Kajsa Boström
FEB
03

Prestationstänkande i flygande fläng.

     (Hästen Luke på bilden har alltid haft samma ryttare och har alltid bott i Sverige., han har inget med innehållet i inlägget att göra.)

Senvinter eller varför inte vårvinter? Uttrycket spelar förstås mindre roll, fast vår är ett fint ord! Tiden på året betyder att många unghästägare är i uppstartsläge. Treåringarna ska igång efter vintervila eller de som är sena i starten ska ridas in. Det är löshoppning, tand- och hårfällning, vaccinationer och annat huvudbry.

Tidigt i morse, efter träningen hade jag ett samtal med en av mina ryttare om den nyblivna treåring hon har hemma. Hon behövde få råd om hur mycket och hur ofta den skulle ridas. Om målet är treårstest i slutet på maj, vad ska vi hinna med? Hur försiktig är det bra att vara?

Senare på dagen hade jag med en nybliven fyraåring på träningen. Den har blivit lite orolig i munnen, går och vänder runt bettet i munnen. Vi bestämde att den skulle få åka på tandkontroll med vidhängande årlig vaccination. Det blir minst två veckor "vila" och sen tittar vi på den igen. Vi diskuterade också kommande betessäsong, när och hur länge. Fyraårschampionat finns med i utkanten av planeringen.

Det är viktigt att vara uppmärksam på sina hästar, framförallt unghästarna. Det är så mycket som ska vägas in i träningen för att de ska få en positiv start på sitt ridhästliv. Ska de visas i sina olika årgångsklasser så är det viktigt att det finns gott om plats för perioder med vila och återhämtning. God hästhållning och genomtänkt utbildning för ett förhoppningsvis långt och friskt liv för hästen. Det är målet.

Mitt i min planeringen och mitt arbete för att få hållbara och friska hästar läser jag i ett inlägg om internationell tävlingshästar som under säsongen bytt ryttare. Det som får mig att stanna upp och fundera är hur hästen Hannah har haft det senaste året. 

Den internationella tävlingsverksamheten är penningstinn och prestigefull. Utvecklingen av tävlandet har nästan skenat. Idag flyger hästar kors och tvärs över världen för att tävla, kvala, gå mästerskap och inte minst vara goda investeringar. 

Mitt inlägg handlar inte om hur hästarna sköts om eller hur de olika ryttarna rider. Det handlar om synen på hur en häst SKA eller behöver prestera för att motsvara förväntningarna. Jag har funderat över ryttarbyten och om det inte skulle behövas någon form av begränsning. För handen på hjärtat, hästarnas välfärd är väl ändå i fokus, eller?

Hästen Hannah är född 2008, ägs av en man i Mexico och har en gedigen karriär bakom sig. Tillsammans med Steve Guerdat vann hon flera stora och viktiga tävlingar under 2017 och 2018. Till exempel vann de  fem-stjärniga GP i Falsterbo. Sen bromsade utvecklingen av någon anledning upp och våren 2019 tyckte hästens mexikanska ägare att resultaten Hannah och Steve åstadkom var för usla.

Det är nu det händer och det är nu jag tycker hästen får det körigt på jobbet. I maj, direkt efter tävlingar i Doha (Asien) ledsnade herr Mexico och Hannah fick vinka adjö till Steve. Hon flögs till nästa världsdel, Amerika. Där startades hon av en mexikansk ryttare på olika tävlingar i Canada och senare reds hon några starter av en amerikanska. Därefter flögs hästen vidare till Europa och Henrik von Eckermann. Han startade Hannah på Friends i Stockholm i december. Puh!!

Hur i hela friden ska den hästen kunna prestera på topp? Den har knappt stått en vecka i taget i samma box sen våren 2019. Den har bytt ryttare fyra gånger på samma tid. Hoppas Hannah får ett andrum nu och att hon kan få landa och stanna i den tyska myllan för en ansenligt lång tid. Det ska till en riktigt kruthäst för att klar det där. Det är min åsikt att det skulle finnas klara begränsningar för ryttarbyten i den internationella hoppcirkusen.

