Kajsa Boström - Drömmar om det ena och det andra
MAJ
31
2017

Drömmar om det ena och det andra

Jag har varit på semester några dagar. Inte en häst så långt ögat nådde och det nådde miltals över Skottlands böljande landskap. Så vackert, jag är helt lyrisk! Drömlikt i verkligheten.

När jag började rida, eller när jag fattade att det fanns en värld utanför ridskolan, växte det fram en dröm hos mig om att rida Grand Prix-dressyr på Strömsholm, på Slottsbanan.

Den känslan som jag hade i hjärtat när jag verkligen red in i Grand Prix på Slottsbanan ett antal år senare, den är svår att beskriva. Att jag var där i min dröm, i hästeriets hjärta

Jag hade samma känsla när jag slog ut på första tee på New Course St Andrews i Skottland i söndags. En dröm jag haft sen golf började fascinera mig. Och det var långt innan jag började spela. Här var jag också i min dröm, i golfens Mecka och jag hade kunskap nog att klara spelet.

Jag kan berätta att ridning och golf är väldig lika, det bygger på att ha koll på sig, både fysiskt och psykiskt.

Nu är jag tillbaka på jobbet och det ramlar in filmer, bilder och info från överallt precis som vanligt. Först i inboxen kom bilden på ett litet svart föl.

En hingst e. Dalwhinnie och med "Bompan" (Beyonce e. Boston - Wolkentanz II) som mamma.

Ett rart litet gryn precis som alla andra små gryn som föds nu. Alla med förhoppningen att de ska bli något stort... Den uppmärksamme läsaren kanske minns Bompan?  "Rödhåriga fruntimmer..." Hon var ett begåvat och stundtals rivigt "fruntimmer" och nu en öm moder. Vi har alla en uppgift.

På tal om föl, fb och Instagram gör att jag har aldrig sett så mycket efterbörder och fosterhinnor i hela mitt liv! Alla verkar vilja fota och dela innan de små grynen knappt stuckit ut sina mular i den riktiga världen. Klibbiga små föl med öronen på sned är gulliga men fosterhinnor med vidhängande grejer kan jag vara utan, de är inte gulliga. Jag är ingen vän av att titta på förlossningsfilmer/-bilder från humanvärlden heller. Hur normalt det än är...

Den här bilden gillar jag!

Balvenie f. 20170530 e. Dalwhinnie  u. Beyonce ue. Boston

Uppfödare och fotograf: Helena Eriksson Göteborg

taggar


liknande webbartiklar


Läst 80187 ggr




Fler inlägg

JAN
06
2022

Bett, en djungel och jag är ytterst skeptisk till att lösa problem med att byta bett. Jag har mina favoriter och hittills har det visat sig att de räcker gott. 

I somras råkade en av min hoppryttare ut för en olycka. Hon satt och galopperade på sin ridbana och ...  Just det, sen mindes hon inget mer förrän hon var sjukhus och fick vård för diverse skador.

Bettet, någon variant, var gjort i gummi/plast och rök helt enkelt av. Hästen låg kanske på en smula och när bettet small av i munnen fick den spader. Det är iallafall vad ryttaren i efterhand kom fram till, det fanns inga vittnen och bettet var i två delar.

Tjejen hade änglavakt, skadad ländrygg och hjärnskakning. 

Vi pratade bett efter det, i alla mina träningsgrupper berättade jag det som hänt och varnade för den typen av bett. Det visade sig nämligen när vi kollade att det händer då och då att denna typen av bett går av under ridning.

Idag var det dags igen, det raka gummibettet gick av.

Som tur var stod hästen stilla, med tränset på. Helt plötsligt hängde bettet tvådelat utanför munnen. Hur det nu gick till?

Det finns en metallvajer i bettet, ska den månne fungera som armering? Den var också av ...

Idag var turen på rätt sida, hästen stod still och ryttaren hade inte suttit upp.

Varför red då en av mina ryttare med ett sånt bett som jag inte gillar?

