Kajsa Boström - Hatten av
JUN
21

Hatten av

"Hatten av för alla som lyckas utbilda sina hästar upp i svår klass..."

Det där sa Erik Lette på en domarkurs en gång. Han sa det till kursdeltagarna så att de skulle komma ihåg att leta förtjänster hos ekipagen. Det är ju som bekant lätt att leta fel och peka på brister, det gäller nog oss alla.

Jag var demoryttare den där domarkursen, de behövde ha någon att öva bedömning på. Min häst var gångartsmässigt en ganska medioker häst men han gick Grand Prix och plockade sina poäng på annat. Han var en duktig häst med ett stort mod och ett hjärta av guld.

Jag tänker ofta på det där Erik sa, att det förtjänar omgivningens respekt att ha utbildat en svårklasshäst. Han pratade alltså inte om högsta procent och placeringar utan bara bedriften att ha klarat av att ta sig dit. Klok karl! 

Om du har en häst som inte begåvats med en elastisk kropp som dansar fram i elegant trav och galopp är det inte kört även om du vill upp i klasserna. Du vet aldrig var den översta gränsen för hästens förmåga är förrän du provat. Når du gränsen innan det är tillräckligt bra får du acceptera läget, men min erfarenhet är att vi ofta underskattar hästarna.

Att jobba med att förädla hästens gångarter, att göra den så smidig och atletisk som är möjligt är det roligaste. Det är häftigt att sitta på en häst som blir mjuk och elastisk för att den kan, istället för att den går på spänning och kanske sprattlar spektakulärt med benen.

När hästen blir smidig och rörlig, då kan de svåra rörelserna nästan kännas enkla. Så ge inte upp och säg att hästen inte räcker till innan du gjort vad du kan. Alla kan inte ha en gångartskanon under sadeln för det finns inte så många. De räcker inte åt alla, vi får förvalta de förmågor vi har i stallet för närvarande.

Hästen på filmen avlades egentligen för fälttävlan. Mamman var en duktig fälttävlanshäst och ryttare som också är uppfödare galopperade gärna i full fart genom terrängen.

Nu ändrade sig livet och intressena ibland och vi skojar fortfarande om ryttarens lätt skräckslagna min när jag för några år sen sa sa: "Plocka fram ditt kandar, hon byter ju fint så Msv B dressyr är ingen match för er."

Med tiden la sig "skräcken" och kandaret vilket hästen inte var så nöjd med kunde med nya regler förpassas tillbaka till sadelkammaren. Vi jobbar vidare, klart godkänd debut i Intermediare I är gjord och hästen kan idag galoppombyten i varje. Vem vet hur långt vi kommer?!

Just igår fick vi till ett riktigt bra pass och traven tog sig upp till en ny nivå. Det är lycka för mig, när jag kan förmedla det som behövs och hästen är mjuk och positiv.

Ha nu en trevlig midsommarhelg, låt bli alkoholen, stretcha din höftböjare och dröm vidare om svårklasstraven. Vinner du inga mästerskap med den har du iallafall haft en go stund i sadeln.

                                 / Kajsa

                                       


Läst 62248 ggr





Fler inlägg

SEP
17

Dressyr är faktiskt matematik

Dressyr är en bedömningssport och domarna är människor, även på VM. De kan göra någon miss, som att blinka i fel ögonblick även om de har 200 års erfarenhet och fem * i sitt domar-CV. Vi andra, åskådarna, kan tycka och applådera eller tycka och risa i efterhand men domarna dömer förhoppningsvis det de anser sig se. Till VM lär de plockat ihop gräddan av vad den internationella domarkåren har att erbjuda.

(Vår förbundskapten för dressyren Bo Jenå, tyckte i en intervju i SVT 2.10 minuter in att resultaten och medaljfördelningen var korrekt. Men det gick nästan att ana att han tyckte att någon ryttare fått s k "snuttetillägg", någon extra poäng en populär ryttare kan få på grund av den s k mänskliga faktorn)

Resultaten i sig är mycket matematik. Det gäller för ryttarna att var bäst på det som betalar sig högst, de punkter som har koefficient, alltså det aktuella betyget x 2. På Grand Prix-nivå är det bl a piaff , passage, travslutor och piruetter som är värdefulla. Likaså skritten, den har koefficient 2 i båda programmen.

Det "kostar" att missa galoppombytena i varje, alltså den missen som både Sönke Rothenberger 

och Carl Hester gjorde. Som tur var lyckades båda bra med byten i vartannat och det hjälpte upp i slutet.

Vår svenske Patrik lyckades med båda serierna,

men har lite svagare inledning och travökningar 

än t ex Sönke...

Om du som åskådare oförstående för att någon favoritryttare har fått för lite poäng kan man gå in och kolla protokollen för att se vad som egentligen har hänt. Det är egentligen bara att räkna...

Om man tycker att Charlotte Dujardin skulle kommit före Isabell i GPS kan man jämföra piaff-passage, då blir det uppenbart att där satte Isabell en rejäl inteckning i den slutliga segern. 

Här är Isabells makalösa piaff-passage

Här är Charlottes, det är en tämligen avgörande skillnad i poäng.

Personligen tittar jag mer på hur ryttarna rider sin hästar än om de missar något byte eller låter piaffen gå för mycket framåt. Det tycker jag som tränare är mer intressant.

Medaljerna hamnar nog där de ska, även om detta VM blev lite rumphugget och en klass för kort.

                                     Lycka till med matematiken! /Kajsa


Läst 8940 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
14

VM -dressyr när den är som bäst (och sämst).

