Kajsa Boström - Hade månne Tomten en häst i säcken?
DEC
28

Hade månne Tomten en häst i säcken?

Tomtesäckens eventuella hästinnehåll har jag undrat över sen jag var 10 år. Min Tomte har aldrig haft den goda viljan att ta med en häst till mig. Fast nu för tiden önskar jag mig andra saker, hästen skaffar jag själv om jag vill ha den. 

På tal om att få eller köpa sig en häst har jag funderat över oseriöst hästhandleri och en del annan ohederlighet vi har att hantera i vår hästvärld. En kvinna med ett mindre hästföretag  skadades allvarligt i en ridolycka  p g a att ingen upplyste henne om att hästen hon tagit emot för utbildning/försäljning var farlig. Hästen hade varit inblandad i fler incidenter tidigare, men det förtegs. Hästen skulle också enligt ägaren varit u a veterinärt vilket också visa sig vara helt fel. Med anledning av det och den senast uppmärksammade affärsidkaren, den som var med i TV4:s inslag innan jul undrar jag om vi har en tystnadskultur inom ridsporten att ta itu med, kanske ett #horsetoo?

Enligt uppgift i media ska den TV-aktuella hästhandlaren hos Helsingborgs tingsrätt ha 45 mål från 2009 fram till i dag som avser honom och hans båda företag. Mål där alltså missnöjda eller "lurade" köpare har ställt anspråk på återgång eller liknande.

10 år av märkliga hästaffärer och allt bara fortsätter? Visst kan det gå fel i hästhandlandet ibland men det går inte fel gång efter gång efter gång. Dessutom pratar vi inte om lågbudgethästar, det är mycket pengar det handlar om.

Hur skulle det vara om vi höjde ribban på hederligheten? För det är inte bara människan och hennes bankkonto eller hälsa som råkar i kläm, hästarna far illa och det är riktigt tråkigt.

Nu är det inte så att jag tar parti för någon, jag ser helt objektivt på saken. Jag vill ha korrekt information om de hästar jag ska hantera, köpa eller utbilda. Jag förväntar mig att mötas av ärlighet, av kunder eller försäljare och handlar naturligtvis likadant själv.

Vi är inte så många i vår sport, rykten löper snabbare än elden och oftast vet jag vem som vanligtvis är ärlig och vem som inte är det. Så är det men att öppet prata om saken, det ses inte med blida ögon. Där finns helt klart en förbättringspotential.

De som blir lurade, för att de är godtrogna, "starstrucked" eller helt enkelt förda bakom ljuset får stå där i den tysta skammen. Är det rätt? Ska den som inte kan, den som litar på eller inte har förstånd att ifrågasätta bli lurad? Det känns inte rätt.

Men alla, både köpare, säljare och nyttjare har rättigheter OCH skyldigheter. Att vara ärlig mot sig själv och andra kräver en stunds eftertanke och ett ansvarstagande. Möt andra som du vill bli mött själv, det är ett bra första steg. Tala öppet om erfarenheter, de roliga men även de tråkiga så kommer vi kanske en bit på väg mot en ärligare hästkultur.

För att komma tillbaka till Tomten och hans säck såg jag en häst idag som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att skriva på min önskelista nästa jul. Det var en häst som tävlade för Portugal i dagens World Cup-kval i belgiska Mechelen. En fin häst med en duktig ryttare, faktiskt en kvinnlig portugisisk ryttare. Minns inte vad hästen hette men ryttaren hette Maria Caitano och placerade sig i dagens Grand Prix. 

Inte bästa bilden men Tomten vet hur hästen ser ut till nästa års packning av säcken.

                 Tänk på att ärlighet varar längst     /Kajsa

taggar


liknande webbartiklar


Läst 77885 ggr





Fler inlägg

JAN
16

Multitasking

Jag gillar egentligen bäst att använda svenska ord när jag pratar och skriver, jag kan säga att jag samlar på ord. Men det finns inget enstaka ord att översätta multitasking med.

"Att göra många saker samtidigt", där är betydelsen. Fem ord att beskriva den moderna människans tillvaro för vi ska hinna mycket! Inte minst ska ryttarna hinna mycket. Ibland när jag är lite trött i huvudet av allt som händer runt och i ridsporten kan jag bli full i skratt, eller totalt utmattad.

Idag fick jag en inbjudan till en temakväll om ändringar i TR, bra att veta inför tävlingssäsong 2019 så tack för den! Det var en av säkert tjugo andra inbjudningar...

