Kajsa Boström - Hästhandel...
SEP
20
2016

Hästhandel...

För precis ett år sen skrev jag det här inlägget i ett annat forum. Hästletandet är alltid lika aktuellt så jag lägger på begäran ut det igen, något redigerat.

Hästar köpes, ett hett ämne.

Slängde ut en fråga på fb igår, om varför hugad spekulanter i hästköpartankar hellre åker till andra länder för att hitta sin springare än köper här i Sverige

Det blev som jag väntat mig en lång tråd och faktiskt ännu mer respons ”bakom gardinerna”, alltså där bara jag kunde läsa. Precis som väntat går också åsikterna om varför isär.

Det visar sig att jag kan dela in de som tänkt och tyckt om saken i ganska klart avgränsade intressegrupper. Jag har försökt göra en vettig sammanfattning och så här blev resultatet:

  • Uppfödarna:  Alla vill få fram (eller anser sig fått fram) en stjärna. Därav anledningen till att de vid betäckning naturligvis valde bland de mest populära hingstarna. Såklart, för det är den stjärnan som betalar för resten av de av försöken som fallit mindre väl ut. Uppfödarna skulle naturligvis önska att alla köpare betalade vad hästen faktiskt kostat att producera, för förväntad framgång och även för eventuell förädling som gjorts av produkten. Summan varierar ganska stort, mest beroende på förväntad framgång, om hästen är 4 år eller yngre. De vill att intresserad köpare ska hålla sig till vad som sagt angående avtalade tider vid visning samt att det ska finnas en förståelse för att deras verksamhet är vit och att inga bud ”under bordet” tas i beaktande. De anser att Sverige i stort är ett mycket bra land för en häst att växa upp i, faktiskt lite bättre än de andra europeiska länderna. Hästhållning i Sverige är ju som bekant god av tradition samt övervakad från många håll. Med andra ord: Köp i Sverige.
  • Utbildarna:  De som utvecklar och förvaltar de ädla springarna för försäljning anser oftast att svensk hästutbildning väl kan mäta sig med den som görs i utlandet. Här kostar det förstås mer att hålla häst och personal, kom ihåg skatter och moms, så därför är priserna på jämförbara hästar oftast högre i Sverige än i utlandet. Borträknat de allra mest begåvade hästarna, de är lika dyra var än de bor. Så köp i Sverige.
  • Hästhandlarna:  En yrkesgrupp som emellanåt kämpar mot fördomar och och dåligt anseende, tycker sällan något. De köper, säljer och hoppas på det bästa, lagom prutat och ingen återgång = bra affär. Köp i Sverige
  • Veterinärerna: Oavsett om de jobbar på klinik eller inte har ett styvt jobb att hålla reda på de senaste trenderna inom avikelser i hästhälsan. Kissing spines, trilskande ledbrosk, defekta halskotpelare, Cushings syndrome eller vad det nu är. Ska det göras gårdsbesiktning, klinikbesikkning? Ska det tas 14 eller 414 röntgenbilder? Vad säger i så fall  bilderna och till vems fördel, säljare eller köpare, är utfallet? Behövs det blodprovas, ultraljudas eller arbetsprovas? Kan eventuella besiktningar och röntgenplåtar som gjorts i utlandet godkännas som dom är?  Och vad får, eller kanske ska en en besiktning kosta?
  • Köparna: Det är den gruppen jag egentligen ställde min fråga till och de vill gärna köpa den allra bästa hästen till det förhållandevis allra bästa priset. De vill kunna se på många hästar på färre ställen. Alltså inte åka land och rike runt för en titt  här och en där. De vill se hela och rena hästar som är i startgroparna, alltså uppställda på stallgången när de på avtalad tid anländer till avtalat ställe. Hästen ska gott och väl motsvara den beskrivning som gjorts innan, den ska helst vara röntgad u.a och kunna visas riden under bra förhållanden, om den är i den åldern. Finns det en angiven utbildningsnivå, t ex Msv Dressyr, vill de att hästen SKA kunna byta galopp säkert och bra. Inte bara kunna flänga över i andra galoppen i full fart eller byta fram och bak i olika moment även om felaktigheten knappt syns. Allt ovan uppräknat anses av många bara finnas  i Danmark, Tyskland eller Holland

Detta är i korthet vad som framkommit. Om jag gör en snabbanalys utifrån detta och av lite av det som sagt mellan raderna så är det alltså fortsatt som det alltid varit. Köparna vill ha mer för sina pengar och säljare vill ha mer pengar in i börsen.

Det som gör mig som tränare mest fundersam är att det är utbildningen på  de svenska hästarna eller snarare den påstådda avsaknaden av den, som verkar vara den största stötestenen för våra svenska köpare.

Enligt uppgift så är en konkurrensmässig L:A-/Msv B-häst lättare att hitta och betydligt billigare utomlands. En inriden tre- eller lite mer utbildad fyraåring betingar oftast också ett betydligt lägre pris utomlands, bortsett från det absoluta toppskiktet, än vad motsvarande häst gör i Sverige.