                                                           Hej å hå // Kajsa


Läst 31575 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
02

Har vi koll?

Det finns fördelar att ha bott länge i samma "by".

Vi känner igen varandra och de flesta hälsar artigt när vi är ute och rör på oss. Innevånarna i min "by" är av ett hurtigt slag,vi är ute och går mest hela tiden. Fjärås är också för andra människor ett populärt strövområde, jag bor vid ett naturreservat.

För den som inte känner till eller sett Fjärås Bräcka skulle jag föreslå en utflykt. Det är en istidslämning, en rullstensås. Naturen är så vacker att jag fortfarande efter alla år blir betagen.

Det finns mindre fördelaktiga saker också. Som att bli igenkänd i fel situation.

Idag var jag som vanligt ute och stretade på i blåsten på Bräckan och träffade på andra lokala friskusar.

Mitt på vägen som går uppe längs åsen (vid en hög med hästgödsel) blev jag stoppad av en äldre herre med fru som jag vagt kände igen. Mycket vänligt sa mannen:

"Du som jobbar med hästar och är en offentlig person i din sport, jag har läst om dig i tidningen, kan du svara mig på en sak. Varför har ni hästmänniskor inte koll på att det är ridning förbjuden i naturreservatet?"

Läst i tidningen, tänkte jag. Aha, han läste Göteborgs-Posten förra julen, då fanns en artikel om mig. Han har koll... Vi bor i samma by, nästan bott grannar tror jag.Tur att jag inte sitter på en häst.  Här gäller att slå på charmen.

" - Öh... (Jag behövde tänka). Jo, jag jobbar med hästar och ridning, alldeles rätt, sa jag och log medan hjärnan gick för högtryck. Vad gäller för regler i ett naturreservat? Inte så mycket koll där. Säg nåt vettigt Kajsa!

Jag fortsatte: "Tänker ni på gödseln på vägen? Jag tror att hästen är att betrakta som ett fordon i trafiken, då får vi rida på vägen." (Yes tänkte jag, där fick jag till det!)

- Nja, sa mannen. Vi tänker mest på att hästarna trampar sönder stigar och i markerna runt omkring här i reservatet. Särskilt nu när det är så blött. Det är ridning förbjuden!

Det något kyliga och blåsiga samtalet slutade med att jag sa, något skamset att jag inte hade riktig koll. Mannen var vänlig om än upprörd, eller mer irriterad. Han ville få till en ändring.

Jag gick hem och Googlade, först på "offentlig person" och sen på Naturreservat. Fyllde på med Allemansrätten, vad som gäller vid ridning i skog och mark.

Nu vet jag att det förutom på vägarna inte är ridning tillåten i Fjärås Bräcka Naturreservat. Inga stigar eller annan mark är tillåten att rida eller köra häst på. Detsamma gäller alla motorfordon och även cyklar. Här finns att läsa: Naturreservatet, särskilda föreskrifter

Vad det gäller ridning i övrig natur: Allemansrätten, det här gäller ridning

Vi vill att människor ska ta hänsyn till oss och våra hästar, till exempel när hästarna rids i trafiken. Just i dagarna har det höjt många upprörda röster för att skjutande av fyrverkeri ska förbjudas, bland annat för att värna våra hästar.

Det finns ute i samhället kritiska röster mot hästar i allmänhet och ridning i synnerhet. Det gäller att visa att vi samarbetar och tar ansvar för vår sport. Kan vara bra att tänka på vid nästa tur ut i naturen. Det positiva med att jag mötte mannen är att nu vet jag. Kunskap är alltid bra.

                                 Rid i frid!  //Kajsa
 


Läst 50359 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
20

Dåligt väder, då behövs bra kläder.

November ....

