Veterinärbloggen
MAR
30

Att vara sin egen veterinär

Hallå!
  
Senaste veckan har jag varit ute och åkt en del. Först var jag i Sälen och åkte snowboard, sedan var jag hemma i Stockholm och vände för att sedan åka till Gothenburg Horse Show.
  
Göteborg motsvarade mina förväntningar, men det roligaste på hela eventet var Hästföretagarforum som ägde rum på torsdagen. Mer om detta senare. ;)
  


 
Detta inlägg handlar främst om att vara sin egen veterinär. Och om att vara veterinär till de anhörigas djur. Djuren som är runtomkring hela tiden, och som man alltid är lite extra ansvarig för eftersom man är veterinär. Veckan var minst sagt kaotisk, både med mina egna hästar och med anhörigas hästar.
  
När jag var i Sälen förra veckan och precis hade gått och lagt mig så ringde telefonen. Min islandshäst Venus låg på sidan i stallet, stånkade och hade kolik. Ibland är det bra att få känna känslan av att vara djurägare så man förstår paniken och känslan av hjälplöshet när ens häst blir sjuk. Vanligtvis kan jag fixa sådant själv men nu var jag 6 h bilresa bort och kunde inte göra något.
  
Som tur var fick jag tag i världens bästa sambo som åkte till stallet och gick med hästen, och jag fick även tag i fantastiska veterinär Marianne Lindsjöö som svarade i tel trots att jag ringde nästintill mitt i natten! Marianne åkte ut till stallet och undersökte och behandlade Venus som drabbats av gaskolik. Som tur var släppte koliken efter lite kramplösande. Det var så otroligt skönt att höra när Marianne sa att det inte var något fara och att hon hade gaskolik. Man känner sig så hjälplös när man själv inte kan göra något. Jag hade ju velat vara där och fixa och känna och behandla min lilla häst! Tusen tack till Micke och Marianne och även till Carina som hittade Venus i boxen och stannade med henne tills hjälpen kom! Nu är Venus frisk som en nötkärna och inga spår av koliken finns kvar.
  
Nästa på tur var mitt halvblod Zsa Zsa. Hon har gått fantastiskt på träning på senaste tiden och vi var i helgen anmälda till tävling både söndag och måndag. När jag kom till stallet på lördag kväll och skulle packa det sista inför tävlingen så stod Zsa Zsa med ett "lymfangit-tjockt" framben. Hon var inte halt men jag kunde ju inte chansa och rida när jag inte visste vad det var. Vi fick stryka oss från tävlingarna och istället spendera dagen på kliniken där Zsa Zsa kunde bli ordentligt undersökt.
  
Zsa Zsa och snälla Camilla inne på röntgen:

Zsa Zsas ben såg bra ut både på röntgen och på ultraljud - inga synbara skador, däremot en oförklarlig svullnad i benet. Zsa Zsa fick antiinflammatorisk medicin och bandage och så här några dagar efter är svullnaden helt borta igen.


 
Nästa häst på tur var min svärmors islandshäst som blivit halt. Hästen var svullen i ena frambenet upp över skenan och ömmade i sulan. Det visade sig vara en hovböld som jag och min sambo Micke (som är hovslagare) stod och gröpade i mellan målning av påskägg. På bilden ser ni hur det kommer ut svart klegg/var efter att Micke skurit upp ingångshålet.

Så här såg det ut efter att Micke verkat lite till. Området spolades efter uppverkning och hästen ordinerades boxvila och hovgips för att trycka tillbaka kötthoven och förhindra framfall tills dess att nytt horn växt dit.

 Hovslagaren gipsar:

Hovbandage utanpå:

Nu håller vi tummarna för att alla hästarna blir friska igen! Det ser ljust ut! Bara för att man skulle vara lite ledig och ha en lugn hästvecka så fick man att göra i alla fall ;).
  