Om jag ser det stora utbudet av olika former av föreläsningar, de kan också kallas clinics, demos, workshops som erbjuds är brist på utbildning inget en ryttare behöver lida av. I övrigt finns det en uppsjö av andra "måsten" som ska till för en varaktig och kvalitativ utveckling av ett ekipage.

Jag har gjort en liten sammanställning vad du "behöver" delta i eller utföra själv:

Clinics, alltså samlingsnamnet för tilldragelse där en oftast namnkunnig ryttare talar om hur man blir en bättre ryttare och får en bättre fungerande häst. Oftast är de över en halv dag men det kan också vara en eller t o m två dagar som behöver avsättas beroende på om föreläsaren är en nationell eller internationell stjärna.

Pay and jump/ride eller programridning, du behöver träna dig och din häst under tävlingslika former.

Föreläsningar om utfodring du måste kunna allt om foder eller ett speciellt fodermärke för den vinnande kusen äter bara något ur lila säckar. 

Föreläsningar av veterinärer och hovslagare, ett populärt ämne är det om hur vi får hållbara hästar.

Föreläsningar om träning utanför det vanliga, såsom ridning i naturen, på asfalt och liknande.

Tandkontroll eventuellt med vidhängande behandling, hos veterinär eller annan tandutbildad person. 

Du bör även delta på föreläsningar om hur någon provar ut sadlar och bett till just din unika häst.

Dessutom bör du hinna med att låta behandla din häst med alternativa metoder, antingen vid behov eller förebyggande. De vanligaste alternativen är: equiterapeuter, ljud/ljusterapeuter, akupunktörer samt de som utför träning i vattenbassänger.

Vanliga kontroller, s k vetchecks ska helst göras en eller två gånger per år. Detta innefattar också vaccinationer som behövs för alla hästar.

Du som ryttare bör hinna med både gym, yoga samt coatching i mentalträning.

Allt detta ska hinnas med, förutom daglig skötsel av hästen, vardagsridning, träning och tävling. Är du en högst normal ryttare har du dessutom ett civilt liv med lönearbete, familj och kanske barn. Alla ryttarbarn gillar inte att hänga i stallet.

Andas......  för när du gjort allt detta kan du pynta dina fb- och Instagramuppdateringar med inlägg och bilder där du visar upp roliga bilder på dina prisrosetter.

Skämt åsido, sans och balans för lagom är bäst. Kom ihåg att det är roligt att rida! (om du hinner...)

                                 Hej hopp   /Kajsa 


Läst 7550 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
09

Det är skillnad på att kämpa och att kämpa

Ridsporten är för alla, de orden hörs ofta. Du kan om du vill och ingen mer än du sätter ribban. Bit ihop och kämpa så lyckas du...    

Ibland när jag läser om de som har lite andra förutsättningar för sin ridning än många av oss andra kan jag känna att ordet kämpa har olika innebörd, väldigt olika. 

Jag skummar då och då olika nätforum och fb-grupper för att känna av hur "vinden blåser" i ridsporten och det är emellanåt riktigt intressant. Idag blev jag nästan lipfärdig när jag läste om en kämpande, då menar jag kämpande ryttare.

Tjejen som skrev inlägget heter Kristina och jag blev så gripen av det jag läste att jag kontaktade henne för att få veta lite mer om "livet på landet" eller "långt-bort-i-stan".

Kristina är född och uppvuxen i Göteborg men bor nu i en liten by som heter Straumen utanför Mo i Rana i Nordnorge.

Om jag sätter mig i bilen här utanför Kungsbacka och styr norrut längs E20 i 16 ½ timme så kommer jag dit. Ungefär 132 mil, sista delen i nästan väglöst land och jag är framme. Där bor Kristina med  familj och två fjordingar.

Två fjordingar, den ena fick hon som sällskap och den hade inte varit omhändertagen eller skodd på 4 år. Ingen ridbana, tre mil till närmaste ridhus och tre timmars körning till närmaste ridanläggning med tränare. Vintertid är det inte körbart med hästekipage för färden går över fjällvägar med allt vad det innebär. Tjohoo!! Eller nåt...

