Kajsa Boström - Halali!
NOV
17
2020

Halali!

November ...

Grått, regnigt, lerigt, ännu blötare och blåsigt. Ingen favoritmånad precis. Dessutom blir det aldrig riktig ljust. Rent allmänt är det riktigt ont om roligheter. Är det inte nya negativa virusnyheter så är det annat elände.

Då, mitt i det tråkiga kom jag tänka på hur höstrusket lystes upp förr, av den efterlängtade Hubertusjakten. Det var roligt på riktigt och jakten reds alltid den helgen närmast Hubertusdagen som infaller tredje november.

Vi red träningsjakter några söndagar i oktober och där vi fick lära oss veta hut. Att rida jakt var inte att fara fram som jehun i terrängen, det var disciplinerat ridande i avdelning. Mastern i täten och pikörerna på flankerna, gud nåde den som stack ut näsan någonstans.

Vi fick lära oss skillnaden på tre- och fyrahundrameterstempo, vi fick lära oss att galoppera i bredd och ta hänsyn. Vi blev bra på att galoppera nerför backar och igenom bäckar. Vi lärde oss att hoppa i bredd over de breda hindren på stubbåkern. 

Vi lärde oss att hålla koll på master och pikörer och vi lärde oss naturligtvis att våga rida riktigt fort utan att tappa kontrollen. Ovärderliga kunskaper om du vill bli en bra ryttare anser jag och är glad för att jag fick möjligheten att göra sånt som inte längre finns.

Visst var det någon som åkte av i leran och bröt ett nyckelben, men under de åren jag var med hände inga allvarliga olyckor.

Jag red tre jakter varav en som pikör och att få vara pikör var lite av ett hedersuppdrag. Vi skulle lära oss ordning och visa de andra att det inte bara var viktigt att vinna.

Vann gjorde den som kom först på upploppet och plockade den hägrande rävsvansen. Hos oss fick pikörerna inte rida upploppet för att vinna. Vi skulle hålla koll på att fältet höll sig i någorlunda samlat.

Att ha all samlad erfarenhet från olika delar av ridningen har format mig mer än jag trott. Jag har testat allt utan att "behöva" prestera, utan att behöva bli bäst. Förutom att vi hade roligt lärde vi oss genom att öva i verkligheten, inte genom att läsa och titta på tips på sociala medier. 

Den nya ordföranden i Ridsportförbundets Hoppkommité, Niklas Jonsson skrev en bra krönika om just detta. Att leta verklig kunskap, inte lockas av tips från överallt. Vi har en erfaren och rutinerad tränarkår, vi har också duktiga ridlärare. Använd all denna samlade kunskap för att utveckla ridningen. (”Måste hitta ett sätt att göra verklig kunskap relevant igen”)

Just det, vad är "Halali!" det jag skrev som överskrift? Jo, det ropar mastern när han släpper fältet på upploppet. Sen är det bara att gasa ...

Vid detta tillfället var jag inte pikör, här fick jag visa att vi var snabbast. Mina fina Isabella och jag.  Ut och öva fyrahundrameterstempo, det är kul!

                              Hejåhå i novemberrusket //Kajsa

                              

                                 

 


Läst 48420 ggr




Fler inlägg

JUL
06
2021

Ibland är verkligheten riktigt udda. 

Exteriörens betydelse för hur lätt en dressyrhäst har att röra sig är värt att begrunda. Halsen ska sitta här, huvudet där och alla vinklar i rörelseapparaten ska vara rätt. Det är iallafall önskvärt.

Ibland är det inte så och det går hyggligt bra ändå. Jag har haft hästar med de mest annorlunda avvikelser i exteriören och det har blivit svårklasshästar av dem ändå. Fast det har varit en lite krokigare väg mot målet.

Med många år i tränarjobbet trodde jag att jag stött på alla varianter av hästars exteriöra konstigheter, men så var det inte! Det fanns(åtminstone)en kvar och det tog ett tag innan jag kom på hur det stod till med just den hästen och hans kropp.

För några år sen började jag jobba med ett ekipage som lite grand "kört in i väggen". Ryttaren hade tappat självförtroendet och hästen var inte med alls i matchen. Jobbigt läge ...

Hästen, med starter i Msv B, uppvisade egentligen alla symptom på att "jag-fattar-inte!" Den ville inte koppla på framåtbjudningen och gick med huvudet lite på sned. Det gick inte att ställa korrekt till höger, bytena krånglade, den hängde i handen och skrittade med olika långa steg. Det allra svåraste var att den var, vad jag brukar kalla mentalt spröd och det är svårt på riktigt. Men, den var veterinärt frisk! Halleluja, eller nåt ...

Alltså var det "bara" att sätt igång med felsökningen i ridningen. Att det fanns potential i ekipaget var jag övertygad om och hästen blev jag direkt förtjust i. Men jag har fått fundera och experimentera, hela min verktygslåda har varit framme. 