Men när vi stod där och skar hovböld under påsken så tänkte jag ändå – vilken rolig påsk det här blev! Så spännande och omväxlande att kunna kombinera hovböld med påskägg. Micke tyckte likadant medan hans mor suckade åt vår nördighet samtidigt som jag tror hon var glad att vi fanns till hands... ;)
  
Kram på er!


Läst 36236 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
15

Bilmeck vs. hästmeck

Hej!
   
Satt under kvällen på en bilverkstad i Stockholm och fick några uppenbarelser. Jag kände igen mig. Jag kände mig precis som jag tror att vissa hästägare gör när de åker till veterinären med sin häst. Det finns nämligen en hel del likheter.
   
För tillfället håller jag på och säljer en bil. Om man säljer en bil är det tydligen bra om kamremmen är bytt om bilen har gått ett visst antal mil.
   
När min kompis och bilmekaniker Cenneth började skruva isär motorn kände jag hur jag blev lite smått nervös. "Vet du verkligen hur du skruvar tillbaka allt?" frågade jag. SJÄLVKLART vet han det, han är ju för tusan bilmekaniker. Varför skulle jag ens fråga? Pinsamt av mig!
Det är så här jag tror många hästägare känner sig när veterinären kommer med sprutor och kanyler och tex ger lugnande medel och det kommer en droppe blod etc. Tänk om hästen ramlar? Förblöder? (Tänker hästägarna) medan jag själv tycker det är helt normalt att hästen sänker huvudet mot golvet och börjar vingla. Exakt så vill jag ha den! Perfekt tempererad för det jag ska göra.
   
När jag och Cenneth sedan började prata om vad som behövde bytas och servas på bilen insåg jag att jag inte hade den blekaste aning om vad Cenneth pratade om. Han hade kunnat lura mig till månen och tillbaka. Om han sagt att det kostar 15 000 att byta kamrem och att något annat dyrt i motorn hade behövt bytas ut så hade jag trott det. Jag hade köpt det rakt av för jag har ingen egen kunskap inom området (och inte tid att ta reda på det). Här ser man hur viktigt det är att själv ha kunskap för att kunna bedöma någon annans jobb. Jag kan inte veta hur bra Cenneth gör jobbet, men jag litar på honom och därför säger jag: javisst!
    
Eftersom det generellt råder en mycket blandad kunskapsnivå kring hästar och hästsjukdomar så finns det en stor variation på hur hästar behandlas för olika problem. Många hästar behandlas i första hand med alternativ medicin och kanske senare hos en veterinär. Men faktum kvarstår att hästägare sällan kan bedöma hur kompetent den behandlade personen är eftersom man själv inte kan så mycket om problemet. Det är ju därför man anlitar någon annan. Jag har själv träffat en häst som gick runt med påsar hängandes i manen med olika metaller för att en alternativ behandlare sagt att hästen hade en obalans i kroppen och nu skulle komma i balans. Om man själv vet så lite att man tror på detta, hur ska man då förstå att man är lurad på pengar?
   
Jag vet fortfarande inte om kamremmen är bytt nu, men jag tror och litar på Cenneth. Han fanns där direkt jag behövde hjälp, jag fick komma på kvällstid och jag slapp ringa till storverkstaden som bara har öppet dagtid och är dyrare. Ser ni mönstret? Vi människor väljer ofta den snabba, enkla vägen där vi själva behöver göra så lite effort som möjligt för att lösa problemet. Detta är för mig viktigare än om Cenneth gör ett bra jobb - för jag har inte den blekaste aning ändå!
Det är i alla fall viktigare så länge vi inte har några stora problem. För när man får det, det är då det avslöjas vilka som kan och inte kan.
     