Där var medaljerna fördelade i dressyrens lagtävling. Det har varit två intressanta dagar och väldigt många fina ekipage och faktiskt ännu fler duktiga och begåvade hästar.

I ett VM kommer det ryttare jag aldrig sett, de kommer från länder som Marocko, Indien, Brasilien och Sydafrika. De kommer med personbästa som ligger på en mycket lägre nivå än den övriga internationella eliten.

De kämpar sig igenom sina program och gör heder åt uttrycket att: "Det viktigaste är inte att vinna utan att delta." Hatten av för alla de ryttarna och hoppas de kan utvecklas vidare.

Isabelle Werth lämnar banan lyckligt storgråtande efter avslutad ritt. Hon gjorde en magnifik come back efter att Bella Rose haft fyra års skadeuppehåll och Tyskland vinner övertygande och som väntat lagguldet.

Några ryttare, bland annat svenskarna Juliette Ramel och Patrik Kittel överträffar sig själva och sätter nya personbästa. Starka insatser av det svenska laget.

Min egna favoritryttare, team Hester/Dujardin kom med varsin ny orutinerad ung häst och visar upp ridning i absolut toppklass. Det hjälper till att ge bronset till UK.

Sist i klassen dansade Laura Graves och hennes Verdades hem silvermedaljen åt värdlandet USA.

Men så kommer det också en ryttare, som faktiskt representerar toppen i Europa, som rider så jag skäms i min soffhörna. Skäms, lider med hästen och ifrågasätter domarkåren som inte vågar sätta ner foten. 

Det kan inte vara rätt en enda dag i veckan att det ska gå att få över 72% för en uppvisning där ryttaren hänger i stången och bär runt hästen. Det finns inte ett uns av lösgjordhet, lätthet eller egenbalans, uppvisningen är förfärlig. Den stackars hästen borde få en egen medalj, en för tapperhet i fält.

Så länge domarna premierar ridningen fortgår eländet. Nu är jag upprörd på riktigt och undrar varför det är så här med just detta ekipaget? Varför är det ingen som reagerar? 

Smolk i den annars så fina dressyrbägaren från VM i Tryon.    

                                              / Upprörd Kajsa


Läst 44380 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
01

Hästen blir snygg och valen får ont i magen

Ridsporten och vår miljö.

Hur tänker du? Ett täcke till, gärna i fleece för det är fluffigt och snyggt?

Förnyelse är ordet, de som förser hästar och ryttare med nya outfits styr oss med nya trender  som triggar köpbehovet, minst 2 gånger per år.

Mönster ändras, färger och färgkombinationer byts ut och det mesta vi köper i täckesväg eller ridkläder är gjort av polyester, fleece eller annan konstfiber.

Inte bra för fiskarna och valarna, de får miljarder små plastpartiklar i magen när vi tvättar våra "plastprodukter" och vattnet sköljs ut i sjöar och hav.

Det är uppenbart att just täcken till hästarna är något de flesta har i överflöd. Kolla på alla salusidor på nätet och loppisar, de svämmar över av begagnade täcken. Där finns även nya täcken, som inköpta i fel storlek säljs frekvent.

Handen på hjärtat, skulle inte du efter en titt i sadelkammaren, lätt kunnat klä på en mindre ridskolebesättning med allt det du har på dina hyllor? Hur många täcken, schabrak, lindor och annat har du, vet du ens?

"Lätt i tvätt" är ett säljande argument för fleecetäcken, lågt pris är ett annat. Hållbarhet och miljövänlighet borde vara det som får högsta prioritet.

Vi behöver tänka till, gå ifrån slit och släng och slava under modetrender till att tänka miljösmart. Allt var inte bättre förr men det var inga konstfibrer i täckena och de höll (oftast) i evigheter. 

Jag har i mina gömmor en katalog från en för länge sedan nedlagd ridsportaffär. Den är nästan sönderläst, jag drömde bort många timmar med den i handen för jag ville så gärna ha en egen häst. (Min inköpslista till drömhästen finns kvar i den...) i katalogen finns allt.

Vi kanske skulle instruera syslöjdsläraren igen att det GÅR ATT VIRKA svettäcken? Det påstod några tjejer när jag gick i skolan. De virkade och täckena töjde sig, tveksamt bra ide...

Varför inte ett "Resetäcke" i brun segelduk med kraftigt brunt yllefoder? Det gäller bara att träna upp muskelstyrkan, det krävs kraft i arm för att svinga ett sånt här täcke över en hästrygg! För att inte tala om samma tids utetäcken, de gröna "Nya Zeeland"-täckena, man fick tennisarm av att slänga på dem om man hade fler än en häst.

Till sist det absolut finaste, Lyx ylletäcke (1400g/m2), rutigt... Jag drömde våta drömmar och fick så småningom, typ 20 år senare ett mörkgrönt. Inte lika fint men himla praktisk färg...

I den här täckesuppsättningen är det som sagt inte en syntetfiber så långt ögat kan nå och det är kanske dit vi ska igen. Fast då får jag bli starkare, de flesta väger som en halv häst och vi får bli mindre kinkiga för dessa täcken går inte att tvätta. Inte med någon framgång iallafall.

 Tänk i alla fall en gång till, på den lilla valen, innan du köper ett nytt fleecetäcke...

                                               Hej hopp /Kajsa


Läst 62965 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Husbloggare

Gästbloggen: ”Alla borde få en chans att älska hästen"

Gästbloggen

Tömkörning - varför är vi så rädda för volter?

Stalldrömmar

Marcobus!

Saras vardag

Till Husbloggarna