Jag ska inte dra hela historien för det har varit svårt och ett evigt petande med detaljer. Ett steg fram blev ibland två bak och det som ställde till det mest för oss var slutorna, speciellt i trav där var det på nåt sätt tvärstopp. Bromsen i och istadigheten var nära, vänsterslutorna var värst.

Vi började om från början med skänkelvikning, svag tvärning och det funkade. Vi red motställda skänkelvikningar och red så småningom slutor och öppnor med väldigt svag böjning, långa linjer och fick med hästen på det. Lite mer böjning och NEJ! VILL INTE!

Ett vanligt misstag när det handlar om skolor är att ryttaren förböjer hästens hals istället för att ha böjningen jämt genom insidan. Det finns olika anledningar till misstaget och det gäller som tränare att ha örnögat öppet!

Det var precis här problemet fanns på den här hästen, i den en liten aning förböjda halsen. Ja, det var egentligen inte halsen som var problemet utan hästens inkorrekta benställningen. Vid ett tillfälle när jag stod vid slutet på diagonalen och tittade såg jag och faktiskt också hörde vad som hände. Hästen slog ihop insidan på knäna, ni vet den där lilla knölen som finns på insidan mitt på knälederna.

Här är en bild i en annan situation där det syns hur nära det kaan vara.

Detta hade jag aldrig, vare sig förr eller senare varit med om. Men, det är skevt i benstället. Hästen hade kommit snett in i utbildningen vid tiden för skolorna, det var lite för mycket vikt på framdelen och då hamnade bålens böjning mer i halsen. Hästen tappade förmågan att ha benen rätt på linjen och slog ihop knäknölarna, ajajajajaj! Ungefär som när vi slår i anklarna antar jag, ben mot ben.

Lättnaden spred sig i teamet. När man vet var problemen kommer ifrån är lösningen närmre. I euforin tänkte vi att det fanns en hjälpmedel att tillgå, för travet har skydd för det där. Ett sådant inköptes, sattes på och åkte av lika fort. Det tänkte denna då fortfarande spröda lilla själ inte ha på sig.

Så det blev att rida ytterst korrekt för att bygga upp hästens förtroende igen och det får vi hålla på med. Hästminnet är inget att underskatta! På böjda spår, i skolor och piruetter får vi verkligen se till att hästen är trygg i balansen och står rakt över sina ben.

Nu ska vi bara befästa piruetterna lite mer, där blir hästen fortfarande lätt lite förskräckt.

Det är en väldigt bra grej att ha koll på under utbildningens gång, att hästen har benen rakt under sig. Bakbenen bär med av vikten och framdelen kan vända utan att hästen lutar. Som sagt, speciellt om frambenen är lite krokiga.

Ett av vardagsmysterierna med hästar är under kontroll!

                                           Hejåhå i sommarvärmen  //Kajsa


Läst 12242 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
29
2021

                           En ryttare som kämpar med sin ridutbildning.

Att läsa på sociala medier kan emellanåt vara riktigt intressant. Någon skriver vad du egentligen har funderat över men aldrig blivit klar med.

En bekant till mig kommenterade på fb ett inlägg om avel. Jag är inte insatt i den delen av produktionen för sporten, men det är intressant hur vi ska få fram fler riktigt bra hästar. Det pratas ju alltid om att det råder brist .

Det som mina ögon fastnade på i kommentaren var:

"Kanske finns det rent av fler bra hästar än det finns ryttare, menar då de hästar som har kapacitet att nå svår hoppning eller dressyr?"

Jag använder ofta en hashtag #allahästarkan när jag lägger ut bilder som rör ridning på mitt Instagram. Med det menar jag inte att alla hästar kan bli svårklass- eller mästerskapshästar, det är inte möjligt. Men med rätt utbildning kan de flesta hästar utvecklas mer än vad någon tror, både vad det gäller rörlighet och prestation även om de passerat sin unghästtid.

För att det ska hända måste vi utbilda ryttare i god ridning. De välutbildade ryttarna kan i sin tur sedan ta itu med uppgiften att ta tillvara och i den mån det går, förädla de hästar vi har.

Kanske är det verkligen så att fler hästar skulle få chansen om vi hade fler bättre ryttare? Är detta att sticka ut hakan och bara vänta på mothuggen? Då är det värt det ...

Om man som jag ofta får vara rådgivare vid hästköp eller leta hästar till mina ryttare är det slående vad ofta saluhästarna beskrivs som sent tagna eller av diffus anledning är efter i utbildningen som förklaring till att de inte har för åldern förväntad utbildning. 

Just nu är det aktuellt för en av mina ryttare att hitta en ny häst. Vi har letat överallt, i den prisklass som är möjlig. Denna ryttaren var inte så sugen på en tre- eller fyraåring utan ville ha en som var mer riden, lagom utbildad och förhoppningsvis världsvan.

