Kajsa Boström - Den ultimata genblandningen?
FEB
24

Den ultimata genblandningen?

Gothenburg Horse Show försänker övriga ridsportsverige i törnrosasömn en vecka. Knappt någon hästmänniska i landet talar om något annat än vad som händer inne på vår fina ovala silverskimmrande göteborgsarena. Precis som det ska vara tycker jag, är det kul är alla med.

Själv var jag där i tisdags och tittade på unghästklasserna. Ovanligt att passera in utan att gå igenom mässan. Det var endast en ridsportbutik som öppnat sin försäljning i entrén så det blev en billig kväll!

 Resten av tävlingen fick jag se på SVT Play för jag skulle jobba och sen blev jag sjuk. Men det går alldeles utomordentligt bra att se dressyr på TV. Det som är roligt går ju att se hur många gånger som helst. Unga danska Cathrine Dufour med sin Atterupgaards Cassidy red väldigt bra så jag gärna tittar fler gånger på hennes uppvisningar.

En annan ung dam jag skrev om i höstas i inlägget "Det går undan" har också ridit på Scandinavium idag lördag. Duktiga Saga Kwarnmark på Prins Tord 183 slutade på en lysande silverplats när finalen reds i klassen Sverigeponnyn. Saga har jag känt sen innan hon föddes och vi är nästan grannar här i Fjärås så det var extra roligt.

Jag var ute och luftade min penicillinmatta kropp en stund idag. Solen sken och det var fantastiskt iskallt men jag ville kolla på det nya projektet vi ska ta oss an.

Möt Zig Zauer, nyss fyllda tre, e.Everdale u.Zsa Zsa Gabor SWB ue.Caprimond. En lagom stor och vacker häst som har en härstamning som det nästan gnistrar om. 

Everdales morfar heter Negro och denne Negro är pappa till Valegro. "Zigges" egen morfar Caprimond är faktiskt pappa till den danska hästen Atterupgaards Cassidy som just har sopat banorna med sina medtävlare på Scandinavium. Med andra ord är lille Zig Zauer så att säga fullknökad med Grand Prix!

Jag red Zig Zauers mormor när hon gjorde sin unghästkarriär och vi var väldigt framgångsrika så blir han som hon blir det en riktigt fin häst att rida.

Ja, liten blir stor och nu ska vi komma upp på ryggen, sen får vi se hur generna svarar upp mot förväntningarna. Kul ska vi ha iallafall!

                               //Kajsa

taggar


liknande webbartiklar


Läst 33822 ggr





Fler inlägg

FEB
13

Influensatider, det är dags att tänka till.

"Temporärt tävlingsstopp i Stockholm"

Ridsportförbundets Stockholmsdistrikt har tänkt till och lämnar rekommendationer till de arrangörer som ska arrangera tävlingar under kommande tre veckor att ställa in.

En lysande idé och jag hoppas att alla håller med. Alltså alla de som inte redan spontant tagit beslutet att hålla sig hemma.

2019 är en och en halv månad ungt, det kommer att finnas oändligt med tillfällen att tävla och kvala om tre veckor. Förhoppningsvis tre veckor för det hänger på oss hästägare och ryttare om det ska räcka med det. Hanterar vi smittläget som strutsar, huvudet i sanden kan influensahelvetet hålla på i en evighet. 

Jag läste ett uttalande av en veterinär att vintern är då influensaepidemierna oftast drabbar hästarna. Precis som hos människor, har någon hört talas om en influensavåg i juli? Ungarna i skolan och förskola är också sjukare på vintern, vem har inte varit i klorna på "vabbruari"?

Förr (när det faktiskt var bättre ibland) tävlade vi inte på vintern. Det var slut på säsongen i oktober och sen startade vi upp med pigga vintervilade hästar i mars. Den feber som eventuellt drabbade någon häst stannade i det stallet, konstigare var det inte.

Jag har upplevt två  begränsade utbrott av det som vi kallade för abortvirus. Ett i mitten på 70-talet, på den ridskolan jag växte upp. Det var fruktansvärt för vi hade många dräktiga ston som aborterade sina foster. Tio år senare drabbades en stor ridanläggning i Göteborg och en vän till mig förlorade sin häst.