En fundering, vem uppfann november? Grått, grått, grått som fortsatt går mot mörkare tider. Lera upp till knäna och det som är kvar av kroppen ovanför leran dränks av regn. Muntert ...

Men det finns ljuspunkter. Idag såg jag solen eller iallafall en blå flik av himlen i säkert en hel minut. En annan större ljuspunkt är att det finns fantastiskt bra kläder för att vistas ute i denna gråa, kalla och blöta tillvaro.

Ridhus har inte alltid varit en del av min värld så jag är van att vara ute. Dessutom är jag ute i ur och skur när jag utövar min hobby golf. Det finns definitivt inga "golfhus". Den mesta träningen och allt spel och tävling är utomhus.

I jobb som hobby prioriterar jag bra kläder. I dagens väder, 6-gradigt duggregn och mer duggregn var jag tacksam för min vinterfodrade, vattentäta, rymliga och nästan fotsida rock från Mark Todd. Idag räckte det att toppa med en fleecemössa.

Vid behov, hällande regn, trycker jag på en sydväst från märket Galvin Green. Sydvästen hör annars till min regnutrustning för golfspel. Där är regnkläderna, av samma tillverkare, garanterat vattentäta. Har aldrig blivit blöt under dem om det så hällregnat hela golfrundan. Den kan kan vara upp till 5 timmar vid tävling.

Hästarna struntar i att det regnar eller om de får klafsa igenom stora vattenpölar. De är tränade på att jobba ute och funderar inte över vädret. Så vi fortsätter att vara ute när det behövs. Det går att vid behov träna bra utomhus, även i november. När frosten kommer får de jobba inne, det finns gränser när det gäller underlaget även för oss.

                                          Hej å hå i klafset ...  //Kajsa


Läst 35665 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
14

Vi saknar en ...

Vi har förlorat och saknar en i gänget... 

Han klev in i ridhuset för 15 år sen, uppvisad av sin nya ägare och framtida ryttare Pernilla. Då var han två år och redan jättestor. Faktiskt inte så vacker men svart och det är alltid en bra färg.

" Det här är A Box of Chocolate och jag har köpt honom på Blocket"

Så presenterade Pernilla stolt honom för mig och med något litet undantag (livet med hästar) har hon varit lika stolt över sin häst genom alla år.

Under arbetsnamnet "Svarten" har han varit en duktig häst. Han älskade att hoppa men det var dressyr som blev hans livsuppgift. 

Det har inte varit friktionsfritt glidande på en räkmacka. Svarten visade sig på grund av sin storlek och en del exteriöra svagheter vara lite skör. Därför har vi under ganska många år tränat och tävlat med "silkesvantarna" på.

Han fick avsluta sin blygsamma hoppkarriär ganska tidigt, veterinären sa att han var för tung för sina frambens-leder. Däremot klarade han fint att galoppera runt i naturen och visa upp sig på dressyrbanan.

Med tålamod och uppfinningsrikedom hann Svarten bli en svårklasshäst. Det var ingen mästerskapshäst eller gångartskanon men han var välriden och välgymnastiserad. Så med klart godkända resultat i Intermediere I gick han i princip i pension förra året. 

Nu efter sommaren var livet inte längre bra för Svarten så därför saknas han nu i gänget.

Jag var i hans ridhus igår, det var en märklig känsla. Nu är det nya hästar igång men jag saknar de "gamla rävarna". Jag sparar minnet av dem varsamt, de är mina kollegor och Hjärtehästar.

                                                 /Kajsa


              A Box of Chocolate f. 2002 e. Acacio - Okänd       


Läst 57856 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
08

Jag föll pladask!

Allting i ridvärlden handlar nu om Falsterbo. Är det inte rapporter om tävlingar så är det uppdateringar på sociala medier om shopping, mat och vad folk gör som inte tävlar.