                                                                          Foto:Privat

Så här skrev Kristina i sitt inlägg, jag har saxat lite:

"Nästan oavsett fråga så får alla rådet "ta hjälp av en bra tränare" även när man frågat något specifikt. Nu har ju jag ett problem och det är att jag inte har tillgång till någon direkt tränare under vintertid (inte något proffs sommartid heller men åtminstone någon som ger lite tips). ---- Hon (hästen) är väldigt stark i munnen men det har blivit tusen gånger bättre sen jag slutade hänga i tyglarna och håller still händerna. Men allt sånt här övar jag själv på, läser och kollar youtube och försöker här ensam i skogen  Men, ge mig era bästa tips! Vi ska göra en första start i juni (L:B, min anm.) så inte mycket tid för tränare (kanske en-två gånger i månaden från mars) och vill bygga upp och inte förstöra!"

Detta är något jag tycker alla ryttare i lite mer bebodda trakter ska tänka på när träningstiderna t ex inte finns tillgängliga just på tisdagar kl 18 när det passar dig bäst eller när det råkar stå ett hinder du måste rida runt i ridhuset. Kanske behöver du köra till ridhuset 20 minuter bort, på platt väg?

Jag är idag ganska bekväm med min ridning och skulle inte gilla att träna ensam på en snöig åker hela vintern, men vi är bortskämda. När jag var ute på tur idag, för att komma till denna dagens jobb 25 km nordost passerade jag inte mindre än 15 ridhus varav ett aldrig är ens använt. Jag kan ha missat att räkna något och det är endast? 5 som hör till olika typer av ridskolor, resten är privata.

Så mitt tips är, sluta gnäll över något som kanske går dig emot i ridningen och tänk på hur det är att kasa runt i snö och is i Nordnorge utan tränarhjälp 8 månader om året.

Heja dig Kristina, jag hoppas du hittar din röda tråd och förhoppningsvis någon som kan hjälpa dig. Dagens tekniska lösningar kanske kan vara till nytta för dig. Det är roligt att rida! 

                                                                   /Kajsa 

                                                                                  Foto:Privat


Läst 33647 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
05

Fler berikande egenskaper?

Nu är det snart slut på alla helgdagar, den sista i raden trettonhelgen är som gjord att packa ner tomtar och strippa gran på. Det ligger en ny säsong och väntar i startgroparna, nästan alla "mina" hästar har fått vila över helgerna och det är dags att sätta fart på julskinkestinna ryttare.

Det vill säga, de som har en häst! Att köpa en häst är inte det enklaste precis. Jag och många med mig letar med ljus och lykta efter Hästen med stort H. Det kan vara en tidskrävande process och ibland också lite deprimerande. Fast jag letar åt andra, inte åt mig.

"Alla andra hittar ju en".. eller "Varför har inte jag råd att köpa en sån som jag villa, alla andra har ju?" eller "Varför hittar inte jag en frisk häst?" Frågorna hopar sig hos den sökande ryttaren. Annonsmarknaden scannas av 35 gånger om dagen, bekanta och obekanta kontaktas men ändå står det ingen häst i boxen. Himla tråkigt är det.

Som sagt, jag har alla mina sökmotorer igång och nätverket är stort men att hitta en lämplig tävlingshäst åt en junior (inom ramen för den familjens ekonomi) är verkligen väldigt svårt. Jag har en annan elev, inte junior som också letar med ljus och lykta. Hon söker en häst att utbilda och tävla men den ska vara inriden och klar, samt inte för stor. Det hästen verkar inte heller finnas inom ramen för en förvärvsarbetande småbarnsmammas ekonomiska ram.

Men, den som söker den finner. Marknaden är ju på något vis full med hästar, sägs det. Jag tog i mitt senaste inlägg upp, med en humoristisk vinkling, egenskaper som tillskrivs hästar av olika sort. En god vän skickade en annons, Häst till salu, till mig, där en verkligt annorlunda "egenskap" hos hästen premierades. Duktig häst, eller?

Först fnissade jag lite men snabbt fastnade fnisseti halsen. Hur ser människor på dressyr i allmänhet och konsten att dressera i synnerhet? Vill du läsa, finns annonsen här:

http://www.eurodressage.com/2018/10/18/fei-dressage-horse-sale-ceasar?fbclid=IwAR1guG4Wl6sDzmmueRmetWZhz_vtXG5qGBbJ6VwBVz_-UUjwMk3lB3g1Y5s

Här är ett annat exempel på en "självgående" häst. Den lär inte springa bättre om du viftar med pisken. Den springer om du förstår vad din insats i det hela är. Att hantera ett spö är en konst det också.               

                                                Vifta lugnt! /Kajsa

                              


Läst 54701 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market