Idag när vi med lätthet flyttar hästar runt hela jordklotet flera varv varje år får vi nog tyvärr räkna med att farsoter som hästinfluensan i dess olika former kommer att drabba våra hästar. Större rörlighet ger större exponering för smittor. 

I tider som dessa behöver vi kamma till oss och ta större ansvar för att hästarna inte ska drabbas. Vaccinering, koll på hästarna tillstånd och inte minst STANNA HEMMA! Träna på och höj din form så kommer du ännu bättre förberedd till tävling när läget har lugnat ner sig.

Jag hoppas alla föl föds när de ska, friska och pigga som lilla Zigne Hasso f. -18 e. Fürsten Look. Jag tog några bilder på henne någon dag gammal förra året. 

       Så låt förnuftet råda och stanna hemma när läget är infekterat. 

                                                /Kajsa  

  


Läst 10203 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
06

En dag är olyckan framme

Igår var det en riktig skitdag, en vi alla lätt kunde klarat oss utan. Vi förlorade en av hästarna i vårt fina team, en av mina ryttare förlorade sin ögonsten.

I min enfald har jag inbillat mig att jag varit med om det mesta som kan hända när man håller på med hästar glädje, framgång, bakslag och sorg. Igår var olyckan framme, hästen lyckades alldeles på egen hand skada sig så illa att det inte fanns någon räddning. Detta har jag aldrig varit med om förut, hästen bröt benet.

Nu undrar säker någon vad som hände och vilken häst det gäller men det spelar egentligen ingen roll. Förlusten är stor, hjärtan är sorgsna och vi kan inte göra något åt det. Min tröst är att  hästen fick hjälp tämligen omgående, distriktsveterinären var snabbt på plats och befriade hästen från lidande. Bra är också att hästens ägare under omständigheterna mår ok.

När jag från en vän fick samtalet om olyckan var min första fråga: "Är Tina där med er?" Det var hon och då visste jag att allt skulle ske på bästa vis. Då kunde jag fråga lite om hur läget var och hur länge de skulle vänta på veterinär. Tina är den människa på jorden jag litar på till 100 % när det gäller att ta hand om en häst.

Det hon inte kan om hästar är inte värt att veta. Ett helt liv med hästar, som ryttare, groom och hovslagare har gett henne ett säkert handlag och ett osvikligt öga för vad som behöver göras när det blir skapt läge. Hon håller huvudet kallt, kan organisera vimsiga människor och hon är stark om det ska till muskelstyrka.

Det finns många hästar som har henne att tacka för att de fått en förlängning på sitt liv. Hon har dragit ut föl, räddat fölston, tagit hand om skadade hästar, hållit i galna hästar, lastat tjuriga hästar och inte minst ridit knepiga hästar.

Jag har också haft Tina som hästägare i ett långt samarbete och det kan vara ett riktigt eldprov på en vänskap. Men, inte heller det ställde till några som helst problem. Möjligen tyckte hon kanske att jag var lite för positiv när det gällde min tro på hästens framtid men hejade glatt på ända upp till Grand Prix.

Hon har också tagit den tunga biten med att ta hand om hästar ända till slutet, lett dem till den gröna ängens grind. Alltid med samma lugna hand. Jag har haft många hästar jag lämnat till henne när jag inte orkat med den där sista turen och jag har gjort det med vetskapen om att de får det bästa ända till slutet.

Det är ju inte bara mig och mina hästar hon hjälper. Många hästar här omkring har på ett eller annat vis fått ta del av hennes engagemang, oavsett om det gällt en tappsko, en hovböld, ett monstersår, behov av ett nytt hem eller en hjälpande hand vid inridning eller lastning. 

Hon har alltid tid för en häst men också sina vänner. Oändliga är de timmar vi tillbringat med och omkring hästar i olika sammanhang. Träningar, tävlingar, veterinärbesök, middagar  och kalas. Alltid finns det tid att utbyta erfarenheter och dryfta problem. Vi har samma inställning och oftast samma åsikt och har vi inte det lyckas vi för det mesta komma till en gemensam ståndpunkt.