Igår läste jag att en tveksamt god bakad potatis i Falsterboområdet kostade 109 kr, svenska bönder som säljer bakpotatis måste gå i taket av det kilopriset! (Jo jag vet att de inte får ta del av Falsterbo-kakan ...) En kopp kaffe kostade runt 35 kr och en flaska vatten lika mycket. Det är ungefär samma prisnivå som på en internationell flygplats. Fast där behöver du inte betala för att sitta ner.

Jaja, hoppas det blir ett bra Falsterboår för alla närvarande.

Jag är kvar hemma och jobbar på någon vecka till innan jag stänger för semester. Det har varit körigt på jobbet ett tag och hjärnan behöver vila sig tillbaka i god form. Min fina altan är nyskurad och vi behöver bara skruva i ca en miljard skruvar för att sen kunna sitta och jäsa i våra nya utemöbler. Är någon sysslolös går det bra att komma hit och aktivera sig!

Söndagen här var ingen vilodag. Jag började med att inspektera det nya fölet som kommit hos mina kompisar. Jag var och tittade på föl nummer ett för några veckor sen och nu har föl nummer två kommit.

                        Nr.1 Zigge Fürst e. Fürstenlook med mamma Zuraya Bonali

Jag föll pladask, det var den finaste lilla fölunge jag sett. Det var det säkert inte förresten, men denna lille Zabatier tittade med sina sammetsögon rakt in i mitt hjärta. Han gick rätt fram till mig och la sin lilla haka i min hand och ville bli klappad. Klart jag smalt som en smörklick.

             Nr.2 Zabatier e. Vivaldon med sin mamma Zsa Zsa Gabor

När den lilla underbara varelsen sprang runt med sin mamma försökte jag ta på mig de neutrala glasögonen för att se hur han såg ut på riktigt. Allt jag såg gillade jag, precis som han var. Jag tycker det är svårt att se på ett föl och bedöma hur framtiden ska bli men jag tycker allt att Zabatier är rätt ihopskruvad framifrån och bak. 

Någon har sagt till mig att: "Titta på fölet efter tre dagar, tre veckor och tre månade så vet du hur den kommer se ut som färdig häst." Jag brukar följa det rådet och de föl jag sett och gillat har det gått bra för. Zabatier var fem dagar igår men man får ju inte vara så knusslig...

                         Kusinträff ...

Jag har följt denna Z-familjen sen urmodern Zarah köptes. Det gjordes under en regnig och lite långtråkig Falsterbovecka för många år sen. Jag har ridit och tränat många av dem och de är väldigt fina individer. Några gillar jag bättre än andra och kanske är denna Lill-Z den som kommer segla upp som favorit. Lycklig den som köper honom.

                      Mamma Zsa Zsa först och barnen Zelma och Zabatier efter.

Nu önskar jag att alla får lite bättre sommarväder än det som varit hittills, bad och sol är aldrig fel. Jag tänkte "blixtblogga" ett tag, korta och förhoppningsvis kärnfulla inlägg om det som rinner upp i hjärnan då och nu. Var med från strand och hängmatta! (Eller ridbana ...)

                           Vilsam sommar önskar jag!    Hej hopp  /Kajsa


Läst 34295 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
07

Ridhuslös men inte rådlös

Torsdag morgon 8.00: +6 grader, lätt men tätt regn, väldigt tätt. Det tog inte mer 20 minuter att bli riktigt blöt. Vatten över anklarna mest överallt men det blåste inte så mycket.

Tråkig väderleksrapport tänker ni men det är uppräkning av förutsättningarna som fanns för en ung och spänstig blivande treåring under morgonens longeringslektion. Att lära sig gå i lina på en volt går fint även i tätt duggregn. 

Jag tror faktiskt inte hästen över huvud taget märkte att det regnade. Linföraren/beridaren såg inte heller ut som om hon tänkte på vädret. Jag släppte en käck kommentar om hennes klatschiga stövlar och fick svaret när vi kom ut på ridbanan: "Varför tror du jag har gummistövlarna på?"