Relevant fråga och svaret är att bettet följde med i hästköpet som nyligen gjordes. Så för att inte ändra på allt tänkte ryttaren att hästen skulle få gå med det bett den var van vid. Tanken var god!

Nu satte vi på ett vanligt tränsbett i metall och hästen reagerade inte på förändringen överhuvudtaget.

En reflektion i efterhand ger att jag har vid något enstaka fall, tror jag, varit med om att ett metallbett gått i delar, men aldrig under ridning.

Jag kommer i fortsättningen vara väldigt noga med kontrollera, om det kommer en häst med gummibett, varför den har det. Dessutom be ryttaren kolla konditionen på bettet mycket noga innan de sitter upp.

I min värld är den typen av bett en onödig variant. En skitgrej helt enkelt.

                          Ha koll på er utrustning!  // Kajsa

 


Läst 20471 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
21
2021

Fiffigt va´?  Jag smäller till och gör två inlägg samtidigt!

Först ska jag sammanfatta lite vad som hänt denna långa tysta period. Det är lagom spännande så det går snabbt.

Jag har jobbat, jobbat, varit på Ryttargala, jobbat och sen jobbat lite till.

Vad det gäller galan på Grand Hotell i Stockholm var det en trevlig och lättsam tillställning. Vi minglade och åt god mat. En höjdpunkt var när jag i början av kvällen äntligen fick äntra scenen.  

                                                                 Foto: Caroline Eriksson

Den med gott minna vet att förra årets gala blev digital, då fick jag hämta mitt pris som Året Tränare 2020 på Tempo nere i byn. Vår lokala postombud, men det funkade ganska bra det också.

I år var mitt ärende på scenen att agera prisutdelare till hopptränare Maria Grane, Hammarö, som utsetts till Årets Tränare 2021. Ett ärofyllt uppdrag och roligt att få se Henrik Johnsson på nära håll.

På jobbet har det varit en bra period, alla hästar har varit friska och jobbat på med sina ryttare. Jag har nya hästar uppe i svårklassnivå i både hoppning och dressyr och det är väldigt spännande! 

Jag har några nya och riktigt inspirerade ryttare i gänget, det stimulerar en gammal ridhusräv som jag. 

Det som för närvarande fungerar sämre är att hitta nya hästar till de som söker. Det gäller både till privatryttare och ridskolor. Just idag känns det närmast hopplöst. Vi hade äntligen hittat en häst åt en av mina ryttare som letat länge men den passerade inte veterinärkontrollen med godkänt. Cystor av alla skitgrejer ...

En annan sak som dragit ner mitt annars vanligen godmodiga sinne är att tränarkårens goda renommé naggats i kanten av tråkiga händelser. Det är inte roligt när representanter för vårt yrke av olika anledningar hamnar på löpsedlarna. Det drabbar hela ridsporten och det har vi inte råd med.

Vi behöver alltid sätta hästarnas väl i första rummet och som god två, alltid se till att vi behandlar människorna runt oss minst lika bra. Som ledare ska vi alltid föregå med gott exempel, även om det skulle inkräkta på vad vi ibland personligen tycker. Väldigt enkelt egentligen och nog om detta.

Jag har precis börjat min julledighet och med denna korta sammanfattning av höstsäsongen väntar jag in julefriden.

Inlägg två: Slå det här om ni kan!

Ja det skulle vara intressant att höra om jag möjligen kan bli förbisprungen.

Mina ryttare har det gångna året sett till att föryngringen i sporten fortgår och det har gått bra för alla. Tror vi landade på sju små bebisar senast vi räknade.

Nu till det jag undrar över om inte det är svårslaget/ett rekord. Vad det gäller koncentrerat barnalstrande i ridsporten alltså.

Jag har ett gäng ryttare som sen några år oftast tränar ihop och tre av dessa har i år fått varsin liten tjej. Bonnie kom i juli, Elsa i oktober och den sista lilla kom igår, lite före utsatt tid.

Ser ni lektanten/ponnyridningen i ridhushörnet?

Jag är väldigt glad åt dessa fina barn och deras mammor, faktiskt lite rörd. (Men det säger jag inte till någon)

Fram i mars är alla mammor säkert tillbaka i sadeln igen och det ser jag fram emot!