Däremot verkar det inte alltid stämma med beskrivningen av de riktigt unga hästarnas utbildning när det kommer till kritan. Qvick-fixjobb vid inridning verkar vara vanligt förekommande, både i Sverige och utomlands, med vidhängande senare problem för den som köpt en sådan häst. Det kan bli kostsamt att rätta till.

Jag har roat mig med att sammanställa önskemålen jag ofta hör när den vanlige hobbyryttaren, framförallt de med tävlingsambitioner, gör sin kravlista inför hästköp. Som jag ser det så hade det varit enklare för alla inblandade, inte minst hästarna, om den lista hade varit lite mer förankrad i verkligheten.

Hästen ska vara absolut frisk och ha tre bra gångarter. Den ska vara snygg, spänstig, elastisk och lätt i typen. Den ska vara vaken och alert, lätt i handen och känslig för skänkeln, om den är riden. Den ska helst vara mellan 1.68- 1.75 och exteriört korrekt. Hästen ska också ha ett stabilt temperament, absolut inte ”tittig” och det ska gå att rida ut den ensam eller tillsammans med andra, Den ska vara lättlastad, kunna gå ensam i hagen och vara enkel att sko. Helst också hund- och barnsäker.

Resultatet av önskelistan är den perfekta hybriden mellan världsstjärnan Tortilas och Brunte, favoriten på ridskolan. Det finns väldig få av den typen, oavsett vilket land man letar i. Så de som annonserar ut liknande hästar har nog överskattat deras färdigheter.

Jag fortsätter att fundera över den eventuella lockelsen med utlandsköp samtidigt som jag läser följande från SWB.

Det känns ju som en bra idé att kolla vad som finns hemma först för nu tänkte jag leta efter en själv.

Wish me luck!

taggar


liknande webbartiklar


Läst 54173 ggr





Fler inlägg

SEP
07
2020

Dressyrens SM-helg är avslutad och medaljerna är utdelade. Just i år kändes det nästan förutbestämt hur de skulle fördelas i seniorklassen Upp med en hand den som inte trodde Patrik Kittel skulle stå emot uppstickarna! Men, det var inga stora marginaler i år. Kul att tjejerna som låg strax efter utmanade honom i küren.

Grattis till alla medaljörer på Strömsholm och grattis till alla som red och blev utan medalj, ni är också bra. Kanske krävs det lite mer för att vara bäst utanför, att våga ta steget att delta.

Som alltid finns det många människor bakom framgångsrika ryttare. Det är tränare, partners, hästägare, sponsorer och ofta en hög andra inblandade.

Även om man är en ryttare som inte är uppe i eliten är det minst lika viktigt att ha stöttning bakom sig. Det finns många som sliter hårt i hästbranschen, för att få möjligheten att kunna utbilda en häst för att komma upp i klasserna. Vi glömmer dem ibland.

Ingen har väl missat skriverierna om hur många ryttare med beridardrömmar råkat illa ut när de sökt sig utomlands för "större möjligheter". Många stupar på omöjliga arbetsförhållanden här hemma också. Det är svårt att få bra arbetsförhållanden och lönsamhet i hästbranschen. Utbildning och tillräcklig erfarenhet för att tjäna pengar tar många år att skaffa sig.

Alla dessa slitvargar har inte råd att skaffa ridhus, fina lastbilar eller elegant och trendig utrustning utan jobbar med lite mindre medel. Jag har träffat många sådan hängivna och begåvade ryttare som kämpar med små budgetar. Då är det bra att det finns människor nära som stöttar!

Nu ska ni få se vad en fingerfärdig mormor kan bidra med. För några år sen, när barnbarnet hade lyckats kvala in till frack-klassen sydde mormor helt enkelt en frack till henne.

Sorgligt nog blev det bara en start för hästen. Sen fick fina fracken hänga i garderoben.

Tills igår, några år senare! Då hade ryttaren lyckats med bedriften att utbilda en ny häst och fracken åkte på för debuten i Msv:A. Det gjorde sin debut med den äran och erhöll klart godkänd procent. 

Nu är det inte så att en frack inte kunde inhandlats, men visst värmer det i hjärtat när mormor fixar stassen. Jag själv debuterade när det begav sig i St George iklädd morfars gamla frack, omsydd av ortens skräddare. Den red bra i flera år med mig i och ingen såg någon skillnad då. 

Så det går bra att hitta egna vägar och det går att ta sig framåt med hyggligt små medel. Tack alla nära och kära som sponsrar med närvaro om omtanke, ni är ovärderliga för alla kämpande ryttare!

En sån här slänger man inte ihop i en handvändning!   Hej hopp  // Kajsa

                          


Läst 23132 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
24
2020

Vilken rolig helg!

Jag berättade i förra inlägget att vi skulle köra ett nytt koncept, 2-dagars kurs med dressyr och hoppning för dressyrryttare. Succé är ordet.