Så nu är häst nr 57 igång, eller är det 63? Det har blivit många hästar genom vårt långa samarbete, alla typer men mest unghästar. Eva har kämpat på utan ridhus, med ridhus och sedan några år utan ridhus igen. På detta stället är det 6:e unghästen hon rider in utan ridhus och det funkar fint. Bara vi slipper marktäckande is...

Den här hästen är lite speciell för mig, men det berättare jag vidare om sen. Jag gillade vad jag såg idag, även om vädrets makter inte var på gott humör.

Efter dagens övning var det bara att klafsa tillbaka till stallet, tack för att det finns gummistövlar och människor som inte gnäller på vädret.

Det finns inget dåligt väder...

                                             /Kajsa


Läst 92075 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
06

En dag är olyckan framme

Igår var det en riktig skitdag, en vi alla lätt kunde klarat oss utan. Vi förlorade en av hästarna i vårt fina team, en av mina ryttare förlorade sin ögonsten.

I min enfald har jag inbillat mig att jag varit med om det mesta som kan hända när man håller på med hästar glädje, framgång, bakslag och sorg. Igår var olyckan framme, hästen lyckades alldeles på egen hand skada sig så illa att det inte fanns någon räddning. Detta har jag aldrig varit med om förut, hästen bröt benet.

Nu undrar säker någon vad som hände och vilken häst det gäller men det spelar egentligen ingen roll. Förlusten är stor, hjärtan är sorgsna och vi kan inte göra något åt det. Min tröst är att  hästen fick hjälp tämligen omgående, distriktsveterinären var snabbt på plats och befriade hästen från lidande. Bra är också att hästens ägare under omständigheterna mår ok.

När jag från en vän fick samtalet om olyckan var min första fråga: "Är Tina där med er?" Det var hon och då visste jag att allt skulle ske på bästa vis. Då kunde jag fråga lite om hur läget var och hur länge de skulle vänta på veterinär. Tina är den människa på jorden jag litar på till 100 % när det gäller att ta hand om en häst.

Det hon inte kan om hästar är inte värt att veta. Ett helt liv med hästar, som ryttare, groom och hovslagare har gett henne ett säkert handlag och ett osvikligt öga för vad som behöver göras när det blir skapt läge. Hon håller huvudet kallt, kan organisera vimsiga människor och hon är stark om det ska till muskelstyrka.

Det finns många hästar som har henne att tacka för att de fått en förlängning på sitt liv. Hon har dragit ut föl, räddat fölston, tagit hand om skadade hästar, hållit i galna hästar, lastat tjuriga hästar och inte minst ridit knepiga hästar.

Jag har också haft Tina som hästägare i ett långt samarbete och det kan vara ett riktigt eldprov på en vänskap. Men, inte heller det ställde till några som helst problem. Möjligen tyckte hon kanske att jag var lite för positiv när det gällde min tro på hästens framtid men hejade glatt på ända upp till Grand Prix.

Hon har också tagit den tunga biten med att ta hand om hästar ända till slutet, lett dem till den gröna ängens grind. Alltid med samma lugna hand. Jag har haft många hästar jag lämnat till henne när jag inte orkat med den där sista turen och jag har gjort det med vetskapen om att de får det bästa ända till slutet.

Det är ju inte bara mig och mina hästar hon hjälper. Många hästar här omkring har på ett eller annat vis fått ta del av hennes engagemang, oavsett om det gällt en tappsko, en hovböld, ett monstersår, behov av ett nytt hem eller en hjälpande hand vid inridning eller lastning. 

Hon har alltid tid för en häst men också sina vänner. Oändliga är de timmar vi tillbringat med och omkring hästar i olika sammanhang. Träningar, tävlingar, veterinärbesök, middagar  och kalas. Alltid finns det tid att utbyta erfarenheter och dryfta problem. Vi har samma inställning och oftast samma åsikt och har vi inte det lyckas vi för det mesta komma till en gemensam ståndpunkt.