Jag har under året, från olika håll, fått många önskemål eller tips om vad jag ska skriva om i min blogg. Jag läser allt, jag lovar men sållar ganska hårt. J

Jag luftar här mina tankar och teorier och vill bara skriva om saker där jag har "ordentligt på fötterna".

Men fortsätt gärna komma med önskningar, ibland tänker vi kanske i samma banor?! 

       God Jul!! Rid väl och ta hand om varandra! // Kajsa


Läst 35897 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
06
2021

Ansvar och kunskap ger god hästhållning.

Hästens väl skall alltid vara i fokus, för hästen har inte valt att delta i din verksamhet eller i dina drömmar.

Just det, tänk på det en stund ...

Hästen har aldrig valt att delta, det är vi som sätter hästen i den situation den befinner sig i. Uteslutande på våra villkor och utelämnade åt vårt omdöme och våra handlingar.

Av den anledningen har vi ett stort och 100 % totalansvar för att hästen har det bra. Alltid.

Vi kan aldrig skylla ifrån oss, lägga skulden på någon annan om det visar sig att hästen farit illa. Varför skriver jag om detta idag? Läs artikeln 

https://www.hippson.se/artikelarkivet/hippsonnews/tavlade-med-preparerade-benskydd-stangs-av.htm

Vi kan inte säga: "Det var inte jag!" när vi till exempel ertappas med att rida med manipulerade, dubbförsedda bakbensskydd. Att utrycka sig så hamnar på sandlådenivån.

Det går inte heller att påstå att det skulle vara tillåtet att använda dubbförsedda benskydd  bara för att de gick att köpa hos handlaren.

Det handlar om ansvar, att ta ansvar för allt du gör, även det du gjorde men aldrig borde gjort. Tar du ansvar för ditt agerande framstår du i alla fall inte som en riktig ynkrygg med dumstrut på huvudet när du blir påkommen.

Att göra rätt alltid är nästan omöjligt, men mindre felbeslut och felsteg drabbar inte hästens välbefinnande. Otur kan alla ha och det kan vi inte heller styra över. 

Men, det är inte otur att använda förbjudna träningsmetoder, förbjuden utrustning eller övervåld. Det är inte tillåtet att försöka höja hästens prestation genom att tillfoga den smärta.

Detta gäller alla som i någon form håller på med hästar och hästsport, elit- som hobbyutövare.

Eliten har ett stort ansvar. De andra, amatörer och okunniga , gör gärna som de där framgångsrika gör. Strålande när det gäller allt som är bra för hästarna och total katastrof när det handlar om den andra delen.

Att hantera hästen väl gäller alltid, inte bara när någon utomstående ser. Det jobbet som funktionärer, stewards och överdomare har vid tävlingar, att se till allt allt går rätt till, det har du som ryttare alla dagar i veckan året runt.

Det finns inga förmildrande omständigheter, inte en enda om du bär dig illa åt mot eller tränar din häst med otillåtna metoder. Inte kändisstatus, pengar, kultur eller ens brist på kunskap.

Skulle du ha otur när du tänker och ta dåliga beslut så ha kurage att stå för de felbesluten när du blir påkommen. För påkommen blir den som håller på med den typen av fulspel mot hästar, förr eller senare. Dumstruten på och skäms, tänk om och gör rätt. Förhoppningsvis kan du.

Våld är aldrig rätt ...

 

                            En för dagen upprörd Kajsa


Läst 107795 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Belöningsbaserad hästträning Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 6

– TEMA: Kom längre med tekniken
– Porträtt: Louise Romeike
– Hjärngympa för ryttaren

– Tips från fotografen
– När är hästens karriär över?
– Sissela Smiths favoritövning
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

När är vaccinet mot eksem på marknaden?
Mälaren Hästklinik svarar
Är det farligt att spruta igång stoets brunst?
Mälaren Hästklinik svarar
Rutinerad häst som plötsligt vägrar hoppa vattengrav
Lennart Lindelöw svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.