Ibland är det ombytta roller och det är jag som får vara den hjälpande handen. Det är tryggt att vi alla i gänget har varandra, men framförallt är jag glad att vi har Tina. Hästarna är nog mest glada, för i henne har de en riktig änglavakt.

Den här bilden tog en av mina elever på Tina och mig i ett obevakat ögonblick, ingen av oss är någon direkt linslus. Men bilden visar verkligen hur "snillen spekulerar" en varm sommardag utanför en dammig ridbana.

                              Kram till alla hästar...  /Kajsa


Läst 27272 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
03

I all enkelhet

Jag har drabbats av en viss vinterförlamning/skrivkramp och har som alla vintrar innan lite svårt med motivationen. Tankar finns om vad jag ska skriva men det kommer inte ner på "papper" (skärmen). Jag gillar snö men fryser så in i hoppsan så ingenting blir riktigt roligt.
  
Roligt hade säker alla i publiken på Billdals ridklubb igår när Patrik Kittel gästade för att tala om ridning ur hans synvinkel. Jag var inte där men det är trevligt med lite energikickar för alla ryttare så här i kalla februari. Hade på morgonens träning med två av de som varit publik och de hade med sig god inspiration att träna vidare samt att "alla gör fel ibland" och att grundridningen är viktig.
  
Hoppas verkligen inte att detta är någon nyhet för någon, utan att detta är några av alla de saker som ständigt behöver påminnas om fast alla VET.... Vem reser takstolar till huset utan ha gjort en gedigen grund? 
  
Mitt tema på jobbet den senaste veckan, på förekommen anledning!, har varit hörnpasseringar. Det är avgörande att kunna vända sin häst på en avvägd yta och med korrekta hjälper, att ha hästen med sig. Jag kan säga att denna "enkla" övning ställt till det för i princip alla, hopp- som dressyrryttare. Varför är det så?
  
Jo, för att det slarvas! Av någon underlig anledning tror ryttare att hästen ska kunna räkna ut, alternativt vara född med kunskapen att bära runt en ryttare på ryggen i olika situationer. Gör hästen "fel" finns det en handfull förklaringar till varför: 
  
Den går emot handen.

Den tar inte skänkeln.

Den skiter i mig (denna kommentar kan få mig att gå i taket).
  
Det handlar inte om att göra snygga hörnpasseringar bara för att, det handlar om att ge hästen de bästa förutsättningarna att utföra det vi vill. Oavsett gren behöver hästen för små hjälper kunna byta riktning med påskjut och balans i behåll. Den måste också ha möjligheten att alltid bära sin ryttare mitt på ryggen och vara trygg i att få information om vad den ska göra, i rätt ögonblick.

På tal om Kittel, han har på sin turné runt landet sagt att alla kan rida Grand Prix. Möjligheten att klara detta ökar markant om du kan vända din häst på ett enkelt sätt, alltså göra fina hörnpasseringar.
  
Så ut och öva! 
/Kajsa


Läst 37592 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Ridsportens Innovationer
Hållbara ryttare
Patrik Kittel Dressage Tour

Senaste numret

Hippson nr 1
Special: Bli bäst på helheten. I årets första nummer djupdyker vi i Pether Marknes vinnande system. Tidningen innehåller även unika planeringsmallar för häståret.
Läs mer om innehållet

Dessutom:

  • Rid din häst med takt och schuvung
  • John Hickey tömkör över hinder
  • Rakriktad häst rör sig balanserat
  • Planera ditt foderår
  • Så lägger du ett sårbandage 
  • Fyra dagliga stretchövningar
  • Professorn om träningsfria perioder
  • Tips för ett systematiserat hingstval

Och mycket, mycket mer...

Bli prenumerant!
Tecknar du en prenumeration skickar vi specialnumret till dig direkt, utan extra kostnad. Därefter får du ytterligare sex utgåvor. Allt som allt sparar du 198 kronor jämfört med lösnummerpris.

Till erbjudandet




Galleriet på Hippson Market