Sista roliga liknelsen är själva felsökandet. Förr var det tydligen lite mer sport att laga bilar. I dagens nyare bilar kan man tydligen koppla in en sladd kopplad till en dator. Där kommer det upp ett antal felkoder. Sen är det bara att börja beta av listan och släcka en efter en. Lite som att utreda en häst för nedsatt prestation, förutom att vi inte kan koppla in hästen i ett dataprogram med felkoder. Tänk vad lätt det hade varit! Egentligen gör vi samma sak, men hästveterinärer söker felkoder manuellt och betar av efter en. Nä, hästveterinär är kanske en större utmaning trots allt. :)
  
Vilket fantastiskt jobb jag har ändå!
    
Godnatt med er!
    
Avslutar med en bild på bästa bilmecken Cenneth (fast egentligen har jag ju ingen aning, men han är snäll. ;)


Läst 32604 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
06

Träning och sötchock!

Hallå!

Senaste veckorna har jag haft en veterinärstudent på praktik på jobbet vissa dagar. Det är Julia Söderström som är dressyrryttare och rider Intermediare, samtidigt som hon pluggar andra året på utbildningen i Uppsala. Jag tycker det är så kul att inspirera andra och det är extra kul att lära någon som är väldigt intresserad. Julia måste inte ha denna praktik utan hon spenderar självmant extra timmar vid hästklinik för att lära sig mer om hästar och veterinärmedicin. Det behövs fler hästiga veteirnärer som är insatta i sporterna. När man jobbar med ridhästar och nedsatt prestation skulle jag säga att man måste ha kunskaper om ridning och sporterna för att kunna se och förstå hästars beteenden. Det räcker inte att bara lära på utbildningen (det finns för lite tid om denna typ av problem). Man behöver komma ut på tävlingar och träningar och se mycket häst, också för att kunna veta och se vad som inte är normalt.

Jag hade ju tur att Julia är duktig på att rida, här nedan red hon Zsa Zsa åt mig för ca 2 veckor sedan. Här joggas Zsa Zsa av efter ett bra pass med Julia på ryggen. Efter att man kortat ihop hästen under träning behöver musklerna stretchas ut och hästen varva ner.

Zsa Zsa går från klarhet till klarhet i träningen. Nu är det ca ett år sedan jag fick möjlighet att köpa henne från Enskede Ridskola. Hon är fortfarande fräsh och känns mycket sund i sin kropp. Två helger i rad har vi varit och tränat på Enskede för en dressyrtränare vid namn Lovisa Degreef Beselin. Hon är utbildad tysk beridare och hjälpte mig jättebra med Zsa Zsa.

Förra helgen var det första gången som Zsa Zsa var tillbaka på Enskede efter att jag köpte henne. Det var flera som ville komma o hälsa på Zsa Zsa och klappa henne och var glada över att allt gått så bra hitills. Man märker att hon var en populär häst under hennes tid på ridskolan. På bilden nedan ser ni Bebbe som har ridskolan. Det är ändå fantastiskt att jag fick chansen att köpa henne och att man från ridskolans sida ville ge henne en chans om jag trodde på det. Zsa Zsa var på väg in i sin gamla box och verkade nästan tro att hon var "hemma" igen.


Nedan en bild från träningen förra helgen!

Sen måste jag bara ge er en sötchock. Vissa djur är helt klart sötare än andra. Jag fick en sötchock när jag kom till jobbet förra veckan och fick se denna åsna som var på besök. Den var inte min patient men jag fick tillåtelse att krama den och ta några bilder! Hur långa och gulliga öron kan man ha egentligen;) På bilden hade åsnan fått lugande medel och ser därför lite trött ut:)

Hoppas ni har en fin helg!/I


Läst 38367 ggr Kommentarer Kommentera



Veterinärbloggen

Izabella jobbar som hästveterinär och har som mål att bli hästspecialist.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen
Gästbloggen Välj

stäng

Izabella Granswed arbetar som hästveterinär. I bloggen får ni följa hennes vardag på kliniken och ta del av ny och gammal kunskap kring hästvård. Hon är även en återkommande skribent i kunskapsmagasinet Hippson.

Till bloggen




Arkiv