Ibland är det ombytta roller och det är jag som får vara den hjälpande handen. Det är tryggt att vi alla i gänget har varandra, men framförallt är jag glad att vi har Tina. Hästarna är nog mest glada, för i henne har de en riktig änglavakt.

Den här bilden tog en av mina elever på Tina och mig i ett obevakat ögonblick, ingen av oss är någon direkt linslus. Men bilden visar verkligen hur "snillen spekulerar" en varm sommardag utanför en dammig ridbana.

                              Kram till alla hästar...  /Kajsa


Läst 60710 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
16

Multitasking

Jag gillar egentligen bäst att använda svenska ord när jag pratar och skriver, jag kan säga att jag samlar på ord. Men det finns inget enstaka ord att översätta multitasking med.

"Att göra många saker samtidigt", där är betydelsen. Fem ord att beskriva den moderna människans tillvaro för vi ska hinna mycket! Inte minst ska ryttarna hinna mycket. Ibland när jag är lite trött i huvudet av allt som händer runt och i ridsporten kan jag bli full i skratt, eller totalt utmattad.

Idag fick jag en inbjudan till en temakväll om ändringar i TR, bra att veta inför tävlingssäsong 2019 så tack för den! Det var en av säkert tjugo andra inbjudningar...

Om jag ser det stora utbudet av olika former av föreläsningar, de kan också kallas clinics, demos, workshops som erbjuds är brist på utbildning inget en ryttare behöver lida av. I övrigt finns det en uppsjö av andra "måsten" som ska till för en varaktig och kvalitativ utveckling av ett ekipage.

Jag har gjort en liten sammanställning vad du "behöver" delta i eller utföra själv:

Clinics, alltså samlingsnamnet för tilldragelse där en oftast namnkunnig ryttare talar om hur man blir en bättre ryttare och får en bättre fungerande häst. Oftast är de över en halv dag men det kan också vara en eller t o m två dagar som behöver avsättas beroende på om föreläsaren är en nationell eller internationell stjärna.

Pay and jump/ride eller programridning, du behöver träna dig och din häst under tävlingslika former.

Föreläsningar om utfodring du måste kunna allt om foder eller ett speciellt fodermärke för den vinnande kusen äter bara något ur lila säckar. 

Föreläsningar av veterinärer och hovslagare, ett populärt ämne är det om hur vi får hållbara hästar.

Föreläsningar om träning utanför det vanliga, såsom ridning i naturen, på asfalt och liknande.

Tandkontroll eventuellt med vidhängande behandling, hos veterinär eller annan tandutbildad person. 

Du bör även delta på föreläsningar om hur någon provar ut sadlar och bett till just din unika häst.

Dessutom bör du hinna med att låta behandla din häst med alternativa metoder, antingen vid behov eller förebyggande. De vanligaste alternativen är: equiterapeuter, ljud/ljusterapeuter, akupunktörer samt de som utför träning i vattenbassänger.

Vanliga kontroller, s k vetchecks ska helst göras en eller två gånger per år. Detta innefattar också vaccinationer som behövs för alla hästar.

Du som ryttare bör hinna med både gym, yoga samt coatching i mentalträning.

Allt detta ska hinnas med, förutom daglig skötsel av hästen, vardagsridning, träning och tävling. Är du en högst normal ryttare har du dessutom ett civilt liv med lönearbete, familj och kanske barn. Alla ryttarbarn gillar inte att hänga i stallet.

Andas......  för när du gjort allt detta kan du pynta dina fb- och Instagramuppdateringar med inlägg och bilder där du visar upp roliga bilder på dina prisrosetter.

Skämt åsido, sans och balans för lagom är bäst. Kom ihåg att det är roligt att rida! (om du hinner...)

                                 Hej hopp   /Kajsa 


Läst 52558 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
02

Är sanningen en skröna eller tvärtom?