Vilka ryttare jag har, positiva, generösa mot varandra och modiga! Alla red hopp-dagen på den nivån de var bekväma med och alla hästar fick lagom uppgifter att lösa. 

Dressyren på lördag fungerade lite som en förberedelse. Alla fick träna på att svänga, rida på den tänkta linjen och reglera tempot. Det visade sig på söndagen att den tanken var helt rätt. Alla 10 hästar var med på noterna, ingen vägrade eller sprang vid sidan. Duktiga dressyrhästar!

Rutinerade B-tränare Ulrika Strandberg lotsade vana och ovana ryttare genom hopp-passen med väl genomtänkta övningar. Tror inte att någon dressyrryttare ens blev lite rädd, fast hinderhöjden ökade fram på eftermiddagen!

Nu vet ryttarna vad det innebär att hoppa in en häst, de har fått en snabbkurs i vikten av att  och hur man lär hästarna. Inte göra som många andra, sätta upp ett kryss på långsidan och galoppera över. Alla hästar behöver lära sig att göra det vi vill att de ska bli bra på.

Det är samma med hopphästar, de behöver bra dressyrridning för att vara smidiga och balanserade. Dressyr är inte att hålla ner huvudet på hästen och få den att springa fort och långsamt, blandat med lite på tvären.

Nu tänker kanske någon att nu överdriver hon, alla vet väl vad det ena och det andra är? Nej, så är det inte alltid, tyvärr.

Grundridning eller grundutbildning är inte att rida unghästklasser i olika discipliner, det är att utbilda hästar för hållbarhet och ett gott liv. Att de sen blir toppatleter i något är en annan sak.

Men bortanför allvaret i detta hade vi himla roligt! Alla red med ett leende på läpparna, framförallt när jag såg att de flyttat fram sina gränser. Några av ryttarna fick mentala guldstjärnor av mig för att de vågade ...

Någon häst var nästan helt nybörjare..

 

    Någon ryttare hade lite mindre rutin ...          

    Precis detta var tanken, alla som anmält sig skulle ha en bra upplevelse att ta med sig. De kan fortsätta hemma, med bra övningar och lagom svårighetsnivå.

Sen fanns det några ryttare i det sista passet på dagen som hade hoppat lite mer innan. Hästarna var i olika ålder men de imponerade allihop.

                                                                                            

En härlig helg som sagt och vi har redan "anmälningar" till nästa kurs. Fast den finns inte än ...

                                   Hej hopp  // Kajsa


Läst 33550 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
18
2020

Varmt och gott är det, jag njuter i fulla drag. Som tur är har jag fem minuter till sjön och där har jag tillbringat de sista veckorna. Jag har mjukstartat säsongen kan jag säga, mycket bad och lite mindre jobb.

Men, nu är det slut på sötebrödsdagarna. Veckan framåt är full och vi avslutar den med det jag tänker skriva om idag, en annorlunda helgkurs.

Lördag och söndag kommer jag och en av mina ryttare, Ulrika Strandberg B-tränare i hoppning, slå våra kloka huvuden ihop. Vi har bjudit in till en dressyr- och hoppkurs över två dagar. Det är mina dressyrelever som ska drillas över grengränsen.

Det allra roligaste med detta är att kursen blev full direkt. Jag hann inte ens gå ut med en intressekoll innan alla platser inklusive reserver var tingade. Djungeltelegrafen hann först och ingen är gladare än jag. 

Min tanke är att få mina ryttare att våga träna utanför det vanliga, mer med bommar och små hinder. Det är långt ifrån alla dressyrryttare som gör det. Varierat arbete ger starkare hästar och då behöver de flesta hjälp att hitta rätt. 

Förra året hade jag en dressyrdag med många av Ulrikas hoppelever. En rolig dag som gav många av de ryttarna en ny syn på dressyr. Det funkar fint även för de mest högpresterande hopphästar att jobba som dressyrhästar.

Vi är mycket snabbare idag att låta hästarna bli specialiserade. Redan när fölen bedöms är de idag indelade i hopp- och gångartsgrupper. Där finns utrymme för eftertanke, lite av allt till alla  hästar är bra, både under och efter unhghästiden.

Jag har den stora fördelen att jobba med både dressyr och hoppryttare. De senaste åren har tillströmningen av hoppryttare som söker hjälp ökat markant. Det ger mig nya erfarenheter samtidigt som jag kan se var dressyren gör stor nytta för en hopphäst. Dessutom lär jag känna fler människor i hästvärlden och det är alltid bra. 

Tyvärr lever vi ju för närvarande i restriktionernas tid så jag kan inte säga att alla som vill är välkomna som publik till eventet kommande helg. Jag ska försöka få någon att fota på min dressyrdag. När ryttarna har sin hoppdag med Ulrika kommer jag stå på marken och följa med stort intresse. 

Så kanske kommer det bilder från rivstarten på höstsäsongen! Här är en av deltagarna, en som tjuvtränat i några år!

                                      Hej hopp i sensommaren!  //Kajsa


Läst 40056 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv