att istället ta av skorna i Sverige, i alla fall efter akutfasen. Här använder de också ice-boots mycket på hästar som har fångkänning eller har väldigt ont. Fånghästar medicineras ibland också med plegicil utöver butta eftersom denna drog dilaterar/vidgar kärl. Eftersom hoven är så kärlfylld och mycket blod strömmar igenom där så vill man "lätta på trycket" och använder därför detta på vissa fall. Nedan en bild på imprints som flyttar belastningen till hälen och avlastar tån. Detta var en fånghäst som jag hjälpte till med häromdagen. Under tejpen fäster man en typ "lera" som stelnar och kilar upp trakten så att hästen står på den istället för på tån: 

- Dessutom använder man en mycket manukkahonung på infekterade sår. Kommer ni ihåg att jag skrivit om det förut? Medicinsk honung som är antibakteriell från Nya Zeeland.

That was it for today! Cheers


Läst 29741 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 nästa  sista  



Veterinärbloggen

Izabella jobbar som hästveterinär och har som mål att bli hästspecialist.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen
Gästbloggen Välj

stäng

Izabella Granswed arbetar som hästveterinär. I bloggen får ni följa hennes vardag på kliniken och ta del av ny och gammal kunskap kring hästvård. Hon är även en återkommande skribent i kunskapsmagasinet Hippson.

Till bloggen




Arkiv




Aktuella samarbeten

Ridsportens Innovationer
Hållbara ryttare
Patrik Kittel Dressage Tour

Senaste numret

Hippson nr 1
Special: Bli bäst på helheten. I årets första nummer djupdyker vi i Pether Marknes vinnande system. Tidningen innehåller även unika planeringsmallar för häståret.
Läs mer om innehållet

Dessutom:

  • Rid din häst med takt och schuvung
  • John Hickey tömkör över hinder
  • Rakriktad häst rör sig balanserat
  • Planera ditt foderår
  • Så lägger du ett sårbandage 
  • Fyra dagliga stretchövningar
  • Professorn om träningsfria perioder
  • Tips för ett systematiserat hingstval

Och mycket, mycket mer...

Bli prenumerant!
Tecknar du en prenumeration skickar vi specialnumret till dig direkt, utan extra kostnad. Därefter får du ytterligare sex utgåvor. Allt som allt sparar du 198 kronor jämfört med lösnummerpris.

Till erbjudandet




Galleriet på Hippson Market