"En PRE bockar aldrig, du sitter lika säkert i sadeln som i en fåtölj i vardagsrummet"

Det är ett vanligt förekommande försäljningsargument, att den inte bockar, när en häst av rasen PRE annonseras ut. En sanning eller en skröna? Efter att med egna ögon sett PRE-hästar, precis som hästar av de flesta andra raser bocka iväg över nejden anser jag det är en "sanning" med modifikation. Efter att ha lagt ut en allmän fråga om saken på fb kan jag notera att många fler än jag också sett PRE-hästar bocka, både i serier och som enstaka luftakrobatik. 

Vad det gäller den Iberiska hästen allmänt, så ska de uppfylla vissa genetiska krav för att få registreras som ett äkta Iberiskt halvblod, men det nämns inget speciellt om just avsaknandet av bockande. Det är lite snårigt när jag försöker sätta mig in i hur utvecklingen gått från den "spanska hästen" till de raser som finns idag så jag släpper den delen. Det finns som jag förstår Lusitano (Portugal) samt PRE/andaluser (Spanien), med lite olika rasegenskaper men i stort samma ursprung.

Men tillbaka till om en PRE bockar eller ej, för det är intressant. Rasen anses vara arbetsvillig och vänlig och därför bockar de inte (eller mkt sällan) av sina piloter. Varför bockar våra SWB och liknande då, är de lata och onda?  Skämt åsido, visst är det intressant hur "sanningar" uppkommer?

En som vet en del om att dressera Lusitanos är Kyra Kyrklund. Hon har jobbat med portugisiska topp- och landslagsryttare i många år, hon har även f n en ung Lusitano hemma i stallet. Hennes erfarenhet av rasen är att de oftast springer iväg, inte bockar om de blir skrämda eller har överskottsenergi. Rasen är enligt henne energisk och känslig, utan att bli hysterisk. Men vi är rörande överens om att alla hästar kan bocka!

Jag fick lite film i julas, när den fina hästen var ute på tur i tomtedräkt. En härlig häst med begåvning på det svåra i dressyren!

Det är nog så att #allahästarkan, iallafall inom ramen för det mest grundläggande som att röra sig i skritt, trav eller galopp samt bocka. Vi har olika erfarenheter som lätt blir en "sanning" om en ras eller en blodslinje. Jag brukar till exempel hävda att det inte framgångsrikt går att hägna i en shetlandsponny, om den inte är över 20 år alltså. Fast jag vet att någon har en som aaaaaaaaldrig rymmer...

Någon har en PRE som bockat en gång på 11 år och någon annan har en halvblodshäst efter en viss hingst som har samma avvikande eller utmärkande egenskap i sitt beteende som femtioelva andra avkommor efter den hingsten. När blir detta detta sanningar?

Intressant är ämnet sanning vs skröna och lika intressant är det också att jag skulle egentligen skriva en nyårskrönika, eller någon form av reflektion över det gångna året. Men som ofta halkar jag in på ämnen som finns runt mig i nutid. 

Jag avslutar med att konstatera att mitt 2018, i mitt arbete med hästar varit lika givande som alla år innan. Jag har en del reflektioner över speciella händelser men de kommer jag ta upp i egna inlägg, när jag funderat klart.

Ha nu en trevlig avslutning på helgerna och se upp med vilken fåtölj du sätter dig!

                                                / Kajsa

Ps. PRE står för Pura Rasa Española.
 


Läst 84709 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
20

#konsumeraklokt

Julafton är inkommande!

Julhetsen sprider sig, alla SKA eller MÅSTE göra tusen och en grejer. Mat, pynt, julstädning, klappar, planering, glöggmingel, julavslutningar och så ska hästen vaccineras och skos!

Det är faktiskt så att du bestämmer i det stora vad som MÅSTE göras. Vi behöver inte vara med överallt och eventuella dammtussar kan få ligga kvar för Tomten ser inte dem inte i den mörka julaftonsnatten.