Efter ganska många månaders letande och provridande har ryttaren nästan gett upp tanken på en lite mer utbildad häst. De som är över sju år är inte annorlunda att sitta upp på än de som är fyra. Vi letar inte i översta stjärnklassen.

Ryttaren ringde mig häromdagen, tämligen uppgiven. "Var finns det en välriden häst? Det tar ju lika lång tid att utbilda en oriden tioåring som en knappt inriden fyraåring."

Vad är en välriden häst och exakt vad kan en välutbildad ryttare?

Detta är kanske är några av alla de odefinierade begrepp som vi strör omkring oss i ridsporten. Det många talar om men ingen riktigt är säker på vad det betyder. 

Nästa gång ska jag berätta om hur en krånglande häst inte hade ett ben i varje hörn. När vi kom på det gick utbildningen som en dans. Hade vi inte kommit på det hade den kanske stått i en hage och varit "lite efter i sin utbildning".

Du behöver inte alltid ha svaret för att gilla frågan.

                                      Hejåhå i sommarvärmen! //Kajsa

  


Läst 21582 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
03
2021

Hej igen skulle jag behöva säga. Det har varit tunt med inlägg från mig ett tag, jag har haft fullt upp med andra saker. Till exempel har jag hängt med journalister och fotografer, det har varit spännande! 

Detta resulterade i en stor artikel i lokalpressen/Kungsbackaposten och snart kan du läsa om mig och min vardag i ridsportförbundets magasin Häst & Ryttare. För den artikeln hade jag en fotograf med på jobbet en hel dag. Ny erfarenhet i att fokusera trots att kameran smattrade oupphörligen, nära. Fotografen var bakom, framför, bredvid, under och över hela tiden. Himla trevlig kille och mycket rutinerad, mikaelsjoberg.se, Stockholm. Kolla hans bilder!

Mina ryttare var fantastiska på att hålla fokus och hästarna jobbade på utan att reagera. Gott betyg för deras utbildning!

Nu har jag en lite lugnare period, eller hade för nu startar tävlingssäsongen upp! Fullt ös ...

Men jag tänkte försöka få in lite korta inlägg, det finns så mycket viktigt i vardagsridningen att prata om. Just det där vardagliga, grundläggande och kanske lite oglamorösa som ibland glöms. 

Får se hur det faller ut, jag går ut lite stillsamt.

Ryggning ...

Ryggning är en lurig rörelse, den finns i dressyrprogrammen med från L:A till Grand Prix och den introduceras för de unga hästarna i 5-års programmet. 

Den är, om den används korrekt lösgörande för hästen. Den är ett bra kontrollverktyg för ryttarna, ryggar hästen lugnt, rakt och lösgjort då har man lyckats få till arbetet.

Används ryggningen som bestraffning, vilket jag ofta ser, då är den inte lösgörande ... Då verkar den mer vara en ventil för ryttarens frustration. En tämligen dålig ventil.

Ryggning handlar inte alls om att ryttaren ska dra i tyglarna, det kan vara bra att ha i närminnet! I Ridhandboken 1 står något bra: 

"Om hästen inte vill(kan, mitt tillägg)rygga är det omöjligt att korrigera den i själva ryggningen."

Ryggning är inte direkt skritt bakåt, fotflyttningen är som i trav fast utan svävmoment. Hästen ska vara rak, eftergiven och kunna lugnt och med jämna lagom korta steg kunna träda bakåt.

Ett bra tips om det trasslar är att ta hjälp från marken, någon är med och visar hästen hur den ska göra. Försök aldrig, då menar jag aldrig! att dra hästen bakåt. För då gör du fel på riktigt.

Titta på hur ryggningarna utförs i din omgivning och sätt sen en ära i att lära dig och din häst att rygga rätt. Lösgjort, balanserat, med lyfta  hovar och med en god framåtbjudning.

Nästa inlägg kanske får handla om galopp, tretakt vs fyrtakt. Vi får se!

Den här hästen har gått från ingen till ganska trevlig galopp. Inte så krångligt när ryttaren får rätt information så hästen kan begripa.

       Lycka till nu, fler åttor på ryggningarna!        Hejåhå// Kajsa


Läst 41508 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 3

– TEMA: Smarta stall
– Reportage: Malin Baryard Johnsson
– Trappan till skänkelvikning

– Bärighet och rakriktning
– Nya sätt att hältutreda hästar
– Så upplever hästen sin värld
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Hjälp, hur ska jag hantera min häst?
Elke Hartmann svarar
Tips för att få stabil hand i hoppningen
Lennart Lindelöw svarar
Hitta självförtroendet i hoppningen efter en olycka
Lennart Lindelöw svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.