Det som jag kan tycka är bra är att hästarna får lite julvila, de konkurreras ut av släktkalas och grönkålskokning. Jag tycker det är viktigt att ge hästarna viloperioder då och då, vila när de är friska alltså. Vi ångar gärna på och hästen får bara vila när den "inte känns så fräsch" eller när den redan har fått en skada. Tänk om där och ta en paus, andas och reflektera över hur läget är.

Just nu är det detaljhandelns guldperiod för här ska julhandlas! Under min semester, jag vilade mig och spelade golf i sol och värme en vecka, roade jag mig med att kolla lite på hur en del bloggare och s k influencers i ryttarvärlden använder #varumärke och produktplacering.

#sadlar #träns #täckenochschabrak #handskar #ridkläder #hjälm #foder #tillskott #transporter #lastbilar #bilar

Där har ni de vanligaste och man skulle lätt kunna förledas att tro att det är produkterna som gör de eventuella framgångarna. De som är lättast att påverka, de ofta unga följarna som ser upp till ryttaren i fråga är ju direkt i skottgluggen för tung påverkan. Det skrivs långa och dyra önskelistor....

Nej du rider inte ett dugg bättre i en #sadel med ett #schabrak eller om du har ett par #ridbyxor eller en #hjälm, du rider bättre om du lär dig hur du ska göra. Naturligtvis med avpassad utrustning till hästen och lämplig klädsel till ryttaren men det behöver inte vara det allra senaste din idol gör reklam för på sitt Instagram eller sin blogg.

I min morgontidning läste jag en annons från ett hyfsat exklusivt varuhus, det gällde festkläder för män inför kommande helger. En smokingjacka med tillhörande byxor gick på ungefär 35.000:-. Skulle det köpas en smokingskjorta till kostade den "endast" 5.700:-. Bara skjortan kostar alltså betydligt mer än vad min dotter betalar i månadshyra för sin lägenhet. 

Om du kollar priser på t ex ridbyxor kan även de kosta mer än en månadshyra, det är en intressant jämförelse.

Årets julklapp 2018 – det återvunna plagget – visar de svenska konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö. Gör en tur ut i sadelkammare och garderober, räkna antalet ridbyxor, jackor, schabrak, benskydd och täcken. Behöver du verkligen något nytt?

En sadel för 60.000:- eller ett pannband för 37.000:- är inte det som kommer ta dig till de stora framgångar, det vågar jag lova. Vid behov skriv om önskelistan och välj klokt när du handlar.

Hästen bryr sig inte om hur den ser ut, den vill bli älskad och omhändertagen på bästa vis.

                                 Konsumera nu klokt i julhetsen.  / Kajsa


Läst 66499 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 nästa  sista  



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Populära taggar


Mest lästa


Arkiv




Aktuella samarbeten

Ridsportens Innovationer
Hållbara ryttare
Patrik Kittel Dressage Tour
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen
I hästhälsans tjänst

Senaste numret

Läs mer om Hippson Nr 1

SPECIAL: Klimat & Miljö!
– Dags att framtidssäkra ridsporten
– Inspiration: Hållbarhet som lönar sig
– Naturbete har många fördelar
– Vårda hagen för sjöarnas skull
– Hållbar hemmahoppning
– Dressyrträna i mobilen
...och mycket mycket mer

Läs numret i det digitala arkivet

Prenumerera till halva priset + rabatterade böcker!
OBS! Detta erbjudande gäller bara fram till och med den 25/2.
Just nu kan du teckna en prenumeration till halva priset! Prenumerationen startar med Hippson nr 2 2020, men du kan vid beställningen lägga till det aktuella numret. Dessutom kan du i samband med beställningen lägga till någon eller några av våra populära böcker till nedsatt pris. Men skynda dig, erbjudandet gäller endast fram till och med den 25/2.
Teckna prenumerationen här

Är du redan prenumerant köper du så klart böckerna till samma rabatterade pris i vår bokshop. Se bara till att logga in först så dyker specialpriserna upp.